Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 463
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    309

All aktivitet

  1. Jo - och där skall inte finnas något vatten. Jag trodde ett ögonblick att du menade den lilla "droppe" man ibland kan se innuti själva UV-röret (på en del sorter) och det är inget vatten - utan det är en liten droppe kvicksilver. MVH Lasse
  2. I vilket rör menar du?, kvartsröret eller uv-röret MVH Lasse
  3. Lite grand om vad jag menar med kaliumbrist och varför jag inte riktigt förstår hur det kan ske i ett korallrevsakvarie samt några mer eller mindre intelligenta spekulationer. Först vad har kalium för betydelse för djur. Följande citat från livsmedelsverket klargör lite: För växter har jag fått fram ett citat från http://schoolweb.se/MKU1202/svenska/0208markkemi.htm Vad gäller alger är följande citat från ett sötvattensforum kanske klargörande Jag har försökt få fram proportionerna mellan närsalterna N, P, och K. Det bästa exemplet jag sett är behovet för att framställa 250 kg vete. Till det behövs 5,6 kg N, 0,7 kg P och 1,2 kg K - alltså det behövs mer kalium än fosfor. Men fortfarande så ligger behovet under N i mängd och någonstans kring P behovet. Om vi betraktar citatet så fattar man att normalt saltvatten inte kan vara begränsande för K eftersom vi där ligger en bit över 350 ppm. Enda tillfället jag kan se att det kan bli begränsande är att kaliumhalten går ner mot noll. Om det skall ske på grund av tillväxt så måste det ske en minskning under lång tid, kraftig tillväxt och inga vattenbyte (Old Tank Syndrome ????) Det kan ju också tänkas att kaliumet absorberas i exempelvis zeolit men det viktigaste är att så som jag ser det så måste kaliumkoncentrationen gå mot 0 för brist skall uppkomma - det är vad jag fattar inga mekanismer inblandade i detta fall som gör att zooxantellerna inte kommer åt det om koncentrationen bara minskar en del (jämför med kalcifieringen som helt klar går långsammare när koncentrationen av kalcium och karbonater blir lägre äm optimala värden. Så som jag fattar det är det optimala värdet för kalium alla värden i vattnet som är över kaliumkoncentrationen i vävnader/plasma hos zooxantellen. I förhållande mellan plasma och cellerna är alla värden i plasman över 0 optimala eftersom det finns en aktiv pump (jonkanal) i cellmebranen - natrium-kaliumpumpen som kan upprätthålla en högre koncentration kalium i cellen än i plasman.) Nåväl, vad som är viktigt är att jag, med ett undantag, inte kan se hur det kan uppstå kaliumbrist utan att kaliumvärdet är 0 (eller strax över) i akvarievattnet. Undantaget (eller brasklappen) kan jag i alla fall se om det skulle vara så att upptaget av kalium är beroende av något annat ämne som man tillför i samband med kaliumtillsatsen. Det jag då i första hand misstänker är att det kaliumsalt man tillför är kaliumnitrat (nu börjar vi närma oss Patriks idéer) istället för kaliumklorid. Detta skulle kunna testas genom att man tillsätter några ml av K-Balance kaliummix koncentrat i 100 ml osmosvatten och mäter nitraten. Varför jag hela tiden går mot att nitrat är viktigt beror på att all vetenskaplig forskning vad gäller rent marina miljöer (obs ej Östersjön eller andra brackvattenhav) entydigt visar att kvävet är tillväxtstyrande i dessa miljöer - eg det kan faktiskt vara helt 0 medans fosforkoncentration ytterst sällan är precis 0. Man kan invända att användadet av fosforfällare i saltvattensakvaristiken ändrar detta förhållande men det behöver inte vara så eftersom det är omöjligt att via fällning komma till 0. (nu talar jag inte om 0 på saliferts test utan om det verkliga talet 0). Den beskrivning som ges av undermedlet Stylon tyder ju på att det på något sätt motverkar bildandet av zooxanteller på en svag grund (det verkar vara så att det "slöar" ner tillväxten när närsaltsnivåerna är låga men stiger de något så motverkar detta "inhibiteringen" av undermedlet) Om det är så att Stylon påverkar tillväxten av zooxantellerna så innebär detta att man måste mata med "marin snow", brachionus eller i alla fall mata och mata mycket om man vill ha tillväxt. Nu vet ju alla här på guiden att jag är skeptisk mot att använda "undermedel" eftersom man sällan vet vad de kompletta följderna blir. Jag har de senaste 25 åren i min yrkesverksamhet sysslat med att försöka styra både biologiska och tekniskt komplicerade system där input blir output och output blir input och ibland så verkar det även som input faktiskt blir input. Vad jag har lärt mig är att om man ändrar en parameter så kan man teoretiskt räkna fram att y andra parametrar ändrar sig också och under de närmaste veckorna efter ändringen så upptäcker man parametrar som man överhuvudtaget inte kände till förut - och de har givetvis ändrat sig också..... . Erfarenheten jag fått är att hålla mig så nära de biologiska och fysikaliska lagarna (och processerna) som jag bara kan - de är nämligen i sin komplexitet ganska stabila. Virrigt - javisst - men så är också verkligheten. Exempelvis; Jag säger inte att det är så men tänk om det är så att användadet av "tre olika typer av zeolit, behandlade i fabrik" har den bieffekten att det i saltet ingående kaliumkoncentrationen går mot 0 på grund av bindning och detta är orsaken att kaliumbrist fått så stort utrymme inom zeovitvärlden - än en gång - jag säger inte att det är så - men tänk om.... (se vidare den disk som var/är i tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13719) Det här inlägget blev som vanligt långt men kanske kan ge en del tankar Capote. För övrigt det med en mer "bred" tillväxt - har du inte experimenterat lite med ljuset också - lite mer lysrör (och andra våglängder). Jag tror att indirekt ljus (inte så riktat) är en stor fördel för "knubbig" tillväxt eftersom annars försöker sig i alla fall växter att skjut upp så långt som möjlig för att få så mycket av energin som möjlig - och detta borde även inbegripa koraller. MVH Lasse
  4. Vad är skyhögt i ppm räknat? MVH Lasse
  5. Prova med att stänga av den (vänta en 10 minuter med att sätta på den) Detta råd kan iofs betyda att du inte får igång den igen men det har hänt mig att den stabiliserar sig igen. Annars stäng av och byt. På vanliga lysrörsarmaturer så föreligger alltid en brandrisk vid liknande beteende. Om den håller på så här så kan du heller inte vara säker på att du får rätt våglängd/intensitet så du bör nog byta rör. Det kan iofs också vara drosseln men att byta röret i ett första steg är nog att föredra. MVH Lasse
  6. Annars kan han väl vänta på sex-vågen.... MVH Lasse
  7. Med flimrar - vad menar du? Blinkar den såsom ett lysrör brukar göra innan det går sönder eller går ljusstyrkan upp och ner inom ett ganska snävt intervall? MVH Lasse
  8. Nu är nog äntligen dags för den mest sällsynta, Lirpa lirpa dyka upp också - vänta bara i ca 3 månader. MVH Lasse
  9. En fråga Capote - tidigare har du nämnt att du ökat fiskbeståndet och jag såg ju själv att du har ganska mycket fisk i karet. Har denna ökning medfört att du matar mera? Om tillsatserna - Amino Acid high concentrate - tror jag definitivt är skitviktigt på grund av den kraftiga skumning som brukar vara normal i de flesta kar. Aminosyrorna är delmängder av proteinerna (proteiner är uppbygda av aminosyror). Många av aminosyrorna är essentiella - dvs många organismer kan inte själva tillverka dem utan måste ta upp dem på ett eller flera olika sätt. Om korallerna inte äter tillräckligt via polyperna utan förlitar sig på fotosyntesen så bör de också ha förmågan att ta upp från aminosyror från vattnet (eller ta upp bakterier berikade med dessa syror). I ett hårt skummat kar kommer proteinerna (och därmed aminosyrorna) vara sällsynta och tillsats är nödvändigt. Kaliumtillsatsen förstår jag inte riktigt. Jag tvivlar kanske inte på talet om kaliumbrist - men förstår inte varför. Normalt vid primärproduktion är kalium den tredje viktigaste närsaltet men mängden som behövs (i mg räknat) är betydligt mindre än för de två största (kväve och fosfor). I ett normalt saltvattenskar (nyblandat) ligger ju halten på över 350 ppm K - otroligt mycket högre än fosfor och kväve och en brist bör ju inte uppstå på grund av tillväxt. Då återstår annan förklaring till förlusten av kalium. Skumning har nämnts men eftersom det som vanligt inte är lätt att mäta så finns det som jag ser det inget bevis för detta. Själv har jag funderat på zeoliten men i ditt fall så är ju inte detta aktuellt. Vet du dina kaliumvärden - eller är det bara trial and error som gjort att du provar kaliumtillsats. Stylo-pocco glow - vad är det? Bakterietillsatsen är jag också lite frågsam till eftersom min erfarenhet är att om det inte redan finns en nisch för de tillsatta bakterierna så kommer de inte att klara att etablera sig i ett ingånget akvarium om inte tillsatsen är väldigt stor. En fråga till alla er därute - finns det inte någon som har tillgång till mätutrustning modell tyngre så man exempelvis kunde köra någon analysserie på några olika kar (som drivs efter olika principer) och få reda på det här med kaliumbrist och några andra parametrar. MVH Lasse
  10. Ja det har artat sig bra, speciellt efter jag utökat min belysning efter tips av Victoria i hennes tråd (du var väl inte helt oskyldig till hennes lösning heller kan jag förmoda). För mig är det ganska klart att det är belysningen som är den viktigaste faktorn för att lyckas med många koraller. Till detta lilla akvarie har jag en "trippel"timer och kan därför köra mitt 9 watts Osram 67 från 8 till 23 och tänder upp ett 11 watts 6500 K mellan 11 och 21. Min strävan är att byta 10 liter vatten en gång i veckan - vilket som alla vet innebär att ungefär var fjortonde dag så byter jag 10 liter............. Men det har funkat bra det också. MVH Lasse
  11. Hej På Red Sea fronten - inget nytt. Jag väntar och väntar på mitt nya akvarium - vi får väl se om det blir till nästa år.............. Mitt äldsta saltvattenskar är nu ca 1,5 år gammalt. En helhetsbild är bild 1. Bild 2 är en av de Ricordea florida jag köpte från Göran i Lerum - de växer bra. Av de två jag köpte har det nu blivit 4. När jag var i Linköping före jul så passade jag på att besöka Capote och se på hans kar. Han lirar ju i en högre liga än vad jag gör vad gäller både storlek och verkställda idéer. Jag gillar ju hans typ av kar (där korallerna fått växa "lite" vilt och inte är ordnade som japanska acoporaträdgårdar:ler: ) så jag var mäkta imponerad. Jag fick med mig en liten "fragg" från en korall (som jag som vanligt inte mins namnet på - hjälp mig Capote!) och den ses på bilderna 3 och 4. Övriga bilder visar några "snapshots" i karet. Om man tittar på bilderna så ser man både glasrosor, kulalger, plattmaskar, bryopsis och annat "skit". Det är ju en bit av naturen jag försöker återskapa så jag tycker att även dessa kreatur kan ha en plats så länge de inte tar över. Vad gäller mina glasrosor så har jag fortfarande min "mördar"räka kvar (i ett annat kar) och när de blir för många så kommer jag ta bort min euphyllia (som har tagit sig väldigt bra efter förra bekanskapen med denna räka) och sätta in "glasrosemördarräkan" i en snabb guerillaattack. AN har komit med ett nytt 35 literskar med 2*11 watt belysning och jag är ganska sugen på detta - få se om jag kan hålla mig i skinnet. Om inte mitt Red Sea Max kommer inom en snar framtid så garanterar jag inte att jag kan hålla mina händer från ett sådant AN kar. MVH Lasse
  12. Det finns en viss svårighet att avgöra vad som är odlat och inte odlat. Vad säger att en exportör/importör inte kan exempelvis bryta sönder (och fragga) VF acroporor och saluföra dem som odlade om det skulle vara lättare att få den igenom tull och annat? Odlad utrotningshotad fisk lyder också stenhårt under Cites (även om de är "chippade") av samma orsak. Så länge en art är listad så måste den nog av nödvändighet vara det både för odlade och VF - anars finns utrymme för fusk. MVH Lasse
  13. Back on track - och nu kommer det att gå bättre Patrik - det är jag övertygad om MVH Lasse
  14. En jäkla massa fisk är bra det också - jag skrev så bara för att det är skillnad på beteckningen "stim" och om en jäkla massa fisk går ihop. Kramen får du i retur, syster:ler: Vi får väl se vad framtiden har i sitt sköte - det är inte omöjligt varken praktiskt eller biologiskt att ha område med koraller i det karet - jag vet att det jobbas på det. MVH Lasse
  15. Jag vet inte om mitt exempel är översättningsbart till "normala" akvarier men de första Chromisarna i Universeums 1400 kubiks hajakvarium sattes i för ca 4 år sedan och var då ca 100 stycken. Detta "stim" har blivit mindre (troligtvis beroende på några muränor på ca 1 meter) men de utgör fortfarande över 50 stycken. För ca 3 månader sedan tillfördes ytterligare 100 och de går nu ofta i ett blandat "stim". Sedan är det omöjligt att avgöra om det utgör ett stim eller bara är en jäkla massa fisk på ett ställe. Stundtals verkar de uppträda som ett stim, dvs fiskarna rör sig som en enhet men ofta är de bara "en jäkla massa fisk". MVH Lasse
  16. Jag tror att det är det av mig rödfärgade området som Clownen menar är fel. Fisk är växelvarma - de har inga mekanismer att anpassa sin inre temperatur med och därmed behövs heller ingen energi för att kompensera omgivningens temperatur. Det som däremot händer är att fiskens metabolism (näringsomsättning) generellt ökar vid högre temperatur (inom vissa gränser) En ökad näringsomsättning = med ökad förbränning = ökat syrebehov och givetvis tvärtom vid lägre temperaturer. Även om din artikel är avsedd för nybörjare är det viktigt att hålla rågången mot rena felaktigheter och för grova förenklingar. MVH Lasse
  17. Jag har två rör i mina (ett 11 watt 6500 K och ett 9 watt Osram 67). AN har kommit med ett lite större kar (35 liter i vattendelen) utrustad med 2 11 watts rör. Jag skulle nog satsa lite på det. Mina 27 liters går bra med 11 + 9 watt. Euphyllia växer bland annat bra och även andra koraller. Skall försöka få några nya bilder på mitt bästa när jag kommer hem igen (bortrest). Jag har ett antal 67 (9 watt) så släng ner ett PM ramq. MVH Lasse
  18. Det kan lika gärna betyda att porerna (och därmed en stor yta) är igentäppta så "sittplatserna" blir för få både för aeroba som anaeroba bakterier. Detta fenomen inträffar till och med i så stora "porer" som biobollar om de inte rengörs ordentligt på ett eller annat sätt. "Backspolningar" typ det Janne beskrivit rengör definitivt inte alla fina porer i ett zeovitmaterial. Dessutom är väl inte den nya zeoviten gratis? För övrigt konstaterar jag att både jag och Claes A är ganska ense i konstaterandet att det är bara tillverkarens ord som stöder teorin om zeovitens ammoniumbindande förmåga i saltvatten. Och detta räcker åtminstone inte för mig för att köpa påståendet när så mycket annat tyder på motsatsen. MVH Lasse
  19. Jag har nu läst igenom artikeln och de resultat den visar är enligt min mening inte applicerbara på sättet att köra enligt Zeovitmetoden - åtminstone inte det sätt som de förespråkar i artikeln (column chromatography metod). Först - det de kallar TIE är en serie metoder att med indikatororganismer utröna om ett vattenprov är akutgiftigt eller inte och också fastställa vilket ämne som är ansvarigt för giftigheten. Eftersom ammonium/ammoniak är kända att orsaka giftighet så vill man finna en metod att avlägsna dessa ämnen så de inte stör resultatet av toxitetstesten. Man vill samtidigt också se om zeoliten avlägsnar kända metaller. Kolumnkromatgrafi bygger på att en känd mängd vätska får med gravitetens hjälp med en konstant hastighet passera ett rör med den upptagande massan. Dvs efter passagen så är inte zeoliten, i detta fall, i kontakt med vattnet och någon jämnvikt uppstår inte. Skall någon av metoderna jämföras med zeovitmetoden så är det slurrymetoden. Jag har som jag sagt tidigare varit med om 3 stora försök att utnyttja zeolit som basen för en jämn nitrifikation inom sötvatten. En gång, på en anläggning, så fick man en funktion som nu i backspegeln framstår som ett upptag istället för nitrifikation. I detta fall var det en barkmassa inblandad. Åtskilliga försök har gjort senare som visar samma sak - det fungerar inte med bakteriell regeneration - nitrifierarna kommer inte åt den låsta ammoniumet. Det Claes A påpekar i ett tidigare inlägg om att det faktum att ammoniumet pga andra joners affinitet kanske går fram och tillbaka och därför kanske tidvis vara tillgängliga för nitrifierarna kan vara en teoretisk möjlighet men i praktiken (med de låga ammoniumhalter i procent av de konkurerande andra jonerna, främst K och Na) så kommer inte zeoliten att ha någon fördel jämfört med ett bra fungerande nitrifikationsfilter i ett igånkört akvarium. Speciellt inte SIR 600 med sin stora affinitet för kalium. En annan interessant iaktagelse från testen är det totala upptaget av koppar, bly och zink. Kan vara både en fördel och nackdel. Fördel vid avgiftning av vatten men eftersom samtliga dessa metaller också är nödvändiga spårämnen så kan det vara en nackdel vid en kontinuerlig drift. Min åsikt är fortfarande att det är "ett koka soppa på en spik" scenario där spiken är zeoliten. Dvs, det är alla de procedurer (alla välkända) runt om som gör att metoden fungerar - inte zeoliten. Applicera zeovitmetodens metoder på ett annat filtermaterial så kommer det att fungera lika bra - Om zeoviten påverkar metoden som helhet så börjar jag nog nu gå ifrån åsikten att den är ett onödigt inslag till att den kanske dessutom är negativ (kaliumupptag, upptag av spårämnen och vad mer känner vi inte till ännu?). Observera att jag inte säger att metoden som sådan inte fungerar - bara att zeoliten i bästa fall är ett onödigt inslag. MVH Lasse
  20. Så hävdas det ja - för mig är den förklaringsmodellen osanolik - det är detta allt gäller. MVH Lasse
  21. Det sista (av mig rödfärgat) tror jag inte på - har kaliumet tagit platsen så blir det kvar där pga högre affinitet. Möjligt kan växlingen ske när ammoniumkoncentrationen är mellan 3 - 4 % av kaliumkoncentrationen. Dvs om du har en ammoniumkonc på 0,3 ppm så måste du ha under 10 ppm av K för affiniteten skall bli högre för ammoniumet (om jag förstått grafen rätt). Normalt tror jag att man sträva mot en kalliumkonc på ca 300 ppm (var det inte så Janne) Det innebär ca 9 ppm ammonium för att det skall binda vid zeoliten av SIR 600 typ i normalt saltvatten. MVH Lasse
  22. Jag vet inte igentligen vad vi sysslar med? Jag har för vana att direkt kontrollera uppgifter som ges och där är ofta Google ett utmärkt val. Jag googlade på SIR 600 och fick upp den produktbeskrivning som finns med som PDF. Under order of selectivity står det Cs>>K>NH4>>Na>>Ca>Mg, det vill säga selektiviteten för K (kalium) är högre än för NH4. Av grafen som finns läser jag ut att bindningen för NH4 i stort sett är noll om procenten ammonium är mindre än 3-4 % av kaliumhalten. Jag tror att Janne har svaret här vart kaliumet tar vägen i ett zeolitsystem. Förutsatt att jag läst grafen rätt - Claes A vill du kolla min tolkning. KCl är också medtagen som regenereringsmetod och man säger att NaCl bara delvis tar bort NH4. Nu vet vi iofs inte om Zeovitsystemet innehåller SIR-600 och lär väl aldrig få veta det heller men om det nu skulle vara fallet så ärjag fortfarande inte imponerad. Återstår dessutom punkt 2 - att nitrifierarna skulle (mot all vetenskaplig litterartur) ha förmågan att plocka ammonium som är fastlåst - all litteratur jag sett hänvisar till att de behöver ammonium löst i vattenfasen. MVH Lasse spec-sir600.pdf
  23. Clownen Du vet min inställning till tillsättning av organiskt kol - den har jag redogjort för tidigare och den står kvar. Men frågeställningen om start av en DSB är intressant eftersom den för att fungera kräver heterotrofa bakterier - både anaeroba och aeroba. I starten är det helt klart att tillväxten av dessa är kolbegränsad. Frågan är om man kan "kicka" igång en DSB med gammalt slam i botten. Jag tycker inte att det är fel om någon testar detta men att det är en balans på en knivsegg att köra in en snabb kolkälla i vattenfasen är vi nog överens om. Dessutom tror jag att det framkommer i både mina och Claes inlägg. Speciellt efter vi uppnåt konsensus - då jag numera inte utesluter att man kan få en heterotrof tillväxt i vattenkolumnen under vissa förutsättningar. Där är en hög konc. avv organiskt, snabbt kol en av dessa. MVH Lasse
  24. Claes Vore intressant att få se hela artikeln om "Use of Zeolites.......eftersom artikelförfattaren i abstrakten just stöder min åsikt om interfererande joner men har funnit en metod i "labskala" att just ta bort ammonium med zeolit. Du har troligare lättare än mig att få tag i hela PDF:n eftersom jag inte sitter på någon instutition vilket jag misstänker du gör. En sak om mina inlägg här på forumet - jag läser i princip inga andra forum utom när någon refererar till något. Mina funderingar bygger mycket på det jag lärt mig tidigare och det jag suger upp i detta forum. Och ett försök att alltid använda bondförnuftet och leta vetenskapliga artiklar i de frågor som reses. Om Kallmeyer´s artikel. Han understryker ju flera gånger att jonbytningen är av ringa betydelse utan att det snarare handlar om zeeolit som ett filtermedia för både autotrofa och heterotrofa bakterier. ett slags "super" LS. Jag har hävdat två saker - Jonbytning fungerar inte i saltvatten med de naturliga zeeoliterna och om det nu skulle göra detta så fungerar inte en bakteriell regeneration eftersom nitrifierarna behöver sitta på fast material (bakteriefilm) men tar sin ammonium från vattenfasen (och kan inte ta den i form av fastlåst). Förutom den referens Claes letat fram så har jag ingenstans, i någon vetenskaplig artikel sett stöd för dessa teorier om jonbytning och upptag av fastlåst ammonium. Jag har sett upptag av fastlåst ammonium i zeolit i sötvatten en gång i ett filtersystem byggt på bark och zeovit. Problemet var att det fungerade på en anläggning men inte på ett tiotal andra. Jag ser fram emot artikeln, om du kan få tag på den Claes. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...