-
Antal inlägg
16 572 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
338
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Jag vet inte om mitt exempel är översättningsbart till "normala" akvarier men de första Chromisarna i Universeums 1400 kubiks hajakvarium sattes i för ca 4 år sedan och var då ca 100 stycken. Detta "stim" har blivit mindre (troligtvis beroende på några muränor på ca 1 meter) men de utgör fortfarande över 50 stycken. För ca 3 månader sedan tillfördes ytterligare 100 och de går nu ofta i ett blandat "stim". Sedan är det omöjligt att avgöra om det utgör ett stim eller bara är en jäkla massa fisk på ett ställe. Stundtals verkar de uppträda som ett stim, dvs fiskarna rör sig som en enhet men ofta är de bara "en jäkla massa fisk". MVH Lasse
-
Jag tror att det är det av mig rödfärgade området som Clownen menar är fel. Fisk är växelvarma - de har inga mekanismer att anpassa sin inre temperatur med och därmed behövs heller ingen energi för att kompensera omgivningens temperatur. Det som däremot händer är att fiskens metabolism (näringsomsättning) generellt ökar vid högre temperatur (inom vissa gränser) En ökad näringsomsättning = med ökad förbränning = ökat syrebehov och givetvis tvärtom vid lägre temperaturer. Även om din artikel är avsedd för nybörjare är det viktigt att hålla rågången mot rena felaktigheter och för grova förenklingar. MVH Lasse
-
Jag kör helt utan skummare MVH Lasse
-
Jag har två rör i mina (ett 11 watt 6500 K och ett 9 watt Osram 67). AN har kommit med ett lite större kar (35 liter i vattendelen) utrustad med 2 11 watts rör. Jag skulle nog satsa lite på det. Mina 27 liters går bra med 11 + 9 watt. Euphyllia växer bland annat bra och även andra koraller. Skall försöka få några nya bilder på mitt bästa när jag kommer hem igen (bortrest). Jag har ett antal 67 (9 watt) så släng ner ett PM ramq. MVH Lasse
-
Det kan lika gärna betyda att porerna (och därmed en stor yta) är igentäppta så "sittplatserna" blir för få både för aeroba som anaeroba bakterier. Detta fenomen inträffar till och med i så stora "porer" som biobollar om de inte rengörs ordentligt på ett eller annat sätt. "Backspolningar" typ det Janne beskrivit rengör definitivt inte alla fina porer i ett zeovitmaterial. Dessutom är väl inte den nya zeoviten gratis? För övrigt konstaterar jag att både jag och Claes A är ganska ense i konstaterandet att det är bara tillverkarens ord som stöder teorin om zeovitens ammoniumbindande förmåga i saltvatten. Och detta räcker åtminstone inte för mig för att köpa påståendet när så mycket annat tyder på motsatsen. MVH Lasse
-
Jag har nu läst igenom artikeln och de resultat den visar är enligt min mening inte applicerbara på sättet att köra enligt Zeovitmetoden - åtminstone inte det sätt som de förespråkar i artikeln (column chromatography metod). Först - det de kallar TIE är en serie metoder att med indikatororganismer utröna om ett vattenprov är akutgiftigt eller inte och också fastställa vilket ämne som är ansvarigt för giftigheten. Eftersom ammonium/ammoniak är kända att orsaka giftighet så vill man finna en metod att avlägsna dessa ämnen så de inte stör resultatet av toxitetstesten. Man vill samtidigt också se om zeoliten avlägsnar kända metaller. Kolumnkromatgrafi bygger på att en känd mängd vätska får med gravitetens hjälp med en konstant hastighet passera ett rör med den upptagande massan. Dvs efter passagen så är inte zeoliten, i detta fall, i kontakt med vattnet och någon jämnvikt uppstår inte. Skall någon av metoderna jämföras med zeovitmetoden så är det slurrymetoden. Jag har som jag sagt tidigare varit med om 3 stora försök att utnyttja zeolit som basen för en jämn nitrifikation inom sötvatten. En gång, på en anläggning, så fick man en funktion som nu i backspegeln framstår som ett upptag istället för nitrifikation. I detta fall var det en barkmassa inblandad. Åtskilliga försök har gjort senare som visar samma sak - det fungerar inte med bakteriell regeneration - nitrifierarna kommer inte åt den låsta ammoniumet. Det Claes A påpekar i ett tidigare inlägg om att det faktum att ammoniumet pga andra joners affinitet kanske går fram och tillbaka och därför kanske tidvis vara tillgängliga för nitrifierarna kan vara en teoretisk möjlighet men i praktiken (med de låga ammoniumhalter i procent av de konkurerande andra jonerna, främst K och Na) så kommer inte zeoliten att ha någon fördel jämfört med ett bra fungerande nitrifikationsfilter i ett igånkört akvarium. Speciellt inte SIR 600 med sin stora affinitet för kalium. En annan interessant iaktagelse från testen är det totala upptaget av koppar, bly och zink. Kan vara både en fördel och nackdel. Fördel vid avgiftning av vatten men eftersom samtliga dessa metaller också är nödvändiga spårämnen så kan det vara en nackdel vid en kontinuerlig drift. Min åsikt är fortfarande att det är "ett koka soppa på en spik" scenario där spiken är zeoliten. Dvs, det är alla de procedurer (alla välkända) runt om som gör att metoden fungerar - inte zeoliten. Applicera zeovitmetodens metoder på ett annat filtermaterial så kommer det att fungera lika bra - Om zeoviten påverkar metoden som helhet så börjar jag nog nu gå ifrån åsikten att den är ett onödigt inslag till att den kanske dessutom är negativ (kaliumupptag, upptag av spårämnen och vad mer känner vi inte till ännu?). Observera att jag inte säger att metoden som sådan inte fungerar - bara att zeoliten i bästa fall är ett onödigt inslag. MVH Lasse
-
Så hävdas det ja - för mig är den förklaringsmodellen osanolik - det är detta allt gäller. MVH Lasse
-
Det sista (av mig rödfärgat) tror jag inte på - har kaliumet tagit platsen så blir det kvar där pga högre affinitet. Möjligt kan växlingen ske när ammoniumkoncentrationen är mellan 3 - 4 % av kaliumkoncentrationen. Dvs om du har en ammoniumkonc på 0,3 ppm så måste du ha under 10 ppm av K för affiniteten skall bli högre för ammoniumet (om jag förstått grafen rätt). Normalt tror jag att man sträva mot en kalliumkonc på ca 300 ppm (var det inte så Janne) Det innebär ca 9 ppm ammonium för att det skall binda vid zeoliten av SIR 600 typ i normalt saltvatten. MVH Lasse
-
Jag vet inte igentligen vad vi sysslar med? Jag har för vana att direkt kontrollera uppgifter som ges och där är ofta Google ett utmärkt val. Jag googlade på SIR 600 och fick upp den produktbeskrivning som finns med som PDF. Under order of selectivity står det Cs>>K>NH4>>Na>>Ca>Mg, det vill säga selektiviteten för K (kalium) är högre än för NH4. Av grafen som finns läser jag ut att bindningen för NH4 i stort sett är noll om procenten ammonium är mindre än 3-4 % av kaliumhalten. Jag tror att Janne har svaret här vart kaliumet tar vägen i ett zeolitsystem. Förutsatt att jag läst grafen rätt - Claes A vill du kolla min tolkning. KCl är också medtagen som regenereringsmetod och man säger att NaCl bara delvis tar bort NH4. Nu vet vi iofs inte om Zeovitsystemet innehåller SIR-600 och lär väl aldrig få veta det heller men om det nu skulle vara fallet så ärjag fortfarande inte imponerad. Återstår dessutom punkt 2 - att nitrifierarna skulle (mot all vetenskaplig litterartur) ha förmågan att plocka ammonium som är fastlåst - all litteratur jag sett hänvisar till att de behöver ammonium löst i vattenfasen. MVH Lasse spec-sir600.pdf
-
Clownen Du vet min inställning till tillsättning av organiskt kol - den har jag redogjort för tidigare och den står kvar. Men frågeställningen om start av en DSB är intressant eftersom den för att fungera kräver heterotrofa bakterier - både anaeroba och aeroba. I starten är det helt klart att tillväxten av dessa är kolbegränsad. Frågan är om man kan "kicka" igång en DSB med gammalt slam i botten. Jag tycker inte att det är fel om någon testar detta men att det är en balans på en knivsegg att köra in en snabb kolkälla i vattenfasen är vi nog överens om. Dessutom tror jag att det framkommer i både mina och Claes inlägg. Speciellt efter vi uppnåt konsensus - då jag numera inte utesluter att man kan få en heterotrof tillväxt i vattenkolumnen under vissa förutsättningar. Där är en hög konc. avv organiskt, snabbt kol en av dessa. MVH Lasse
-
Claes Vore intressant att få se hela artikeln om "Use of Zeolites.......eftersom artikelförfattaren i abstrakten just stöder min åsikt om interfererande joner men har funnit en metod i "labskala" att just ta bort ammonium med zeolit. Du har troligare lättare än mig att få tag i hela PDF:n eftersom jag inte sitter på någon instutition vilket jag misstänker du gör. En sak om mina inlägg här på forumet - jag läser i princip inga andra forum utom när någon refererar till något. Mina funderingar bygger mycket på det jag lärt mig tidigare och det jag suger upp i detta forum. Och ett försök att alltid använda bondförnuftet och leta vetenskapliga artiklar i de frågor som reses. Om Kallmeyer´s artikel. Han understryker ju flera gånger att jonbytningen är av ringa betydelse utan att det snarare handlar om zeeolit som ett filtermedia för både autotrofa och heterotrofa bakterier. ett slags "super" LS. Jag har hävdat två saker - Jonbytning fungerar inte i saltvatten med de naturliga zeeoliterna och om det nu skulle göra detta så fungerar inte en bakteriell regeneration eftersom nitrifierarna behöver sitta på fast material (bakteriefilm) men tar sin ammonium från vattenfasen (och kan inte ta den i form av fastlåst). Förutom den referens Claes letat fram så har jag ingenstans, i någon vetenskaplig artikel sett stöd för dessa teorier om jonbytning och upptag av fastlåst ammonium. Jag har sett upptag av fastlåst ammonium i zeolit i sötvatten en gång i ett filtersystem byggt på bark och zeovit. Problemet var att det fungerade på en anläggning men inte på ett tiotal andra. Jag ser fram emot artikeln, om du kan få tag på den Claes. MVH Lasse
-
Det finns en firma i Göteborg som har tagit fram lösningar på detta - tyvärr kommer jag inte ihåg namnet - återkommer om jag får fram det MVH Lasse
-
De skall få jobba!!! MVH Lasse
-
Den har jag missat!!!! Hänger på låset i morgon bitti:ler: MVH Lasse
-
Ta så mycket du kan - de är välkomna! MVH Lasse
-
Det hade jag nog undvikit om det bara gått sen augusti. Gör du det så får du nystartproblemen igen. MVH Lasse
-
Det var inte meningen:ler: . Men skämt åt sidan, jag är seriös eftersom jag gärna vill ha så mycket av (framförallt sandlevande) organismer som möjligt för att ge till akvaristerna på jobbet så de kan ympa in i bottnen på vår stora tank. Och Draedon - om du skidar ner hit till framsidan får du gärna ta med dig en påse plattmaskar (fast jag har en del själv också) MVH Lasse
-
Ordningen här brukar lösa sig så att allt sker simultant eftersom fisken alltid lyckas hitta varje litet gömställe:ler: . Lägg fisken i rena vattenfyllda hinkar (gärna nya). Är det en lång transport - packa fiskarna i plastpåsar. Jag brukar lägga LS i hinkar med vatten också men är det en kort sträcka så går det bra i en frigolitlåda utan vatten men med locket på så att en viss fuktighet hålls uppe. Om ni klarar tyngden så håll sanden kvar i karet - annars i frigolitboxar på samma sätt som LS Gör flytten snabbt så undvik kompletterande arbete (ytavrinning) - de brukar ha den egenskapen att de drar ut på tiden. MVH Lasse
-
Jag tyckte mitt lilla kar blev för fullt med dessa stjärnor och skaffade en Harlequin - det har jag ångrat eftersom de åt upp dessa stjärnor helt och jag saknar dem:smiley13: MVH Lasse
-
Beroende lite på hur länge karet gått men har man en sandbädd så brukar jag personligen byta relativt mycke vatten de första veckorna efter flytten eftersom man kan få upp en del fosfat i vattenkolumnen. MVH Lasse
-
Man läser ofta i olika inlägg om invasion av en eller annan organism såsom maskar och annat eller om fisk som blivit för stora. Ni som drabbas av dessa besvär och vill bli av med problemen och bor inte alltför långt från Göteborg kan väl höra av sig till mig via PM. Kanske kan jag hjälpa till med ny sand om ni har sand som innehåller för mycket organismer ni inte vill ha eller med ett ny uppehållsplats för er för stora fisk. PS Ahab din arga frökenfisk har det bra och har fått ett hundratal kompisar - den är inte så arg längre:ler: MVH Lasse
-
Har du möjlighet att samla upp många du kan och ta med dig när du kommer till framsidan nästa gång? Jag tror jag har en bra plats för dem! För övrigt tror jag att Harlekinräkan tar dem - de tar i alla fall de små kalkalgätande sjöstjärnorna. MVH Lasse
-
Claes - det här med en "start" av sandbädden var jag inne på vid min konstruktion av bottnen på mitt Mollyhotel (se den tråden). Då jag gjorde en vattenspalt längs ner (åla Monacometoden) så placerade jag ett rör i det utrymmet så jag skulle kunna spruta in en kolkälla under botten. Jag har inte användt metodiken eftersom jag inte upplevde några problem med akvariet. Kommer dock att bygga in samma modell i mitt nya. MVH Lasse
-
Nu förstår jag inget. Det var inte alls något aggressivt menat - när jag tackade för räkneövningen så var det ärligt menat. Det påstås så mycket här utan att man vederlägger det med siffror (eller andra fakta). Det gjorde ju du på ett utmärkt sätt. Det var inte ironiskt menat - jag ber om ursäkt och vill absolut inte att du släpper frågan den är värd disk. och helt klart har du en hel del att komma med när det gäller poppulationsekologi - så lägg inte ner argumenteringen MVH Lasse
-
Får du stadigt ut ungefär samma mängd bakterier när du "backspolar" zeoviten oavsett hur mycket av de olika preparaten du använder? MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1