Lasse

Dessutom - om de skulle få infallet att föröka sig i akvariet - sätter de sig på pumpar, i pumpar, på rör, i rör och överallt på och i där det finns lite ström och möjligheter till mat. Det är ett kräftdjur för övrigt. MVH Lasse

Det påstås ganska ofta att linfröolja skall innehålla Omega-3. vad jag har lärt mig tidigare är att Omega-3 typen bara kan tillverkas hos marina organismer. Det finns vad jag vet bara två sötvattenfiskar från vilka man har isolerat omega-3 och det är Silverkarp och Stör. Silverkarp är en phytoplanktonätare - stören däremot lever av bottendjur så någon typ avOmega-3 produktion bör finnas i sötvatten - men väldigt begränsad. Linfröolja har jag sett reklam om under de senaste åren när Omega-3 blivit "hett". Är det någon som vet med säkerhet om detta med linfröolja och Omega-3. Artikel? MVH Lasse

Uppdatering med bättre bilder (hoppas jag) Bild 1 ny Ricordea Bild 2 Mina tre olika Bild 3 En av innevånarna i 27 liters Bild 4 En annan favorit MVH Lasse Edit Bild 5 Kantnål

Ett preparat som används mycket inom marin fiskodling, Culture Selco. Det innehåller i första hand marina fettsyror sk HUFA (Highly Unsaturated Fatty Acids) varav den sk Omega-3 klassen är mest känd. Detta preparat är inte direkt billigt och svårt att få tag i. Vi är några som testar detta för lite olika ändamål. Jag använder det på så sätt att jag tar en "kub" djupfryst cyklops och lägger en liten droppe av Culture Selco ovanpå. Detta får tina och sedan blandar jag ihop, låter det dra ett tag och så matar jag. Jag skall också, så fort jag får tummen ur, göra en extrakt av nypressad vitlök å la Clownen och tillföra samtidigt. Jag få ju ut lite fettsyror i vattnet på detta sätt och jag vill se om det är någon nackdel på sikt. Jag inbillar mig att om jag har lite fettsyror flytande omkring i karet så kommer jag på tiden berika mina filterbakterier också. Som du kan se tidigare i tråden så rör jag omkring i mitt filtermaterial med jämna intervaller för att mata mina koraller. Jag tror att en snikvariant vore att berika fryst foder med vanliga Omega-3 kapslar. Jag har inte testat men är det någon som gjort? (eller vågar?) Så är det nog ja Både och. Letar alltid efter intressanta saker, gärna små. Ser jag ngt intressant på någon LS så åker det med hem också. Den Gula korallen (Tubastrea?) som du ser längst uppe till höger i mitt lilla kar kom som en gulaktig fläck på en liten LS som hade några intressanta kalkalger på sig. Den har tagit sig bra - och detta utan "Target feeding". Det mesta den fått är "bakteriematning å la Lasse" MVH Lasse Edit Längs till vänster, centralt upp mot toppen och snett neråt till vänster finns lite olika varianter av ett släkte som heter Ricordea (sök på bilder i Google så får ni se). Dessa har blivit mina favoriter eftersom de inte verkar vara speciellt svåra och fungerar bra i de ljusförhållande som jag har - och som ni kan se på Google - det finns några riktigt, riktigt snygga varianter. Den gröna som är central i övre kanten har blivit färggrannare och färggrannare med tiden. De stora till vänster hade ett blått skär i sig när jag såg dem i butiken - får se vad det blir. Kan också nämna att jag med tiden gått över till att köpa koraller i de mer undanmskymda burkarna i de butiker jag besöker. Eftersom jag inte har så mycket ljus i mina kar så har jag funnit att de koraller jag tar ur "ljusfattiga" burkar brukar klara sig bäst. Koraller från "display"karen kan ta upp emot några månader att anpassa sig till mina förhållanden.

Jo den finns där men är också isolerad från reningsverk och dylikt. Innan olika bakteriepreparat fanns tillgängliga så var ju ett väl känt knep att blanda upp ogödslad jord med vatten och sila ifrån det med hjälp av ett melittafilter och sedan dumpa filtratet i karet. Det har väl både du och jag gjort några gånger eller hur? Hoppas vi tvingar några andra också ! MVH Lasse

Hej En liten uppdatering med en bild av mitt gamla 27 liters som är ca ett år gammalt nu. Tyvärr är bilderna inte så där bra men jag skall försöka göra ett ryck och putsa upp rutor och annat och försöka ställa mig så att jag får med de roliga innevånarna också. Mollyhotellet står och "mognar" nu. Har skaffat några nya koraller som jag hoppas skal ge lite blått i karet. Jag matar nu varje dag med fryst cyclops som jag berikar innan jag ger det. Kantnålen tar cyclops och jag har märkt att han är mer förtjust i dem när jag har berikat dem. Jag har två blåbenade eremiter i karet och de är några väldigt flitiga krabater. Fick också tag i en macroalg som jag tyckte var rolig - får se om den kommer att fungera. MVH Lasse

Det är inte samma näringsnivåer vi pratar om. Vodkan ger organiskt kol till nedbrytarna. Det oorganiska kolet finns redan i form av karbonater. Det är nedbrytarnas ökande konkurrensförmåga på grund av tillsatsen av organiskt kol i vattenkolumnen som är den springande punkten och där står sig alla autotrofa organismer sig slätt. Till och med alger - eller hur? Sen hör det väl till saken att det är aldrig fel med mångfald så jag är absolut inte emot inympning. De kan ju ha uppstått på olika platser också och senare förts tillsammans av kontinentförflyttningar och dylikt. Sen beskrevs nitrosomas och nitrobacter för mer än femtio år sedan tror jag också och forskningen och metoderna har gått framåt så det kan ju vara samma som beskrivs igen. Det har du visst - mycket mera. Annars skulle du inte tvinga mig att gå tillbaka till böcker och artiklar stup i kvarten för att friska upp mina kunskaper:ler: . Fortsätt med det - jag behöver lära mig också MVH Lasse

Precis nyblandat kalkvatten av RO och kalciumhydroxid har inget KH alls. Det består endast av RO vatten, kalciumjoner och hydroxidjoner. Får det dock vara i kontakt med luft (och dess koldioxid) så dras koldioxid från luften ner och på grund av det höga pH:t (ca 12,5) går koldioxiden hela vägen och blir i första hand karbonat (och en del bikarbonat). Karbonaten kommer då direkt att fälla en del av kalciumjonerna till kalk. Innehållet av kalciumjoner minska drastiskt. pH:t i kalkvattnet sjunker i processen också. Det är därför att det är viktigt att försluta blandningskärlet så fort som möjligt så att kalkvattnet inte får kontakt med luftens koldioxid. När man sedan blandar in kalkvattnet i akvarievattnet (med det höga KH:t) kommer denna fällning ske här istället och kalciumet från kalkvattnet går ihop med karbonat från akvariet och bildar kalksten. Denna process sänker pH:t i akvariet eftersom det fällda karbonatet kommer att ersättas av bikarbonat som tappar en vätejon (pH ner) och blir nytt karbonat. Den pH sänkande trenden minskar betydligt vid pH kring 7,8. Eftersom Kalkvattnet även innehåller hydroxidjoner (pH upp) så kommer dessa att balansera den pH sänkande effekten ovan så den inte blir så kraftig. Normalt brukar vattnet balansera in sig kring 8,2 - 8,3 MVH Lasse Edit: Jag uttryckte mig lite vårldslöst. KH testen ger utslag på grund av sättet som de arbetar på. Det finns en typ av alkanitet - hydroxidalkanitet och det är det som KH testen ger utslag för. Denna typ av alkanitet har dock inget att göra med det som vi normalt menar med KH värdet, dvs förekomsten av oorganiskt kol i en eller annan form. Hydroxidalkanitet har heller ingen buffringskapacitet på det sätt som vi är vana vid,MVH Lasse

Stig Du får ursäkta mig men du pratade tidigare om att ta LS från någon med noll i nitrat. Sedan pratar du om olika släkten av nitrifierare alltså bakterier vars slutprodukt är nitrat. De klassiska bakterierna där är nitrosomonas som ansvarar för konverteringen av ammonium/ammoniak till nitrit samt nitrobacter som ansvarar för steget nitrit till nitrat. På senare år har jag i akvarielitteratur (och en del annan också) läst om ytterligare ett släkte, nitrosospira som motsvarar nitrosomonas, dvs omvandlar ammonium till nitrit. I några artiklar har också det hävdas att det inte är nitrobacter som ansvarar för omvandlingen av nitrit till nitrat i akvarium utan ett släkte som heter nitrospira. Alltså det finns två släkten som är ammoniumoxiderare, dvs nitrosomonas och nitrosospira och två släkten som är nitritoxiderare nämligen nitrobacter och nitrospira. För mig spelar det ingen större roll för samtliga fyra räknas till de kemoautotrofa bakterierna, dvs de kan jämnställas med växter och alger men de använder inte fotosyntes utan den kemiska energi som frigörs vid oxidation av dels ammonium och dels nitrit. De är beroende av oorganiskt kol, och i deras fall är det karbonater de använder. De växer relativ långsamt. Det finns snabbväxande bakterier, de så kallade heterotrofa bakterierna. De använder organisk kol och det är de som gynnas när man tillsätter vodka. Precis som nitrifikationsbakterierna behöver de någonstans att sitta och syre. I ett normalt saltvattensakvarium är inte det organiska kolet så koncentrerat (åtminstone inte i vattmet) att det uppstår någon direkt konkurrens om sittplatserna med tanke på belastningen av ammonium. Som jag många gånger tidigare har påpekat är belastningen av ammonium/ammoniak betydligt mindre i ett saltvattenskar med en ordentlig skummare än i ett sötvattenskar eller saltvatten utan skummare. Detta gör att normalt sett klaras nitrifikationen på de ytor som utgörs av den s.k. levande stenen. Tillsatsen av vodka ändrar spelreglerna. De heterotrofa bakterierna kan konkurrera ut nitrifierarna från deras sittplatser och jag kan nästan sätta en peng på att det är det som hänt hos dig Dule. Enbart tillsättning av startbakterier (nitrifierare) hjälper nog inte här utan du måste ettdera se till att cirkulationen är kraftig kring din LS (så kraftig att mycket av den heterotrofa bakteriefilmen slits loss och du får "sittplatser" för dina nitrifierare) eller så kan du sätta in ett bakteriefilter i form av ett Eheim kraftpaket eller liknande. Jag skulle föredra det senaste eftersom en kraftig ström kring din LS kan motverka det du vill uppnå med vodkan, nämligen denitrifikation. Gör inga panikåtgärder bara, arbeta lugnt och metodiskt. Om du är rädd för nitrittoppar så dra ner på matningen bara för att sedan öka den när du fått igång ordentlig filtrering. Om du drar ner matningen är det bättre att exempelvis minska med 3/4 vid varje mattillfälle än att helt stryka vissa tillfällen. Detta på grund av att en så jämn belastning som möjligt är att föredra. Om det stämmer det som vodkaförespråkarna säger så kommer din nitrat att minska inom de närmsta veckorna. Kalkvattnet kommer med stor sannolikhet ta ner ditt höga KH. En fråga till de andra som kör vodkametoden är om ni också har upplevt detta med ett stigande KH? MVH Lasse

Du menar väl (hoppas jag) denitrifieringsbakterier. MVH Lasse

Håller med Stig att det kan vara en av orsakerna men det är också möjligt att koldioxidkällan är en ökning av de heterotrofa bakteriernas ökade aktivitet och antal på grund av tillförandet av vodka. Tillsättandet av kalcium, ettdera via kalciumklorid eller kalkvatten kommer att på sikt få ner karbonathårdheten. Via kalciumklorid går det fortare men jag tycker det inte är någon ko på isen utan det är bättre att skynda långsamt och då är kalkvatten ett bra alternativ. Använder du kalciumklorid bör du också justera pH med hjälp av natriumkarbonat eftersom fällning av karbonat med hjälp av kalcium i sig är en pH sänkande effekt (ner till ca 7,8). Använder du kalkvatten behöver du troligtvis inte göra några pH justerande ingrepp MVH Lasse

Varför då då? MVH Lasse

Värmlänningar - kom in med bra tips om detta - jag bor inte så långt från Klarälven nämligen. Jag har hört talas om bra harrfiske på vissa sträckor - men vart? MVH Lasse

Till listan över affärer som säljer koraller bör också läggas Ciklidhuset i Lerum. Sådana här frågor är tyvärr ganska meningslösa. Vilken affär som man själv föredrar beror på så mycket och när det gäller levande så är det också dagsformen (dvs vad som finns inne) som avgör. Tyvärr är det nog så man bör besöka (in real life) aktuell affär och själv plocka ut det man tycker är intressant och bra. MVH Lasse

Gratulerar Den glädjen har jag haft fyra gånger så jag förstår dig MVH Lasse

Stig - vi skall inte disk. detta här men jag har sett dessa uppgifter men jag tvivlar överhuvudtaget på att någon växt eller alg tar upp bikarbonat eller karbonat direkt. Varför - jo om de tog upp bikarbonat skulle inte pH påverkas alls. Upptaget bikarbonat skulle ersättas från kolsyra (+ en proton) samt från karbonat (- en proton) = plus minus noll. Upptag av karbonat skulle innebära en vandring från kolsyra (+ en proton) till bikarbonat (+ en proton) = pH säkning. Alla växter (och alger) vad jag känner till ger en pH höjning vid tillväxt. Däremot tror jag på teorin att de flesta växter är kapabla till att skapa ett mikroklimat med lägre pH och därmed mer tillgänglig fri kolsyra som sedan konsumeras. Men som sagt - detfår vi diskutera någon annan stans MVH Lasse

Hej Ammonium kontra nitrat som kvävekälla för växter har diskuterats och undersöks ganska noggrant vad gäller nyttoväxter. I de kommersiella konstgödslarna så är innhållet (om jag kommer ihåg rätt) ca 12-15% ammonium och resten nitrat. För höga doser ammonium är negativt och då troligtvis pga av ammoniakbildning. Vissa växter kan motstå högre doser ammonium och får därför en konkurrensfördel där ammonium/ammoniak koncentrationen är hög. Titta kring ett utedass på landet. där finns oftast nästan en monokultur av brännässlor. Detta stämmer och basen i den konverteringen är ett enzym. Vissa alger saknar eller har ett dåligt sådant enzymsystem så därförs har det framförts från flera håll att vissa alger (då gäller det phytoplankton) skulle ha en konkurrensfördel gentemot andra vad gäller höga ammonium/ammoniak nivåer. Det här med konvertering är intressant eftersom en förvandling från NO3 (nitrat) till NH4 (ammonium) innefattar ett upptag av vätejoner. Rent teoretiskt skulle det innebära att alger/växter som i första hand får ammonium inte skulle driva upp pH lika högt som om de fått i huvudsak nitrat. Jag gjorde några förberedande försök för några år sedan med en svävalg (scenedesmus). Jag hade två behållare där kvävekällan i huvudsak var ammonium och två behållare där vattnet var fullständigt nitrifierat. Tillväxten var ungefär lika bra i bägge men de med ammonium drev upp pH till ca 9 och de med nitrat lyckades skicka upp pH:t några enheter till. Detta försök skulle indikera att konverteringen från nitrat till ammonium är en delförklaring till höga pH vid tillväxt tillsammans med koldioxidförbrukningen. Jag gick tyvärr inte vidare med detta och har inte heller sett något annat skrivit som byggts på samma teori. Här tror jag du har fel om man ser till likvärdig utgångsmängd av biomassa och tillväxt av den. Tillväxttakten för alger är enligt min erfarenhet en fördubbling på ca 24 timmar. För de för bakterier långsama nitrifierarna är fördubblingstiden ca 13 timmar. Nästa 2 gånger snabbare än alger.Växter (även de mest snabbväxande) är betydligt långsammare. hmm. I ett syresatt sediment har du ingen fri ammonium - du kan dock ha det i ett syrefritt sediment som ett resultat av de anaeroba bakteriernas nedbrytning av organiskt material. Eftersom det inte är syresatt så nitrifieras det inte och om du rör upp det så frisläpper du en momentan ammoniumbelastning som ingen organism hinner med på. Algernas tillväxt i detta fall tror jag i första hand beror på att du dessutom får en "fosforbomb" frigjord. Detta tror jag skiljer sig från korall till korall och även från tidpunkt till tidpunkt. Det finns även ideer om att koraller kan binda upp bakterier i slemmet och på det sätt uttnyttja deras metabolism på samma sätt som med zooanthellerna. MVH Lasse

1) Har inte tagit några prov. Röret var/är till i första hand för tillsättning av alkohol om jag behöver göra detta. Får se om jag suger upp ngt prov. Skall i alla fall suga upp lite vatten för att lukta om det verkar vara svavelväte i det. 2) Har inte haft igång den extra filtercirkulationen efter de första tre veckorna. Jag kommer dock starta den senare i höst om det går för värmen. 3) Svårt att avgöra - har inte facit men de koraller jag har går hyfsat i alla fall. Vissa av dem drar ihop sig på kvällen - även när ljuset är tänt. Jag har börjat att mata med berikad cyclops sen jag skaffade kantnålen. Får se om det påverkar korallerna. Tycker några reagerat possitivt redan. Xenian kom igång bra efter jodtillförseln - gått tillbaka sedan - vet ej om det beror på kamelräkan som helt klart snodde lite koraller för mig. MVH Lasse

Då det (dvs jag säger då det) MVH Lasse

Hej Jo det blev en konstig fisk igen, en kantnål som lär heta Doryrhampus dactiliophorus (tack Greger). Skall posta lite mer bilder senare när den acklimatiserat sig. Det finns en bild i Karro-Barro:s tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11726&page=2. MVH Lasse

Glömde du bilden (med tanke på dit citat)? MVH Lasse

Hej igen Jag har valt att lägga detta inlägg som en PDF-fil mest för att få med riktiga formler samt en liten teckning jag gjort. Sillen, detta är ganska teoretiskt och kan kanske uppfattas som överkurs men jag hoppas att det skall ge en lite bättre bild av vad det är frågan om. MVH Lasse kalkvatten.pdf

Den mesta nedbrytningen av organiskt material har slutänden vatten och koldioxid. Det är det som kallas kretslopp. Oxideringen av ättika sker dock inte kemiskt utan mikrobiellt. Och det är ju det du vill i detta fall - ge en organisk kolkälla Artikelförfattaren hävdar ju att ättikan ger en organisk kolkälla i meningen efter det att han hävdat att den även är en oorganisk kolkälla. Någon ordning får det väl va - eller hur. Dessutom skulle den ge koldioxid i det ögonblick som den blandas med kalkvattnet så skulle du få en direkt fällning av kalk. Den kan inte ge koldioxid i första skedet - när ättika och kalkvatten blandas. Att det senare bryts ner av bakterier i akvariet till vatten och koldioxid är något helt annat och det betvivlar jag inte ett dugg. Vad jag vänder mig emot är förklaringen varför du kan lösa mer kalcium i en blandning av ättika, vatten och kalciumhydroxid inte det faktum att bakterierna i ett senare stadie använder acetatjonen som organisk kolkälla och bryter ner den till koldioxid och vatten. Svara inte nu Stig - vänta tills jag skrivit färdigt det andra. MVH Lasse

Crille, Mattias och ni andra. Jag håller på med ett längre inlägg för ju mer jag läser Crilles referens och ju mer jag funderar - desto tokigare blir den. Han blandar ihop organiskt kol med oorganiskt kol. En HC3COO- jon är definitivt inte samma som HC3 + en CO2 molekyl. COO delen i acetatjonen består av en kolatom med 4 valenselektroner och en dubbelbindning till den ena syreatomen medans en koldioxidgrupp består av en kolatom med 2 valenselektroner och två enkelbindningar. Det finns dock en del att dra ut ur artikeln även om förklaringen är som jag ser det uppåt väggarna. Det tar dock lite tid. MVH Lasse

Jag fick den via Bengt på Marinakvariet idag och den började plocka fryst cyklops direkt. Jag vet inte om jag skall ha hästar i detta akvarium än, men de kommer förr eller senare i något akvarium. Jag väntar på skallös artemia som jag skall köra via den kläckautomat som jag fotat i min tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020&page=10 så några mer konstigheter finns i mina planer. MVH Lasse