Lasse

Det finns nog fler nu som skulle stötta dig om du konvertera ditt 80 liters:ler: MVH Lasse

Helt riktigt. Jag vet inte men jag har fått för mig att du studerar Jaken så jag trodde du förstog vad jag menade. Skriv till någon av författarna och be om en reprint. Numera brukar de ha artiklarna elektroniskt så det brukar gå bra. Annars är det så att när du publicerar något brukar du få kopior (reprints) för personligt bruk att spridas. Eftersom du har källa och årgång kan du vända dig till ditt lokala biblotek och be dem skaffa en kopia (eller till UB) Vi fick bäst resultat med torskynglen när vi plockade plankton direkt från havet. MVH Lasse

Föredraget finns med mycket stor sannolikhet som en vetenskaplig artikel. Du kan nog söka på UB i någon lämplig databas eller försök och kontakta honom via adresser som du får fram när du googlar på namnet. Ska du slå dig på odling av dvärgkejsare så föreslår jag att du försöker läsa allt du kan komma åt om brachionusodling, näringsberiknig med mera. Det är den första tiden som larv som är det jobbiga. Jag jobbade 4 somrar med ett torskodlingsprojekt i Lysekil - det var svettigt men roligt. mvh Lasse

Jag har börjat med att skriva på en artikel/inlägg om den intressanta kriminalgåtan "Hej - vem har snott mitt kalcium". Utredningen har dock stött på lite oväntade problem så det kan dröja innan tjuvarna (kan dock avslöja redan nu att det rör sig om ett helt gäng) är till fullo avslöjade Kan du ge dig till tåls? MVH Lasse

Nej, jag har inte stött på hans namn tidigare. Jag gjorde en googling på "Robin J. Shields" (inklusive citatteckena). Resultatet tyder på att han på något sätt är knuten till University of Wales Swansea. Han finns som medförfattare till ett arbete om plantprotein i torskpellets. Jänkarna kanske inte kan skilja på skandinavien och Europa? Han verkar vara knuten till fiskodlingsforskning så det är väl inte helt omöjligt att han har jobbat i Norge. MVH Lasse

I fall detta stämmer så har personen i fråga upptäckt en ny lag där två negativa joner dras till varandra. Jag köper inte detta. Samma lite längre upp varnar han/hon för att använda ättika om man ha algproblem samt nitratproblem. Som vi har sett i andra trådar så är det ofta då man skall använda en organisk kolkälla som vinäger. MVH Lasse

Ja jag håller med dig Capote - jag tycker det är logiskt men det är ju också klart att Clownen också har rätt - står en korall där det är strömt så kan den inte växa på höjden - den bryts förr eller senare. Det är väl så att miljöbetingelserna påverkar våra organismer i längs en hierarkisk stig - först bestämmer de överordnade betingelserna sedan de underordnande. Problemet för oss är snarare att verkan av olika betingelser blir likadan men orsaken är skild. Ett exempel - en vanlig sjukdom hos sötvattensfisk är den sk bukvattensoten. Fisken sväller upp. Orsaken dock kan vara helt olika mikrorganismer - virus - bakterier eller flagelater men symptomen är identiska. MVH Lasse Vad det inte någon som sa - Ju mer jag vet - desto mindre begriper jag Edit: Såg inte ditt inlägg Gustav. Jag antar att det finnse en ekologisk förklaring i texten till de olika växtsätten. Jag kan ju se några direkt men också någon överraskande form.

Hej Jonselektiva elektroder för många ämnen finns. Calcium är en. Jag har inte arbetat med denna metodik vid kalciummätning och vet inte vilka ämnen som interfererar med mätningen. De fungerar som en pH elektrod (som man kan säga är en jonselektiv elektrod i sig själv) och ger en mv signal ut. Det är inte alltid signalerna är linjära i alla mätområden - därför får man kolla sådant. Det finns en metodik för jonselektiv mätning både för ammonium, nitrit och nitrat. Ammoniummätningen går dock inte att göra online eftersom metoden igentligen mäter ammoniaken och provet måste därför ph höjas till 12. Det finns en onlinemätare men när jag kolla den för sist för ca 6 år sedan kostade den i storleksordningen 100.000 kr. Nitrat finns en metod men den störs kraftigt av klorider och är därför meningslös i saltvatten. När jag googlade nu för att hitta uppdateringar på min kunskap så stötte jag på en nitrat elektros som tydligen jobbade på annat sätt via UV absorbans. Vet ej om det är något. nitrit tror jag inte är lämpligt online - jag använde en sådan för 15 år sedan och de var milt sagt ostadig. Wang - med tanke på var du jobbar - har du pratat med erat lab vilken metod de använder för kalciummätning - det kan vara via elektrod om det är online. mvh Lasse

A. ocellaris: Dorsal spines (total): 10 - 11; Dorsal soft rays (total): 13 - 17; Anal spines: 2; Anal soft rays: 11 – 13. Easily identified by the orange color and three white bands, the middle one widening forward to the head centrally (Ref. 48636). Caudal fin rounded. A. percula Dorsal spines (total): 9 - 10; Dorsal soft rays (total): 14 - 17; Anal spines: 2; Anal soft rays: 11 – 13. Overall orange with three black-bordered vertical white bands. The fins also orange with black edges. Dorsal count of 9 spines (Ref. 48636). www.fishbase.org Edit: Man kan väl lugnt säga att det här två mycket närstående arter och svårt även för vetenskapliga experter att skilja dem åt. Om man läser beteendebeskrivningarna på fishbase samt utbredningsområdet samt tittar på det bildarkiv som finns där så kanske man kan få underlag för intilligenta gissningar. Skulle jag gissa något på dina bilder Daniel så är det A. ocellaris MVH Lasse

Om man tänker på hur allt annat levande som utnyttjar fotosyntes (dvs växter) reagerar när ljuset inte räcker till så tycker jag ovanstående resonemang är helt i sin ordning. Dessutom när växter står tätt så gäller det att nå högst för att inte skuggas av de andra. Däremot kan man aldrig veta om det är brist på "total ljusenergi" eller brist på vissa våglängder. Det är också helt möjligt att kemiska signaler kan påverka växtsättet också genom att de olika "individerna" vet att det finns konkurrenter i närheten. MVH Lasse

Finns det ingen här på forumet som jobbar på finlandsbåtarna som kan hjälpa dig med försörjningen? MVH Lasse

Knepet med zeolit i påsarna användes ganska mycket vad gällde långa transporter av sötvattensfisk för några år sedan och fungerade ganska bra. Det verkar dock som man har övergett detta numera. Skall fråga Micke på Imazo när jag träffar honom om han vet varför. Som sagt var jag är skeptisk vad gäller saltvatten men det skadar inte att testa. Jag har förstått att du arbetar på ett ställe där det finns ett labb Svärd. Fråga om de har ammoniumsulfat. Räkna ut hur mycket du behöver lägga i en påse med 1 liter för att få 1 ppm resp 10 ppm. Gör fyra prover två med sötvatten (1 resp 10 ppm) och två med saltvatten (samma) och mät om du har en ammoniumtest. mät på samma prov efter en timme och efter 1 dygn. MVH Lasse

Ja lite grand ur rent allmänna vattenkemiska utgångspunkter. Förhållandet vad gäller transport skiljer sig inte speciellt mycket med undantag på att det kan vara än jävligare med sötvatten på grund av bristande buffring. MVH Lasse

Det heter ju trippelbuffert - vad är den tredje beståndsdelen (förutom bikarbonat och natriumkarbonat) - någon som vet? MVH Lasse

Får bara fråga vad du har för fog för ett sådant här uttalande? Detta är ett ganska så hårt angrepp på både mig och resten av de som arbetar med ZOORF:s utbildning så man kan kräva att du har någon typ av undersökning för att hävda det. Jag vet inte om du sov men du gick utbildningen 2003 och då vet jag att jag gick igenom detta. MVH Lasse

Kameran glömd hos 26 årig son i Lund. 26 åriga söner brukar inte utmärka sig för att vara snabba att dels packa ner, gå till posten samt betala ur egen ficka så jag får nog vänta lite till. MVH Lasse

Fungerar det bra då? Om det gör det så är det väl ingen fara. En sak angående det här med stress och ensamma (eller få fiskar) som jag lärt mig under åren är vid medicinering av fisk i separata medicineringskar. Detta har alltid mer eller mindre betytt en dödsdom för den sjuka fisken men vadå - den var ju sjuk. De personer som i sådana här fall låtit medicinkaret befolkas av "skräpfisk" typ guppi och liknande har alltid haft mycket bättre behandlingsresultat än de som hållit den sjuka fisken ensam. Stress i en eller annan form är alltid en av grundorsakerna till fiskars sjukdom men det är inte alltid som det är just det vi tror är stress verkligen är det för en fisk. En fisk som är van att alltid se någon kompis runt sig blir lätt superstressad av att vara ensam - ungefär som att var är dom - vet dom om någon fara som jag inte sett eller...... MVH Lasse

Vi får se, jag tror inte stressfaktorn är så stor. Tror faktiskt att fisken är mer stressad när de är få - vart har alla tagit vägen typ. Jag har sysslat mycket med Malawi och Tanganyika ciklider - de kan man inte kalla snälla precis. Inom den hobbydelen vet man mycket väl att sättet att ta ner aggresionerna är att täta upp besättningen. Aggresionen blir delad på fler vilket ofta gör att enskilda individer mår bättre. Jag kan se redan nu efter två dagar att de tre eldgobyn som var ensamma i karet är lugnare och mindre nervösa samt äter betydligt bättre nu efter de övriga fyra kom in. Jämförelsen med Malawi och Tanganyikaciklider är inte helt fel - i naturen lever de lika tätt som fisken i korallrevet och problematiken är liknande i de olika biotoperna. Belastningen är en annan sak. Den kommer att öka men inte linjärt. Här kommer jag få en liten test. Jag tror dock inte belastningen blir lika hög i mitt 80 liters som i det genomsnittliga 400 liters. Men som vanligt blir det väl diskussion - vad skall ni ha mig till annars? MVH Lasse

Fyller du planktonreaktorn kontinuerligt eller batchvis? Fyller du batchvis kan du ha mellantanken sluten och en kran på stigarröret till reaktorn. När det som skall rinna ner i mellantanken har gjort det så stänger du kranen och låter en luftpump fylla överdelen av mellantanken. Planktonsoppan trycks sedan sakta upp genom stigarröret (som kan vara en luftslang). Inloppet till stigarröret måste vara i botten av mellantanken. Alltså en variant av Permas idé. Det här tål att fundera på ett tag. MVH Lasse

Det var jag som virra till det. Daylight Blue är det rör som jag talade med Stig om, ena delen blå, andra delen vit. I den danska webbutiken står kelvintalet 7000 för den vita men om det står 6500 på paketet så är det nog rätt. Man kan säga att Kelvintalet anger hur "varmt" eller "kallt" ljuset är. Ett varmt sken ligger åt det gula och har låga Kelvintal - ett kallt rör ligger åt det blåa och har höga Kelvintal. Dagsljus (som är vitt, dvs blandning av alla våglängder) ligger på 5000-6000 K. MVH Lasse

Jag tar inga anmällningar nu utan först när jag bestämt datum och så får vi ta det via PM. MVH Lasse

Jag vet inte än - men troligvis i slutet av september MVH Lasse

Det är något visst med personer som uppnått den aktningsvärda ålder av 56 år - bra lösning alltså men det bygger ju på ett slutet system och jag tror inte det är fallet i Capotes fall. Capote - jag tror att Klubsson menar att man pumpar upp det trappstegsvis. Klubsson - med seriekoppling får man ha någon typ av överfyllnadsretur för att inte svämma över de lägre nivåerna. MVH Lasse

Daylight Blue är 7000 K. Det jag använder är Triplus och är på 1400 K. Daylight Blue bör ge mer ljusstyrka eftersom de högre kelvintalen brukar åstadkommas via bortfiltrering av en del våglängder. MVH Lasse

Ett tag utan uppdatering. Jag var mycket bortrest i Juli och hade tänkt uppdatera med bilder i samband med hemkomsten i början på augusti. Kameran är dock kvar i Skåne! Tyvärr fick jag några mindre bakslag, pipefisken dog på grund av ett misstag och de kommer ju inte ensamma så när jag skulle åka bort under tre dagar så glömde jag sätta timern på automatik efter en snabb koll på morgonen. Resultat - ljus på under 3 dygn. Tog död på den vackra Riccordean Stig - den du ville ha. Dessutom dog min Scoter Blenny också. Övrigt fungerar utmärkt och jag tycker karet blir bättre och bättre. Jag har nu skaffat några enklare fiskar (tror jag) Först så fick 3 stycken "eldgoby" (Nemateleotris magnifica) prova på. I försäljningskaret var de ofta framme och bråkade inte. Hos mig var de blyga och bråkade, Tre stycken grön chromis (Chromis viridis) fick därför gör dem sällskap. NU anser ju många att ett saltvattenskar inte är något utan en kejsare så det fick bli en sådan också. Men lugn den som går hos mig heter Damsel eller vitstjärtad pygmékejsare (Centropyge flavicauda) Blir enligt Fish Base max 8 cm. Min är ca 4-6 cm och verkar ha vuxenfärgerna. Det verkar också som de kan gå flera tillsammans - någon som vet. Mitt 27 liters fungerar fin men jag har inte sett min Pandagoby på ett tag - kan hänt något i samband med ljus och värmechocken i juli. Bilder kommer när kameran dyker upp. MVH Lasse