Lasse

Från Helsingborg kan du ta Öresundstågen och från stationen till Universeum är det lätt att hitta. Vi har sådana där blåa saker som går på spår kvar i denna stad. 2:an mot korsvägen, 4:an mot Mölndal, 5:an från Brunsparken mot Torp. 6:an in mot staden (om du gillar en rundtur) och om inte detta räcker går du på 20 minuter från Centralstationen till Universeum. MVH Lasse

Varför är du så rädd för kopparen i näringen Peter. Meningen är att den skall tas upp som spårämne i den kraftigt växande algpopulationen. Den finns ju de proportioner som krävs för rätt tillväxt. MVH Lasse

Nej inte direkt men man brukar räkna med att ca 20 - 25 % av energi och näring går vidare till nästa steg vad gäller växelvarma djur (för jämnvarma är motsvarande siffra ca 10%) - resten återgår ut på ytterligare ett varv Intressant frågeställnng som jag nog inte har ett direkt svar på nu mer än att jag skall definitivt anlägga en DSB i mitt nästa kar. Inte i första hand för denitrifikation (eller annamoxprocessen)utan för att jag tror att det djurliv (både bakterier och andra djur) som man får i en DSB är viktig för stabiliteten. Jag var ute och tittade på mitt gamla Molly idag och såg då att på vissa ställen (väldigt få men ändå) hade det kommit upp lite blågröningar (röda). Där gäller det nog att öka matningen lite. frågeställningen är intressant - men definitivt är min åsikt att ett kar med djupare sand är stabilare än ett utan när man kör på det sätt som jag gör. MVH Lasse

100 nya påskrifter under ca 10 minuter från hela världen. 107521 just nu. Skriv på! MVH Lasse

Grejen är ju att du skall gynna grönalger (som betas av snäckorna). Snäckorna i sig , även om de inte äter cyano, är hela tiden framme och stör cyano mattorna. Är det, som det har spekulerats i, så att mattorna (och därmed bildandet av syrefria områden) är förutsättningen för dessa trådaktiga blågröningars (de saknar kvävefixerande celler i sig självt) förmåga att fixera kväve genom en samexistens med anaeroba kvävefixerande bakterier så gör snäckorna indirekt nytta. Jag har erfarenheter av detta från ett 2000 liters akvarie där man länge haft stora besvär med liknande alger som du har Mattias. Avstägning av nitratfiltret och 100 turbo gjorde susen). MVH Lasse

Mer snäckor och jag hade nog provat med att öka maten något. Håll utkik på om den förökar sig för mycket men blågröningar är enligt min uppfattning normala i det stadie av uppstarten som du nu är. Ta det lugnt och avvakta. Jag höjde min Kalciumnivå med 100 ppm i samma läge (kommer inte ihåg hur mycket jag la i av kalciumkloriden men det kan jag räkna ut igen) Jag har kalciumklorid om du behöver. Patriks alternativ kommer jag att testa vid nästa uppstart. Kaliumnitrat är väl bäst - det kan du nog få från någon PMMD-nörd i närheten (Tropfrog bör ha om du känner honom) Men det är inte säkert du behöver göra något. MVH Lasse

Jo här fanns lite information. (http://www2.vernier.com/booklets/ise.pdf) Märk att för endast kloridsensorn finns en metod beskriven för saltvatten. På ammonium och nitrat finns bara sötvattensmetodik beskriven (bland intereferande joner näms K (ammonium) och ClO3 resp ClO4 (nitrat). Kalciumjonen nämns inte direkt vad gäller varken sött eller salt. MVH Lasse

Välkommen in i gänget Niklas, eller har du haft det länge? MVH Lasse

1*24 watt är det i orginalet här i Sverige. Försökt få IMAZO att ta in det som har 2*24 watt men det har tydligen inte gått. Det behöver moddas om. Se min artikel i artikeldatabasen. MVH Lasse

Prova Plastmästar´n i Göteborg 031 - 87 87 05 MVH Lasse

Jag ser ju norra spetsen, just bakom EKA - får jag räknas till invånarna på Elevator Nobody? Jag har bott på legendariska adresser som Solstrålegatan och Lammelyckan - och arbetat på Arendal. Jag borde vara kvalificerad! MVH Lasse

De gör så där ibland, ibland går det bra - ibland går det inte. MVH Lasse

Behöver inte vara något fel. Du kan fästa den igen med hjälp av lite snabblim. Ta en sten du vill ha den på och torka av nogrant. Läg en liten droppe av något av de vanliga snabblimmen (gel går utmärkt) Torka av foten försiktigt och tryck dit korallen (allt sker ovan vattnet). Du behöver en liten skål med saltvatten bredvid dig. Efter några sekunder så stoppar du tillbaka korallen och stenen i den skål med vatten du har. Du måste dränka fastsättningspunkten och korallen. Det svåra är tiden efter du tryckt fast korallen. Den får inte vara för kort (den fastnar inte) och inte för lång (värmeutvecklingen skadar korallen) men normalt är det inga svårigheter MVH Lasse

Skapligt för att vara från en sötvattensakvarist . Skämt åt sidan - Väldigt snyggt kar MVH Lasse

Den eremiten är suverän. Det finns bara en handlare i GBG:trakten som brukar ha den - jag brukar ta rubbet om jag upptäcker den och har behov. MVH Lasse

Capote - det var en fin mammutpump som är det svenska namnet på airlift. Sök på google med det namnet och svenskt resultat så blir det 93 träffar. MVH Lasse

Varför jag ändrade mitt tänk är att om man får ett spill av ammonium (allt inte konsumeras direkt) så kan man riskera för höga ammoniaknivåer i nästa steg. Om man däremot använder koldioxid också så kan man anpassa pH:t till en nivå där det inte bildas lika mycket ammoniak vid ev. spill. Filtrerar man ut sin fytoplankton innan tillsats till zooplanktonen så minskar man också risken för ammoniaktoppar. I tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=15275&page=2 har jag försökt utreda vad som händer med ammonium-ammoniakförhållandet vid olika pH. Jaken om du får problem med dödlighet när du tillsätter ditt "blomstra"gödda algvatten så försök att lufta ut det ordentligt innan du tillsätter det till zooplanktonen. MVH Lasse

Snyggt Dusan. Hur upplever du din starka belysning (dubbelt det jag tyckte var bra i mitt Molly)? MVH Lasse

Min erfarenhet från några uppstarter är att stjärnpolyper och "hairy mushroms" av någon anledning inte verkar trivas speciellt bra förrän efter några månaders drift. Enda teorin till det är att de behöver ett mera "biologiskt" vatten. Däremot brukar de släta skivanemonerna fungera bättre i början än de andra. MVH Lasse

Varför jag skrev de första inläggen om detta var för att försöka få en förklaring till vad som händer när folk råkar ut för ohämmad algtillväxt fast man har removrar i systemet och också lite för att kanske ge en liten förklaring till Henriks iaktagelser (det som var inledningen till denna tråd) Jag tror fortfarande att man i system med andra "konsumenter" kommer att få en återfällning men ser inget negativt i detta i de fall där de andra konsumenterna är snabbt växande koraller som har zooxanteller. Jag tror också att återfällningen är starkare hos "removrarna" än exempelvis det som finns bundet som kalciumfosfat om pH:t ligger över 8. Jag säger tror eftersom det finns två mekanismer [beroende på om det är partikulärt eller löst fosfor (fosfat)] Från den länk jag hänvisade till ovan saxar jag följande De ovan beskrivna mekanismerna är laddningsneutralisation och svepkoagulering (se sid 16-17 i referensen ovan) Det rör sig alltså inte om någon jonbytarmekanism utan troligtvis rena ordentliga kemiska reaktioner vad gäller den lösta fosforn. I ett av de första inläggen frågade addo om algtillväxten inte avtog på grund av att järnläckaget försvann när Aquaphosen togs bort. Nu vet inte jag om Aquaphosen är järnbaserad men jag vet att vissa sötvattensalger (tofsalger) stimmuleras kraftigt av järntillsats, Capotes undran och bekymmer om vad mera som försvinner med "removrar" är också min bekymran. Om det finns behov av en remover (höga mätbara fosforvärden) så kan jag mycket väl tänka mig att ta bort det med en punktinsatts (om jag har kalcifierande koraller) men är mycket tveksam till att använda det som en generell metod. Jag har sett inlägg här på guiden om användandet av naturliga zeoliter som nitratremovrar (något som är omöjligt eftersom de naturliga zeoliterna bara binder possitiva joner) och höjt detta till skyarna. Vid andra tillfällen har det framkommit att man dessutom använder kommersiella produkter som innehåller nitratabsorberande "resiner" (kådor). Dessa är speciellt framtagna för att absorbera negativa joner typ nitrat och det är i verkligheten dessa som har fungerat - inte de lovordade naturliga zeoliterna! Vad jag vill säga med detta är att det många gånger kan finnas andra förklaringar till det vi tycker oss märka och att till exempel Capote har (med akvarietester) 0 i fosfat i sitt kar tycker jag inte är underligt med tanke på hur mycket det är där som växer som är baserat på zooxanteller. MVH Lasse

I en tidigare tråd där jag och Claes_A försökte förstå en rapport om rowaphos från ett Tyskt institut så framgick åtminstone det att hela mekanismen bygger på ett jämnviktsförhållande. Även om det bara är en liten rest i akvariet så är det en rest. Storleken på den resten är beroende på hur "mättat" preparatet är. Har man mycket material och nytt så kan man få en mindre mängd kvar i vattnet. För att belysa det så säg exempelvis att rowan kan hålla en koncentration som är 100 gånger så mycket som vattnet (detta förhållande är påhittat - bara för att visa ett exempel). Detta innebär att om det i rowan finns 1 ppm så håller vattnet 0,01 ppm. Har det byggt upp till 2 ppm så finns det i vattnet 0,02 ppm. Jämnvikten är dubbelriktad. Om det i ett system bara finns Rowan som "fosforkonsument" så kan man mycket väl påstå att "mättad" rowa inte läcker tillbaka fosfor. Men hur blir det i ett system där det finns fler "fosforkonsumenter"? Säg att en jämnvikt har uppstått - Rowan innehåller 2 ppm och vattnet 0,02 ppm. Alger konsumerar upp (eller koraller) dessa 0,02 ppm. Vad händer då (om inget nytt fosfor tillförs). Jo en ny jämnvikt uppstår med ca 1,98 ppm i rowan och ca 0,0198 ppm i vattnet. Om man tillför fosfor (matar) i systemet så fördröjs effekten men likväl om konsumtionen av fosfor i vattnet av olika organismer är större än den rest som jämnvikten lämnar kvar så kommer rowan att fungera som en resovar. Detta är vad jag tror inträffar vid ohämmad algtillväxt om det finns rowa i systemet (åtminstone om inte rowanbytes ofta). Vad jag menar att om man tar hänsyn till alla de krafter som finns i systemet så kommer alla "removers" som bygger på ett jämnviktsförhållande kunna uppföra sig som resovarer. Kalciumfosfats löslighet är pH beroende precis som kalciumkarbonat. Kalciumfosfat är inte lösligt i pH:n över ca 7,8. Så visst kan du få en fosfatproduktion från tidigare bundet kalciumfosfat, speciellt vid låga pH:n Järnoxidens förmåga att fälla/binda fosfor är optimal i pH:n mellan 6 till 8. Något som uttnyttjas i många kommunala reningsverk. pH-sänkningen i samband med järnbaserade "removrar" beror på Fe(III) jonens uppträdande i vatten där det bildas olika järnoxider med hyrdoxidgrupper och motsvarande frisläppande av vätejoner (eller som det heter idag hydroniumjoner det vill säga H3O eftersom man idag inte anser att det finns fria vätejoner). För den som är intresserad av fällningsteori vad gäller flytande fällningskemikalier (som i princip är samma mekanismer) rekommenderar jag http://www3.ima.kth.se/ImaExt/Upload/Dokument/examensarbete%20daniel%20persson%20slutverision1.doc MVH Lasse

Jag har kollat med vår gästservice så det inte krockar med något annat. Vi kör då preliminärt den 31/3 kl 09:00. Då¨jag kan ta max 20 i gruppen är det bra att jag får anmällan via PM. Först till kvarn osv. Skriv med hur jag lättast kontaktar er - om det blir någon ändring osv. MVH Lasse

Näe - då är det ju inget kul . Jag är laddad - nu väntar jag på dina motargument Capote (en duktig taktiker visar inte alla kort med det samma, eller hur) MVH Lasse

Ingvar är inget dåligt föredömme så det så.... så kan jag närma mig hans nivåer så är jag nöjd Jag orkade inte leta reda på det själv - när jag nu gjorde det så visade det sig att det inte ens var i den tråden jag skrev det...... Här har du rätt länk https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?p=155524#post155524 (nu behöver du bara klicka Greger, för att få kunskapen serverad!) MVH Lasse

Se mitt inlägg i Julgrans Algtråd. MVH Lasse