Lasse

På bergskanten ovan Göta Älvdalen (Bohus) blåser det ordentligt - men grejerna funkar. Inga tecken på mojning än. Spaljén på terassen ligger illa till. MVH Lasse Edit. Vi bor 1,5 mil från kusten, inget regn och samtliga rutor mot väster är helt saltbelagda!!! Nu vet ni vad som väntar er uppåt!

Framgår inte av analysen - men vattnet kommer från stenöknen Bolmen så det bör inte vara större problem i ett ingånget akvarium. MVH Lasse

Du gör ju precis det jag säger, varför skall du byta varannan vecka vid omätbara nivåer (med din teknik) om inte den risk jag talar om föreligger? Total kapacitet har du inte uppnåt vid så kort tid. Och att du vill kalla mig för nybörjare är väl upp till dig - jag hade mitt första saltvattenskar ca 11 år innan du var född - så vad är du då? Att de mer avancerade inte skriver här beror knappast på mina inlägg - se Capotes tråd. Snarare beror det på att varje gång man försöker lägga in något som åtminstone liknar vetenskap så kommer någon tvärsäker yngling och kallar detta dravel. Se mitt citat nedan. Draedon - jag kommer att följa din uppmaning - fast det är Sedde som äger tråden. Min uppfattning är dock att detta sätt att styra trådar kommer helt att döda forumet eftersom åtminstone jag kommer att dra mig för att skriva. MVH Lasse

Carl Nu kommer jag få på moppe igen, men din fråga gällde om du tillfälligtvis kunde använda kranvatten. Jag har gått in och kollat vilket vatten du har i Lund. Det kommer från ringsjöverket och ursprungligen från sjön Bolmen. Av kemikalieförbrukningen att dömma så använder man bara natriumhypoklorit vid kloreringen och ingen ammoniumsulfat. Detta gör att kloreringen bara består av gas och ingen kloramin. Du kan alltså lufta ut kloreringen via duschmunstycket men om du är osäker så lägg en knivsudd eller mindre av askorbinsyra när du blandar vattnet (en knivsudd räcker iofs till 500 liter men överdosering spelar ingen roll). Nitraten är som medel 1 ppm - ingen fara. Av metallerna är det bara koppar som enligt deras analys den 27 september ligger bra högt. Använd för säkerhets skull aktiv kol för att ta bort kopparen och bara kallvatten. Min slutsats är att under dina nuvarande omständigheter kan du använda ditt kranvatten för vattenbyte. Kör bara igenom det via ett aktiv kol filter först för att minska ev. koppar. MVH Lasse

Bevisa att rowa:s funktion inte bygger på en jämnviktsekvation när du påstår att jag dravlar. Jag har ställt upp en förklaring till varför man får algproblem i vissa läge fast man kör med den heliga graal. Du säger att det är dravel - och den vanliga beskyllningen att man missleder nybörjare. Att använda järnoxider för att binda/fälla fosfor har man gjort i reningsverk sedan 70-talet. Det är en välkänd process. Dess nackdelar är också välkända för dem som praktiskt/teoretiskt (som jag) har arbetat i sitt yrkesliv med dem. Om du bekvämar dig att söka på forumet om detta så hittar du åtminstone en annan tråd som handlar om detta plus en undersökning av ett tyskt undersökningslab som klart och tydligt visar att det är en jämnviktsekvation. Det är du som anklagar mig för att dravla - upp till bevis. Du påstår att Rowaphos inte läcker tillbaka fosfor - hur vet du det? MVH Lasse

Bevisa det! MVH Lasse Edit: Dessutom tycker inte jag att du skall gå ut och bedömma någons kunskap om olika reningstekniker utan att ta reda lite på personens bakgrund och vad den personen sysslat med tidigare.

Anders Jag har skrivit lite om fosfatremovers i denna tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?p=155524#post155524 . Den kanske kan ge dig lite kött på benen. MVH Lasse

Hej Några anmärkningar angående "mättnad" av olika absorberande material som silikat och fosfatremovers. Ingen av dessa tar upp allt av det önskade materialet från vattnet - det blir alltid en liten rest kvar. Denna rest storlek beror på effektiviteten av det material man använder och det är alltid i slutändan en jämnviktsekvation. Ju närmare man kommer materialets verkliga mättnad (max bindningdkapacitet) ju större är resten som blir kvar. Att använda dessa material i ett genomflödessystem som när man tillverkar osmosvatten går bra - man får en rest men det är betydligt mindre än vad ingående är. Att använda dessa tekniker i ett recirkulerande system med andra konsumenter av dessa ämnen ställer dock till en del besvärligheter som många troligvis inte tänker på. (Nu menar jag akvarium med koraller, alger, växter och andra organismer). När mediet har tagit upp så mycket av det oönskade ämnet att jämnviktspunken uppnåts (mängden i mediet - mängden resterande i vatnet är i jämnvikt) kan en rekyl inträffa. Om det finns annat som tar upp detta ämne (exempelvis fosfor) såsom alger så minskar mängden i vattnet och jämnvikten mellan innehållet i mediat (remover) och mängden i vattnet vill ställa in sig efter de nya premisserna, Detta innebär att removern kommer att släppa ifrån sig det oönskade ämnet (ex fosfor) till en ny jämnvikt uppträder. Men detta ämne kommer ju tas upp igen av algerna och cirkusen går vidare. Removern kommer alltså att kunna fungera som ett förråd i akvariet. I ett väl fungerande akvarium med en stor biomassa av koraller spelar detta ingen större roll - kan till och med vara en fördel eftersom removern läcker ut mindre mängder fosfor exempelvis som konsumeras upp av korallerna under den ljusa tiden. Under den mörka tiden kommer jämnvikten återställas och man har mikroskopiska mängder fosfor i vattnet inför den nya fotoperioden. Kan vara en fördel men om man får en obalans i förhållande tillförd näring (mat) - konsumerad näring (korallernas zooxanteller) kan det ge utrymme för sk pestalger. Ett refugium med makroalger och omvänd fotoperiod är bra i dessa lägen. Om nu detta förhållande kan vara bra om man redan har en stabil tillväxt av koraller så kan det dock bli katstrofalt i det läge som en "pestalg" tagit över. Då kommer removern att fungera som en garant för fortsatt algtillväxt! Speciellt om man slutar att mata eller drar ner på maten (vilket man givetvis skall göra). I detta läge finns bara två möjliga saker att göra. Ta bort removern och bekämpa algerna och få fram en bra tillväxt av koraller och önskade alger eller byt åtminstone ut materialet mot helt nytt. Med ovanstående följer också att det är ingen bra idé att använda en remover redan från start av ett akvarium utan där finns inga genvägar ( i bästa fall gör det varken till eller ifrån). Man får anpassa maten (och därmed fiskarna) till den mängd biomassa i form av koraller man har. När man sedan fått en stabil tillväxt av sin koraller och vill mata mer än vad dessa kan suga åt sig kan man kanske använda en remover - speciellt om man skummar hårt. Detär viktigt att hålla i minnet att det jag pratar om gäller nivåer som är så låga att ni inte klarar att mäta dessa med normala akvarietester. Måste minst en Hanna - fotospektrometer till för att ha åtminstone en teoretisk chans att se. MVH Lasse

Vart bor du i Karlskrona? Gå in på http://www.karlskrona.se/templates/Page____26219.aspx Där hittar du uppgifter på de olika vattenförsörjningsanläggningarna. Där bör finnas uppgifter om klorering och nitratinnehåll. Uppgifter som är viktiga för att veta om du kan göra en nödlösning med kranvatten. Helst ingen klorering och nitratvärden under 3-4 är önskvärt. Är kloreringsmetoden Hypoklorit eller klorgas enbart så lufter du ut kloret med att använda duschmunstyket när du spolar i. Tillsätter man däremot även amoniumsulfat så tar du minst en knivsudd askorbinsyra till ett badkar samtidigt som du blandar i saltet. Gör det snabbt så inte stenarna torkar in fullständigt. Du har inget att välja på - blanda saltet samtidigt som du fyller i vatten. sätt i en cirkpump. MVH Lasse MVH Lasse

Har inte sett ditt inlägg förrän nu Tintomara. Varför jag tror att det är viktigt i de hårt skummade karen med tillsats av amminosyror är precis det du påpekar - skummarens huvuduppgift är att avlägsna proteiner. (hävdades det från början åtminstone, äggviteavskummare är det först använda ordet på svenska om en skummare) Första nedbrytningssteget av dem (via bakterier) är amminosyror. Sedan vad som händer om bakterierna berikas med dessa syror eller att en del kommer att vara fria i vattenkolumnen är egentligen egalt för de kommer att bli en del av födokedjan till korallerna. Förutom fotosyntesen via zooxantellerna har det flera gånger påpekats att många koraller också via mucusen transporterar ner näring. Många skivanemoner har munnar som de synbarligen inte använder för större byten. Många polypbaserade koraller plockar in bakterier (och mindre organiska partiklar, sk marine snow). Detta är en av orsakerna till varför jag kör helt skummarlöst i mina små kar. Jag vill inte plocka bort en viktig ingridiens först och sätta tillbaka den igen. Jag har också biofilter (svampar) som jag med jämna mellanrum kramar ut lite försiktigt för att få ut marine snow till korallerna. Jag har till och med tillsatt lite omega 3 till filtren för att berika bakterierna. Jag kan gå in lite närmare på min syn på skummarnas funktion (och förklaringar varför) men då vill jag ha Capotes´s tillstånd att belasta hans tråd med detta eftersom det kan bli lite långt. MVH Lasse

Jag brukar använda en omega-3 kapsel som jag droppar över den frysta artemian. Den får sedan tina samt ligga och dra någon timme. När jag är riktig snäll (och när jag har större kar igång och därför matar med mer än något gram) så pressar jag lite vitlök över också. Fungerar också bra för att berika torrfoder (pellets). De får ligga och mjukna i blandningen. En typ av frusen mysis (Åleds) är specialbehandlad och innehåller inte så mycket vatten (är kanske inte frystorkad men något åt det hållet). Får den tina i en sådan här blandning så drar det åt sig ganska mycket av det. MVH Lasse

Ja, tetigt självsäker i alla fall:skrattar: MVH Lasse

Där sket sig den teorin också men då vet vi alla fall att det inte är en fytoblomning. Orsaken att jag kom att tänka på det är bland annat dina tidigare dödsfall. Vissa fytoplankton kan nämligen utsöndra gifter. (med tanke på vattenbyte eller inte). Men du kanske förstår idéen med ett mikroskop nu? MVH Lasse

https://www.saltvattensguiden.se//index.php?option=com_content&task=view&id=202&Itemid=39 MVH Lasse

Anders Du pratade om "gult" vatten. Kan det va så att du dessutom har en fytoblomning? För att kolla detta så försök ta lite vatten (1 liter) och sila genom dubbla melitta filter. Du bör då få en gröngul sörja i filtret. Skrapa upp lite av den med en knivsudd och lägg på ett objektsglas. Lägg på en droppe vatten (om det behövs) och täck med ett täckglas. Eventuellt kan du försöka ta lite grönt från din vadd du berättade om tidigare. Betrakta detta i ditt mikroskop. Skicka gärna ett PM om hur det ser ut. Appropå vattenbyte. Det går inte varken som Patrikks eller killarna på reefcentral säga generellt att göra eller inte göra vattenbyte. Det beror på situationen. Makroämnena (fosfor, kväve och kalium) kommer i första hand från maten och biologiskt liv - det är rätt. Fosfor och kväve finns förhoppningsvis inte i det nya vattnet. Kalium finns definitivt (ca 350 ppm). Vid en så kraftig tillväxt som du rapporterar kan dock några av mikroämnena ta slut (metaller och annat) och stoppa tillväxten. Ett vattenbyte kommer då att trigga ytterligare tillväxt eftersom fosfor och kväve finns. Här är det fingertoppskänslan som avgör. Jag skulle nog personligen vänta med bytena - förutsatt att du inte hittar blågröningar i provet jag ovan beskrev - men jag sitter inte framför ditt kar - tyvärr du måste ta beslutet själv - thats life. MVH Lasse Edit: Hittar du spår av fytoalger så kan bör du omedelbart ta ditt UVC i bruk. Jag är ingen vän av UVC i normal användning men här kan det hjälpa - det förvärrar inte cituationen som jag ser det i alla fall.

Framförallt - höga nitrithalter MVH Lasse

Jag håller med Hans - välj en väg. Det var därför jag i ett tidigare läge rådde dig att gå efter JR:s rekommendationer med det undantaget att jag anser inte fosfatremovern gör någon nytta i del låga (Fria och lösta i vattnet) näringsnivåerna du nu har. Åtminstone borde du byta till ny så du inte får en återfällning. Jag hade troligtvis gjort lite annorlunda men det viktigaste är att du inte hattar mellan olika tillvägagångssätt. Välj en linje och genomför den konsekvent. Jag tror iofs att du kan ha Caluerpa ihop med JR:s rek. Låt haren äta och hjälp honom att rensa ut. MVH Lasse

För tusan Anders - du får inte göra det svåra så förbenat enkelt - det var det bästa nanot jag hört om:ler: Mvh Lasse

Jag har haft en beställning liggande sedan i november - har tydligen inte kommit till Sverige än. Vad är det för pris i Danmark? MVH Lasse

Ska du dit? Är du säker på att det inte är någon viktig konferens i Kula Lumpur eller något den dagen? Om det nu inte är det (eller någon annan stans) så är det på Branteviksgatan 40. Mötet startar kl.19.00. MVH Lasse

KH:t ligger högt (vilket motsäger Stigs teori lite, men det skadar inte att testa mot en refraktometer) - kan påverka kalcium och magnesiumnivåerna genom fällning men visst förbrukar korallerna mycket om du har en grym tillväxt. MVH Lasse

Jag frågade bara för att veta om den absorberat något. Eftersom de flesta av dessa produkter jobbar på jämnviktsbasis så blir det lite konstigt om nivån i vattnet sjunker för lågt. Då kommer ditt fosfatfilter att läcka små (ej mätbara) mängder och fungera som en fosforreserv om det hunnit absorberat mycket innan. I ditt fall hade jag nog gjort som Clownen föreslog eller åtminstone bytt utt det mot nytt. MVH Lasse

Vad hade du för värden på fosfat när du la ner fosfatremovern? MVH Lasse

Ja - det skulle gå utmärkt att styra både koltillsats och flöde till denitrifikationen med en sådan. Ett denitrifikationstorn på 1 kubikmeter kan vara lite kinkigt kan man väl säga. MVH Lasse

Nu var det ca 5-6 år sedan jag dagligen jobbade med denna typ av elektroder. Vad gäller ammonium så gick jag upp på EnEye hemsida och de har en elektrod som de säger mäter mellan 0-9 ppm ammonium inom ett pH område 0-9. Det innebär att den troligtvis jobbar efter andra principer än den jag arbetade med. Jag har försökt söka på google om det utvecklats en jonselektiv teknik för ammonium - inte funnit bevis för någotdera. Jag hittade en elektrodbeskrivning som stödde min erfarenhet i mätområdena 0,1 till 1 ppm. Även om det nu finns "riktiga" jonselektiva ammoniumelektroder så är det ändå ett problem med linjäriteten i området under 1 ppm. 1 ppm ammonium ger vid 8,3 0,1 ppm ammoniak och då är vi där igen. Vad gäller nitratelektroden så vidhåller jag fortfarande att den inte är användbar i saltvatten - om EnEye:s elektrod är det, så är jag den förste att försöka övertala mitt jobb att skaffa en sådan. MVH Lasse Edit: Jag har letat men hittar bara gasselektiva elektroder för ammoniumanalys. Det kan finnas andra så jag avvaktar med det. Jag hittade dock några länkar för de som är speciellt intresserade - en om tekniken http://www.analyt.kth.se/department/courses/3b1770/pdf/potentiometri_06.pdf och en som beskriver en ny typ av syre elektrod som jag nog tror kan vara väldigt användbar, de gamla typerna (förutom en jag känner till) har varit si och så med vad gäller onlinemätning om man inte har en förmögenhet bakom sig http://www.elektrokemi.hach-lange.se/hqd/brochure/sv_hqd_brochure.pdf