-
Antal inlägg
16 589 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
339
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Så har jag gjort utan problem MVH Lasse
-
Kan så vara men vad händer när lagringen är slut och när skall de lagra upp om man går efter koncentrationsteorin? Lagringsförmågan är nog snarare en följd av flerårigheten i våra vatten och chansen att få upp en växtmasa både för näringsupptag och fotosyntes i ett tidigt stadie innan de fintrådiga algerna ockuperar livsutrymme på vårarna.MVH Lasse
-
Börja med att använda tanken just som ett algfilter till det övriga systemet. Skitalgerna går inte automatiskt ner bara för att ni får låga näringsvärden, jo det gör de vid extremt låga värden men innan detta händer så har makroalgerna gått ner. Skitalgerna har en tusenfaldig större upptagningsyta genom trådformen och konkurerar därför som organism mycket bättre i låga mängder - gäller både för näring och kolkälla(koldioxid). Skitalgerna bekämpas nog bäst genom betare och att makroalgerna skuggar ner dem. Friska och starka makroalger har ingen påväxt. Friska och starka alger förutsätter också god tillgång på mikrogödning (spårämnen i korallkretsar) Eftersom makroalger av den typ ni har inte bygger upp kalkskelett så är inte fosfaten så kritisk i ett sådant kar. Snarare så är det kvävet som begränsar tillväxten i ett rent saltvatten i naturen. MVH Lasse
-
Även jag tackar för en bra träff. MVH Lasse
-
Och ett algfilter behöver ...... och ...... för att växa och föröka sig. Dessutom behöver det ......... som oorganisk ......... Dessas algers tillväxtplatser i naturen är ingen slump - kraftigt strömmande vatten som ger stora kvantiteter näringsämnen per tidsenhet (även om själva koncentrationen per liter kan vara låg) och kraftigt luftblandat vatten som tillför koldioxid från luften. Tror att ni måste börja tänka växtakvaristik istället för korallrevsakvaristik. Man kan också tänka massbalans istället för koncentrationsbalans.MVH Lasse
-
Jag har haft exakt samma misstankar och skaffade en harlekinräka som tar bort mina stjärnor. Är dock inte säker på att detta var problemet. MVH Lasse
-
Nu förstår jag varför inte min bild kom fram . Grattis Ingemar MVH Lasse
- 12 svar
-
- fototävling
- fototävlingen
-
(och 2 mer)
Taggade med:
-
Tyvärr är det så att även om kontrollen matar ut en PWM signal så är det inte säkert att drivern gör det samma ut till LED:en. Det är få drivers som gör det faktiskt. Bland de som gör det är Hide-lite`s Maxi Jolly och Jannes lösning. Janne har två styrkort till sin drivkort - ett som tar signal från en 1-10 V styrning och ett självstående med 4 timerkretsar som man med hjälp av fördröjningar kan variera i oändligheten. Jannes kort är dock begränsat till en FV på 24 V och behöver separat likströmsmatning. Oavsett hur man styr från kontrollen (1-10 eller timerkretsar) så matar drivrarna ut en PWM signal. Det verkar som MeanWells populära drivrar inte matar ut PWM utan istället varierar strömstyrkan. Utmärkande för en sådan driver är att den inte går att dimma till 0. Maxi Jolly är en perfekt lösning för upp mot 50 Watt och som kan ta olika inmatningar (1-10, PWM och pusch-teknik), matar ut PWM och hars ställbara strömmar mellan 350 mA till 1400 mA och en vid "constan current region". Men DYR. MVH Lasse
-
När jag skrev att man får räkna med plus - minus 1 grad så menade jag inte specifikt IR mätning utan den bästa typen av mätning som finns för oss vanliga dödliga Det är för mig en kallibrerad glasterometer eller en kallibrerad mätelektrod till exempelvis till GHL. Det man kallibrerar den med är då en kallibrerad glastermometer . Jag håller med Bygert om IR mätarnas svagheter - jag har mätt mycket med sådana i min yrkesroll och jämfört olika material och färger. MVH Lasse
-
Det här stämmer inte riktigt i dagens läge med stor tillgång av högkvalitativt fryst foder. Med det är viktigt att man kontrollerar om fisken äter fryst innan man köper den om man har ett mindre akvarium. Däremot tycker jag att 32 liter är på tok för litet för en mandarin pga dess beteende att ständigt simma och söka efter föda. Två clowner och en mandarin är heller ingen bra kombination i ett litet kar eftersom clowner kan vara ordentligt aggresiva och "på". Om mandarinen äter så är det inte säkert att den kommer att hinna göra det i konkurrens med clownerna. Försök att bli av med clownerna och mandarinen och titta här. Dock håller jag inte med om just clowner.
-
Om inget extraordinärt inträffar så dyker jag upp på träffen. Eftersom vi fortfarande har kvar vänner där sedan vi bodde i närheten av Växjö för 20 år sedan så var det inte svårt att få Lisa att följa med ner till Småland MVH Lasse
-
Min kunskap på hur en IR mätare fungerar stöder både Stig´s och Morgans iaktagelser. För att en IR-mätare skall fungera optimalt krävs normalt att man mäter mot en svart yta. Varför - jo def. på svart är att i princip ingen strålning inom dessa våglängdsområdena (synliga ljuset och strax över) reflekteras från en svart yta. Det är därför som det blir så in i helsike varmet i en svart bil (innan AC-ens tid alltså) Ir mätningen mäter då bara den utstrålande värmeenergin och man får en bra mätning av temperaturen man är intresserad av. Att mäta nära glaset gör ju att man minskar reflektionen och får därför ett mer tillförlitligt värde. Nästa fälla är att jämföra tempen ut ur kylaren med den som är i karet. Uppvärmningen är en dynamisk process som framförallt sker uppe i displaydelen och tempen i sumpen är som någon innan sa oftast lägre (värmeväxling i skummare och i fritt nerfall ihop med luft) och att tempen på kylarens display är lägre är inte något upphetsande resultat - det skall den vara framförallt under dagtid med energitillförsel från lampor och annan värmestrålning. Kan tänka mig att temperaturskillnadena är mindre under natten. Jag tror att man skall räkna med en möjlig felvisning på ca 1 grad och därför ta hänsyn till den möjligheten när man dimensionerar sitt system. MVH Lasse
-
Det är de rör som är avsedda för inomhusmontering som kan vara antimögelbehandlade enligt ryktet. jag har dock aldrig sett detta bekräftat. MVH Lasse
-
Räcker det inte med att den nästan slog Bob Beamon . Tja den var i taket (2 m) och snudda MVH Lasse
-
Jag har sett en gräskarp som startade i ena änden av ett 2 meter långt kar hoppa nästan 8 meter:) MVH Lasse
-
Varför stämmer inte det här med mina erfarenheter? Har du egna erfarenheter av detta Reuben eller är det saker som du hört ? Jag har alltid i städpatrull betydligt tidigare än i detta fall och jag har aldrig haft ökad dödlighet i samband med start. Jag räknar aldrig med någon död i början, tvärtom så gör jag det för att slippa döda en massa fripasagerare på min LS. MVH Lasse
-
Eftersom det är en fysikalisk sjukdom så tror jag inte på någon kemisk behandling. Får du det så har du en fysikalisk orsak till problemet. Avlägsna orsaken så kommer i de allra flesta fall fisken själv fixa problemet. Ett sätt är att öka luftningen. MVH Lasse
-
Gas bubble disease är egentligen en typ av dykarsjuka hos fiskar. Orsakas av en överinlösning av kvävgas i vattnet. Normalt förekommer den inte i akvarier men kan uppstå i vissa fall. Ett typexempel är när man har en torrställd pump med någorlunda tryck upp från sumpen till akvariet. Finns det en liten läcka på insuget så sugs luft in där (luft innehåller 80 % kvävgas) - på trycksidan av pumpen löses sedan in en högre del kvävgas än vad som är möjligt i ett icke trycksatt system. När detta vatten med det överlösta kvävgasen kommer ut i atmosfärstryck så löses det inte upp tillräckligt fort och fiskar kan då råka ut för att kvävgas frigörs bland annat på hud, ögon och i fenbaser som små bubblor. Teoretiskt kan det också uppstå genom en relativt stort övertryck av syrgas som på så sättet höjer totaltrycket av gaser i vattnet. Sjöhästar är kända för en ganska så stor känslighet för denna sjuka. Jag kan tänka mig att en av orsakerna kan vara (om det inte finns något insugningsproblem) den kraftiga syrgasproduktion som ofta sker i kar med makroalger. Jag håller det otroligt att problemet kan uppstå på grund av för kraftig skumning vilket jag hört som orsak någon gång. Men det skall vara osagt eftersom de moderna skummarna tar mycket luft men det är knappas några övertryckssystem. Säkerhetsåtgärder - se till att insug på torrställda pumpar är täta, minska makroalgerna och öka genomluftningen samt minska skumningen. MVH Lasse
-
De äter garanterat de små vita och blåsvarta sjöstjärnorna som brukar komma i tusental. Hur det är med små ormsjöstjörnor kan jag inte säga till 100 % men även de har minskat i mitt kar sedan den kom i. MVH Lasse
-
Försök att mäta konsumtionen i karet. Mät KH dag ett, justera upp till ca 8. När du mätt 8 så doserar du inte mer utan låt det sjunka till 6 innan åtgärd. Med hjälp av den tid det tar så kan du räkna ut hur lång tid det tar att konsumera 1 enhet. Då skulle du med hjälp av hur lång tid det tar att dunsta 1 liter kunna teoretisk räkna ut hur ditt KH i påfyllnadsvattnet skall vara för att bibehålla ett jämt KH. Tyvärr innebär konsumtion av KH också konsumtion av kalcium och det kan du inte blanda till i samma behållare som du tar bikarbonat eller pH buffert i. Det bästa är att dosera manuellt eller med doserpumpar som Wiking säger. Här finns en beskrivning MVH Lasse
-
Jag tror just knappar har svårt med cyano. När jag hade min knappdöd så fanns lite cyano i karet. Det verkar inte heller som ozon tar det giftet som cyanon släpper ut. MVH Lasse
-
Vad har du för KH nu - ingen idée att tillsätta om du inte behöver. MVH Lasse
-
Nu får man byta hobby när till och med 16 åringar klarar av det på den nivån Har man ingen fördel av att vara 62 och utbildad så vill inte jag vara med längre MVH Lasse
-
Osmosvatten i rent kärl kan stå länge speciellt om du minimerar lufttillförseln. Du måste ha ett litet lufthål för att inte få vakum men har du det och en kork eller ett lock så är inte en månad för länge. MVH Lasse
-
Det normala (standarden) är i Sverige att mäta konduktiviteten (ledningsförmågan). Nuvarande enhet är SI-enheten mS/m (egentligen S/m, men för att få mer lätthanterliga värden används mS/m), medan den äldre metoden använde sig av µS/cm. 1 mS/m = 10 µS/cm Destillerat vatten brukar ha 7-20 µS/cm -> 0,007 - 0,02 mS/cm -> 0,7 - 2 mS/m Ett sätt att mäta vattens renhet har på senare tid blivit TDS = Total Dissolved Solids vilket mäts i ppm och 1 ppm motsvarar ca 2 µS/cm -> 0,002 mS/cm -> 0,2 mS/m vilket ger ca 3,5 - 10 ppm för destillerat vatten om jag nu räknat rätt. MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1