-
Antal inlägg
16 730 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
376
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
KH uttryckt 1 tyska hårdhetsgrad är lika med ca 17,6 mg/l av kalcuimkarbonat. Uttryckt som bikarbonat så är det ca 21,5 mg/l. 1 mekv/l är lika med ett KH på 2,8 tyska hårdhetsgrader -> KH en tysk hårdhetsgrad = 0,36 mekv. Det vi vill mäta med det akvaristiska KH:t är alkaliniteten och det vi mäter är den sammansatta alkaliniteten bestående bland annat av karbonat och hydroxidalkalinitet. Att vi använde KH som skall läsas KarnonatHärte beror på den svenska akvaristikens bindning till tyskland från vår start som akvarister. Tyvär har vi i den tekniska svenskan ett annat begrepp som förväxlas och det är karbonathårdhet. I svensk nomeklatur så motsvarar Karbonathårdheten ett mått på hur mycket av kalciuminnehållet i ett vatten som kommer från vittrat kalciumkarbonat. Det kallas karbonathårdhet eller temporär hårdhet. Denna del av kalciumet fälls nämligen ut vid vissa tillfällen som kalksten - pannsten vid uppvärmning är klassiskt. Den delen av kalciumet i ett naturligt vatten som kommer från kalciumsulfat kallas i svensk nomeklatur för permanent hårdhet. Totalhårdheten som mäts i tyska hårdhetsgrader är summan av den temporära och permanenta hårdheten och är bara ett uttryck för hur mycket kalcium och magnesiumjoner det finns i ett vatten. Än en gång - det vi akvarister kallar KH är ett uttryck för alkalinitet och har inget med det svenska karbonathårdhet att göra och vi borde egentligen använda termen mekv/l istället. 1 mekv/l är lika med antalet millimol laddningar (e-) per liter. HCO3- är den jonen som definierar alkaliniteten så blir 1 millimol/l HCO3- = 1 mekv. Se här och här Än en gång - det akvaristiska KH skall läsas KarbonatHärte - inte enligt den svenska nomeklaturen karbonathårdhet. Det akvaristiska KH är ett mått på alkaliniteten och inget annat. Det svenska karbonathårdhet är ett mått på den temporära hårdheten i ett vatten - där hårdheten står för innehållet av kalcium och magnesiumjoner. MVH Lasse
-
Kan lägga till följande: Plast skall inte limmas med akvariesilikon eller smältlim om du inte vill bada! MVH Lasse
-
Vad tror du alla "splash" skydd som finns med på de flesta byggen är till för då ? Du kanske inte hittar något pga att det inte är ngt problem om man gör rätt. MVH Lasse
-
Du kan inte limma de två olika plasterna tillsammans. Den vita går inte att limma med något lim. Det är en för fet plast. Kulventilen är PVC och det går att limma med tangit - skaffa rör av PVC eller ABS så funkar det med Tangit om det inte är höga tryck. Plast skall inte limmas med akvariesilikon om du inte vill bada! MVH Lasse
-
Så olika det kan vara - Jag försöker alltid ha en i mina kar. En iaktagelse är att mina borstmaskar mer eller mindre försvunnit där jag har boxarräkor. MVH Lasse
-
Sök på LED här i forumet så får du hur mycket tips som helst! MVH Lasse
-
Ett litet tips som kan vara värt väldigt mycket när du skall ta ut kvartsröret. Om det är ett sånt som sitter upphängt i varje ända (ett genomgående rör) så sticker du in ett kvastskaft i det innan du försöker dra ut det. Orsaken till det är att det sitter med O ringar i varje ände och om du bara drar det rakt ut så faller det ner och slås sönder i bortre ändan. talar vis av efarenheten MVH Lasse
-
1 boxar, två putsar och en harlekinräka - går bra (glömde några pistolräkor också) MVH Lasse
-
Observera - steriliserat vatten är inte det samma som destillerat, RO eller avjonat. Steriliserat betyder bara att det inte finns något levande i det - sedan kan joninnehållet vara vad som helst. Vattnet där jag fick tillväxt i var dubbeldestillerat och godkänt för professionellt analysbruk. Ändå fanns det näring så alger kunde växa med hjälp av energin från solljuset. MVH Lasse
-
Respekt att du såg det MVH Lasse
-
Ta lite och rör inte reflektorn. Jag har inte upplevt att denna typ av lim påverkar linsen eller reflektorn - dock kan superlim göra det. Typ den du visat har jag använt. MVH Lasse
-
Jag har limmat. Det funkar inte med superlim - de trillar av efter några månader - utan jag använder 2 komponents epoxy - av den typ som brukar vara i en dubbelspruta. samma används (försiktigt) till att sätta reflektorn på chippet. MVH Lasse
-
Han ville väl glänsa med den lilla sportbilen MVH Lasse
-
Jag hade en flaska med riktigt destilerat vatten stående framme under en sommar - den var grön på insidan efter några månader. Livet finner sin väg.... MVH Lasse
-
Jag skulle satsa på att suga varje dag. Se så här: En alg/bakteriecell förökar/delar sig varje timma. Efter 1 timmar finns det 2 celler, efter 2 timmar finns det 4 celler, efter 3 timmar så finns det 8 celler, efter 4 timmar finns det 16 celler, efter 5 timmar finns det 32 celler, efter 6 timmar finns det 64 celler, efter 7 timmar fins det 128 celler ...... efter 24 timmar finns det 16 777 216 celler. ju större biomassa - desto större tillväxt. Minska biomassan så mycket som möjligt så ofta som möjligt så ger du "snällare" organismer en möjlighet att växa till och etablera sig. MVH Lasse Hade du lika mycket problem när du låg högre i nitrat?
-
Jo - min åsikt också - i alla fall för ett hemmaakvarium men jag försöker för en gångs skull hålla mig till ämnet MVH Lasse
-
Ditt värde är bra om det är rätt. Det finns alltid fosfor och kväve att få tag på i ett kar om fel alger/bakterier får fotfäste. Jag är 99 % säker på att ditt problem inte beror på ditt ersättningsvatten. Vägen att gå är suga upp och störa alg/bakteriemattorna så mycket som möjligt. Om du har 0 i nitrat så skulle jag personligen välja att lägga i ca 2 - 3 ppm per dag under en fjortondagsperiod. MVH Lasse
-
Här brukar det också vara öppet (om vi är hemma) 2 mil norr om Götet. Skicka ett PM före bara. MVH Lasse
-
Du ville ju inte ta upp frågan om UV:ets vara eller inte vara så jag har inte berört detta. Det fall som Stig beskriver är kar utan sand. Eftersom UV-C:et bara normalt är aktivt när parasiten/den skadliga organismen passerar bestrålningskammaren så är både styrkan och passeringstiden intressant. Styrkan - pga den skall slå ihjäl parasiten, passeringstiden - pga av att bestrålningstiden måste tillåta att organismen slås ihjäl. Eftersom UV-C strålningen minskas snabbt i vattnet så är "tjockleken" på vattnet också av betydelse, dvs avståndet mellan röret och väggen i strålningskammaren. Partiklar i vattnet spelar också roll - de diffuserar strålningen. Vattnet skall alltså vara rent - man brukar säga att partiklar över 5 my skall undvikas. Man bör som Stig också säger hämta det "smutsiga" vattnet där parasiterna frisläpps för att öka chansen Sammanfattning: Tillräcklig styrka i aktuellt våglängdsområde, tillräcklig lång uppehållstid, inte för "tjock" vattenfilm, det skall vara rent samt hämtas från bottenområdet. Tillräcklig styrka - Ja i alla fall inte under 39 W i ditt fall. Inte längre användningstid än ett år på ett rör. Gör rent kvartsglaset med jämna mellanrum - få bort kalkavlagringar. Uppehållstid/vart vattnet tas ifrån - håll dig till det lägre intervallet som tillverkaren säger. I ditt fall med ett 1000 liters kar så skulle jag överväga att använda 2 st 39 watts UV - ettdera parallellkopplade (ej seriekopplade - onödigt att döda dem två gånger ) eller i två separata looper. Jag personligen hade övervägt två separata looper och hämta vattnet bakom stenen, vid botten och från varje halvdel av akvariet. Val av UV-C: Välj något från en etablerad firma/ något som fått bra recensioner. Var medveten om att alla av plast går sönder förr eller senare - det finns ingen UV-C säker plast. TMC säger en livstid på ca 10 år med sin plast som är en tjock vit PVC plast. Jag har nämt TMC flera gånger - inte för att jag tycker de är bäst utanför att jag har erfarenheter från deras professionella system. System jag inte provat kan jag inte ha något annat än en allmän åsikt om. Kör 7/24 - inte bara vid behov - då är skadan redan skedd nämligen. Partikelfritt vatten: Eftersom man bör hämta vatten från punkter med dålig genomströmning kan det vara aktuellt med att filtrera vattnet innan det bestrålas. Måste avgöras från fall till fall. Konstruktion: Jag säger inte att det som har en "skruvad" konstruktion är dåligt - för det vet jag inte. Jag gillar tanken med förlängd bestrålningstid men jag är inte säker utan att man får nackdelar som minskar genomträngligheten. Jag har aldrig hört talat om den konstruktionen hos professionella system, där vill man ofta tvärtom ha en rak sträcka före kammaren för att få en så jämn strömning som möjligt i kammaren. Jag har försökt ta upp alla fallgropar jag kan komma på men den slutliga lösningen blir alltid en kompromiss - det är bra men man får vara medveten om att det är en kompromiss. MVH Lasse @Greger - det är inte Chum som krånglar till det - utan som vanligt jag
-
Som ett exempel kan jag nämna ett system från TMC:s professionella serie. Vid ett totalt system av 3000 liter och en genomströmningshastighet av 13 000 liter i timmen används 6 parallella tuber på vardera 56 watt. Om man går efter deras dimensionering så behöver du minst ca 2 x 56 watt och en genomströmning på ca 3 - 4000 liter i timmen. De använder lågtryck och T-8:or MVH Lasse PS: Eftersom effekten av UV strålarna är beroende av en jämn laminär strömning så är jag inte säker på att lösningen med att vattnet virvlar run är den bästa. Turbulent vatten reflekterar strålningen mer effektivt och genomträgningen blir inte tillräcklig.
-
Nej - jag tror faktiskt att de flesta T5 faktiskt är av mellantryckstyp - t8:orna kan vara lågtryck. MVH Lasse
-
Det är så här - oavsett vad olika tillverkare säger om bredspektra UV-C - att det är en bestämd våglängd som har celldödande effek. Det är våglängden 253,7 nm och bara den. Får man en LED med den våglängdstoppen så sopar den grejen mattan, precis som Peter säger - med allt annat. Till dess får man använda den typ av UV-C rör som i dag finns men som producerar många andra våglängder än just 253,7 nm. Lågtrycks kvicksilver ger en kraftigt topp just vid denna våglängd men ger också en topp kring 180 nm. Kring denna våglängd producerar strålningen en del ozon från syrgasmolekylerna i luften och vatten. MVH Lasse
-
Det är olika tekniker för hur rören är uppbyggda och beroende på de tekniska lösningarna så får rören olika egenskaper. Men det är inget ovanligt att detta är okända storheter i akvariekretsar. MVH Lasse
-
UV-C är mer komplicerat än olika tillverkare. Det finns många varianter av UV-C rör, bland annat lågrtyck, mellantryck och högtryck samt amalgan eller kvicksilverbaserade. Tyvärr så uppger inte tillverkarna vilken teknik de använder. Mellantryck och högtryck har en för oss lite otäck egenskap i vissa läge - de kan faktiskt konvertera nitrat till nitrit. Själv skulle jag inte använda något annat än lågtryck och kvicksilverbaserat - amalganbaserat lågtryck kan också fungera. MVH Lasse
-
Jag har inte sett något på mina 14 sjöborrar MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1