Lasse

Skönt - nu känner jag igen mig!!!!! MVH Lasse

Du är välkommen och kolla så det inte försigår något skumt i underskåpet:ler: . MVH Lasse

Jag misstänker att det kommer att startas betydligt mer "standard red sea" än min modell. Håller med dig - blir intressant att göra jämförelser senare. Håller med dig att stenen har betydelse - stor betydelse beroende på vilka invånare dur får med. Jag kommer dock att blanda sten från så många källor jag bara kan för att få så många olika organismer som möjligt. MVH Lasse

Nu är jag inte med. Helt bakteriella alger? De enda i den vägen jag känner till är cyano (de står föresten mitt mellan alger och bakterier) och det verkar det inte vara. Har ni artbestämt dem? Aktiva syreradikaler (som det blir när ozonet faller sönder) är välkänt för att kunna bryta ner cellväggar hos alger. Det är bland annat den mekanism som tillskrivs kornhalms algdödande effekt. Humus från nedbrytningen reagerar med solljuset och bildar väteperoxid som sedan i sin tur faller sönder. (väteperoxids effekt och mekanism är detsamma som den mekanism som gör ozonet effektivt) Så ozon är enligt min mening inte så dumt val - även om det rör sig om rena alger. Vore dock intressant och veta på vad ni grundar det att det är rent bakteriella alger. MVH Lasse

Ja då var det lite uppdateringar igen. Men jag känner inte igen guiden - inga protester - inga det går inte osv Den enda som väsnas numera är min fru som tycker hela lägenheten ser ut som en verkstad. Det jag gjort sen igår är att jag lagt in det som skall bli den syrefria zonen - ca 5cm mellan två bottenfilter. Jag har använt argonit som fanns med i startsatsen. I den första kammaren - där biobollar och övrigt biomaterial samt recirkulationspumpen för biobollarna skall vara - har jag lagt ett golv också. Nu skall jag göra ytterligare en "vägg" som tvingar ner vattnet mot sanden i DSB:n och något som låser fast den vägg som avslutar filtermattan. Bild 1 visar det undre gruslagret innan översta filterplattan är på plats. Bild 2 visar samma men sett innifrån karet. Bild 3 visar när övre filterplattan är på plats samt "madrass"fickan. MVH Lasse

Jag tror att ert exempel här är viktigt för att förstå att det finns inga allmänna råd som hjälper. Jag tillhör väl dem som hävdar att tillsats av nitrat (eller användandet av högproteinfoder) kan hjälpa vid vissa tillfällen. Dock tror jag inte att det är användbart vad gäller den typ av trådalger som ni har/haft. När trådalgerna har fått ett sådant fotfäste som hos er skall man nog vara glad för varje ämne det blir brist på - inkluderat kväve. Det enda som hjälper i detta fall är nog just av avlägsna dem, mekaniskt eller med betare (sjöharar i ert fall). Intressant att ni använt ozon. Intressant är dock er iaktagelse att det tog sig än mer när ni tillsatte nitrat - detta visar ju att nitraten var begänsande. De fall där jag kan tänka mig använda nitrat är när man har cyanobakterier eller höga fosforvärden och dålig tillväxt på makroalger men inte i ett fall där man har galloperande tillväxt av en trådalg. Jag testar själv nitrattilsats i tre kar - två med cyano och ett med pansarflagelater. Vad gäller cyanon har jag märkt att den cyano som sitter/satt på belysta partier minskar i bägge fallen medans den cyano som sitter på sanden på skuggiga ställen inte verkar minska. Jag har dessutom satt in tre eremiter typ "electric blue" (Calcinus elegans) i det ena för att testa en annan teori vad gäller dessa "mattor". Vad jag vill säga är att det är viktigt att identifiera v i l k a alger man har problem med, olika alger kräver olika strategier. Jag kommer att fortsätta ovanstående resonemang i Patriks tråd men kände att jag ville bara kommentera er erfarenhet i denna tråd MVH Lasse

Då var det dagens uppdatering. Nu har jag konstruerat den del som skall sköta filtreringen via en svamp. Huvuddragen är klara. Vattnet går in från första facket i underdelen och fördelas över filterplattorna. Det går sedan horisontalt vidare till andra sidan där det sedan tvingas att rinna ut i toppen. Bilderna visar:1 - 4 = Huvudkonstruktionen. Bild 5 och 6 visar en vy från den kommande DSB:en MVH Lasse Kort uppdatering pga av WOW hungrande son på besök.....

Ta bort den - jag har varit med om när läckan låg där fast vattnet kröp ut i nederkanten. Det var vatten som stänkte upp och sedan "sögs" ner i millimeterstora kanaler. Ett trick att spåra v a r vattnet går in i silikonfogen är att när man precis har tappat ur karet och torkat lite så stryker man hårt med tummen på insidan mot v-fogen. Har man tur så avslöjar sig läckans läge då genom att man trycker vatten ut i karet. Vart läckan är och vart vattnet kryper ut i ett ALUkar brukar inte vara detsamma... MVH Lasse

Arbetet fortskrider. Bild ett visar ena delen av bakgrunden monterad och med utblåsen ditsatta. Jag kommer troligtvis att modifiera dessa något så jag får en ström mot botten också. Bild 2 visar hur arbetet fortskrider med andra delen av bakgrunden samt "överriningskammaren". Den är ett experiment för att se om det funkar så. huvudskälet när jag började var att dölja utsugsgallret men kan jag kombinera detta med "ytskumning" också vore det bra. Tre hål är borrade i botten på "klipputhänget" för att få ett litet sug nerifrån. Den är också så stor att jag får plats med en extra cirkulationspump där om jag skulle behöva! Konstrueringen av DSB:n inne i filterkammaren fortsätter. Jag har beslutat att lägga ett modifierat "Åledsfilter" under för att skapa vattenspalten: Sen fyller jag på med argonit till toppen av den vågräta glaslist som syns på bild 3. Ytterligare ett "plenum" paseras ovanpå denna argonit och vilar på förut nämnda glaslist. Denna del av botten går igenom alla tänkta filterfack och det övre "plenumet" får bli "golv" i biobollsfacket och "svamp" facket. I DSB facket kommer ytterligare argonit och levande sand läggas så totala djupet där blir ca 15-20 cm. Konstruerandet av filterfacken kommer att ske under veckan. MVH Lasse

Ja byta är en sak men limma om är en annan. Iofs har jag reparerat spruckna bottnar i Alukar med ettdera en hel eller en del ny bottenruta. Jag har behållet den gamla spruckna och kletat bra med silikon och helt sonika lagt den nya över och gjort fina v-fogar. Bryter du upp en aluram så får du den aldrig lika bra igen. Stiften är inpressade med maskin. Man gör ramen först och lägger rutorna i efteråt. (jag har stiftat ett antal i ett tidigare liv nere i de mörka smålandskogarna....) MVH Lasse

Ja men svaren brukar vara liktydiga.... MVH Lasse

Bilden till vänster se https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=15794 Bilden till höger. Kasta dig direkt ner i karet och fånga upp varenda en utan pardon. Lägg dem sedan i en plasthink och ta med dem till Malmömötet på torsdag så kan jag ta hand om farligheterna:ler: . Skämt åsido - det är copepoder och de kommer att utgöra dina första fiskars huvudföda när du släpper ner dom. Alltså, absolut inga odjur några av dem - var glad så länge du har kvar dem. MVH Lasse

Ett alukar behövs bara limmas om från insidan. Det är V-fogen som gör arbetet. Många, många alukar är bara limmade med V-fogen från början. Det tar en tid att skrapa rent men det är inga problem. Om du skrapar så kan en glasmästare göra jobbet snabbt. MVH Lasse

Det här om Silikons hållbarehet. Grunden till myten om att silikons hålfastighet bara är i 10 år härstammar från en akvarietillverkare under 70-talet som hävdade att silikon skulle mista 10 % av sin vidhäftningaförmåga per år. Därför skulle man köpa hans ramakvarium - helglas var förkastligt (enligt honom) Även om så skulle vara fallet så innebär det inte att det är 0 vid år tio. Efter första året är det 90 % kvar - efter andra är det 81 5 kvar. Efter 3:dje är det 72,5 osv. Jag har haft ett akvarium i 20 år innan en flytt gjorde omlimning nödvändig. Stigs 720 talar också sitt tydliga språk. MVH Lasse

Det du har på rutan bör vara den formen av manetens livcykel som föregår medusastadiet. (medusastadiet = den form som vi brukar kalla maneter) I detta stadie tar polypen nykläckt artemia. När tid är kommen så kommer ett antal "medusor" (maneter) att frisläppas. MVH Lasse

Det börjar närma sig fullt (20 - 25 personer) MVH Lasse

Ja definitivt. MVH Lasse

Tänkte bara medela att Pygoplites diacanthus som vi fick går och plockar hela tiden och verkar äta bra - alla 8. MVH Lasse

Hej igen Nu kommer nästa överraskning. då jag inte tycker det är speciellt snyggt med en rökgrå baksida med ett framträdande inrinningshål har jag beslutat att göra något åt det. I första hand försöker jag få en modifierad ytavrinningsabrovinch. Då jag heller inte anser att skräp som gamla kassettfodral bör finnas i reven (även om jag måste säga att jag blev impad av lösningen) så skall jag prova den lösning som framgår av mina bilder nedan. Bakgrunden som kommer att limmas in är BTN slim och en avskuren modul.

Är det någon som har dessa i Sverige? Jag är väldigt intresserad av om det finns ett i kombinationen röd - vit. Aquatic Nature har ett sådant men bara för 11 watt. MVH Lasse

Peter - din fråga kan tolkas som om du även menar sköldpaddor. Du kan inte begära att alla skall veta vad som går och inte går att ha i ett saltvattensakvarium. Du vill veta exakt vad du kan göra - då måste du fråga exakt. I detta fall är det nog inget fel på handläggaren utan du har ställt en för allmän fråga. Nästa fråga från handläggaren bör bli om du avser att ta in listade, vattenlevande djur. Skall du ha ett riktigt svar så får du ställa en väldefinierad fråga. MVH Lasse

Återläckaget från LS och övrigt substrat är pH beroende som också Randy Holmes påpekar och enligt honom först märkbart i ph:n under 8. I sin sammanfattning förespråkar han bland annat metoden med höjd calciumnivåer men också med att hålla pH:t högt för att fälla och blocka fosfat som kalciumfosfat. Återläckaget från döda pestalger räcker för hålla populationen konstant men för tillväxt behövs "nytt" fosfor. Fosfor som lagrats i rowan kommer att vara den reserven när pestalgerna driver ner de lösta nivåerna mot noll och det är de duktiga på. Märk att det är detta resonemang som gör att jag också anser att i ett kar som ditt så kan rowan vara en hjälp i och med att den doserar ut fosfor under korallernas tillväxtfas och binder under natten. Dessutom doserar den ut små mängder när behovet är som störst (brist på fritt fosfor i vattenkolumnen). MVH Lasse

Jo att ta bort höga nivåer eller låta det gå när man har en kraftig koralltillväxt är en sak - men att använda det i samband med en exploderande pestalgsblomning är något helt annat - det kommer att pulsa fosforn in och ut ifrån rowan och garantera pestalgen fosfor. Detta har faktiskt också många upplevt. MVH Lasse

Det är kompaktrör. Dessa som följer med är 2*55 watt där ena delen är blå - andra vit (10.000 K) Beteckningen PLC var fel av mig. De skall heta PLL just dessa rör men jag fick blackout. MVH Lasse

Hej Tack för kommentarerna. Jag funderar på en DSB och eventuell belysning. Det är lösbart men ytan blir inte så stor för makrosarna. Filterfacket (där skummaren egentligen skall sitta) är 310 x 85 och 480 djupt. Mina nya filterfack kommer att ta upp ca 180 mm i längd och då återstår ca 130 mm för för eventuella Makrosar. Jag nämnde tidigare att jag i första facket skall ha biobollar med en kraftig återcirkulation. Tanken var från från början att använda skummarpumpen för att samtidigt kunna få en syresättning/genomluftning. Nu blir det nog inte så pga att den är för stor. Bild 1 visar det aktuella filterfacket. Min tanke är att i botten lägga en bottenfilterplatta. Fyller med sand upp till de två längsgående glas"balkarna". På dessa lägger jag ett ytterligare bottenfilterraster. Till höger om den lodrätt gående glaslisten fäster jag en ny mellanvägg som slutar några cm över den översta bottenfilterplattan. På denna bottenfilterplatta ställer jag en cirkpump som trycker upp vattnet upp i toppen på facket igen. På vänster sida om avdelarväggen ställer jag en lodrät bottenfilterplatta, en lodrät "madrass, ytterligare en lodrät bottenfilterplatta och en ny skiljevägg men som tillåter vattnet passera på ovansidan. Ytterligare till vänster om denna kanske jag gör ytterligare en vägg men som tvingar ner vattnet till grusbädden som jag lägger i detta tredje fack. För principen se inledningen på min Mollytråd. Det som tillkommit är det tredje facket. Den röda markeringen visar aktuell del av filterfacket. Priset på hela paketet varierar nog mellan affärerna. Priset i den Danska webbutiken (som var ett extrapris) är ju helt klart ett lågt pris men är det någon som fått ett kar levererat därifrån? Frågan är nog istället vad man får för pengarna. Jag har fått ett mycket bra och genomtänkt akvarie som lägger tyngdpunkten på design och att vara lättjobbat. Många delar är väldigt genomtänkta.Att jag väljer att bygga om delar beror ju inte på att detta behövs utan på att jag är lite speciell i mina önskningar. I satsen ingår timer,2*55 watts kompaktrör (edit pga felskrivning), månljus, mycket välgjord ramp, kopplingscentral med individuella brytare för ljus, värmare, pump 1, pump 2 och skummarpump. 1 skummare med en 1500 liters pump (den har fått bra kritik), två cirkulationspumpar på 550 liter. Akvariet har också som tidigare sagt en separat sump på 20 liter. Bänken är mycket stabil men passningen liknar tidigt 80 tals IKEA (men det syns inte när den väl är ihopbyggd). Jag fick vidare 7 kg salt, 12 kg argonit, 100 ml buff, 100 ml Calcium 3+, en flaska startbakterier samt en burk mat. En viphydrometer samt ett lab set innehållande följande tester: pH, alk, NH3/NH4, NO2, NO3 samt kalciumtest. Hade det blivit billigare för mig att bygga ihop detta precis som jag vill ha det av lösa delar, nej jag tror inte det och slutresultatet hade inte blivit lika elegant. MVH Lasse