Lasse

Jag har väl haft och ställt upp hundratals akvarium av ovanstående typ och aldrig använt någon skiva mellan karet och benställningen. Det 310 jag har nu (med sötvatten) har stått så här i ca 25 år på olika platser. På 80-talet fanns en handlare i Halmstadstrakten (ja - han finns kvar än) som hävdade att man skulle ha en skiva mellan och benställningen och glaset och dessutom en mjuk skiva, typ liggunderlag mellan glaset och skivan. Bullshit - dessa akvarier är byggda för att ramen skall ta upp de nedåtgående krafterna och glasskivan skall kunna bukta lite neråt - bottenrutan skall vara dimensionerad för detta MVH Lasse

Sänk pH i "badet" till ca 6 om det går - då lakar du ut eventuell kalciumfosfat och får genomslag i din fosfattest om det nu finns någon fosfat i faxesten. MVH Lasse

Tyvärr Jaken så är det nog svårt att anpassa de kommersiella metoderna till normala hemakvarium eftersom reningsverkens metoder bygger på att dessa fällningskemikalier sätts till i flytande form och att de "flockar" som bildas får sedimentera i en slambassäng. Det finns stora publika akvarium som använder samma fällningskemikalier (järn och aluminium baserade) ihop med kraftiga sandfilter så i och för sig kanske man skulle kunna få ett mindre akvarium att fungera med samma metodik med hjälp av ett kraftigt mekaniskt filter efter fällningen. Rowaphos och andra liknande medel verkar baseras på någon typ av fast material som bärare av fällningskemikalien och de svampar som finns med i fosfatfiltrena har troligtvis en dubbel funktion, dels hindra själva materialet att komma ut samt att också hindra fällda "flockar" att gå ut i akvariet. Vad som bekymrar mig lite är att alla de kommersiella preparaten (för reningsverk) som jag kommit i kontakt med är inte speciellt "rena". Det finns åtskilliga tungmetaller typ kadmium, bly och koppar i dem. Akvariepreparaten har knappt ens en innehållsdeklaration på det aktiva ämnet så om eventuella orenligheter som kan finnas med vet vi ingenting. MVH Lasse

Hej När man diskuterar fosfor och fosfat kanske följande skapa lite mer förståelse för problematiken. Fosfat och fosfor är inget som uppstår av sig självt i ett saltvattenskar eller i LS. Den fosfor som finns i ett saltvattenskar är i första hand den fosfor som vi tillfört via mat eller levande organismer (som dött). I allt levande är fosfor en viktig del av organismen, framförallt så är det en del av cellmembranen i form av fosforlipider. I akvariet förekommer fosforn i dels bunden form (i levande eller dött, ej helt nedbrutet material samt i kemiskt bunden form tillsammans med någon positiv jon) och i löst form i vattnet (olika typer av fosfat). Det är den senare formen som vi hjälpligt kan mäta på ett enkelt sätt. Skall man mäta den så kallade totalfosforn så är det en omständlig process med hjälp av syror och med uppvärmning under tryck ( på min gamla arbetsplats fans en fin fläck i taket som också visade att det inte var helt ofarligt heller). Den bundna fosforn kan under olika omständigheter övergå till löst fosfor i form av fosfat. Bakterier som bryter ner dött organisk material under aeroba (det finns syre löst i vattnet) förhållande utnyttjar inte all fosfor för sin egen tillväxt (speciellt om det finns en begränsande kolkälla) utan ger ett överskot som löses i vattnet som fosfat. Under anaeroba (finns inget eller ytterst lite löst syre) förhållande så bildas inte löst fosfat (behövs syre) men skulle detta område syresättas så kommer överskottet av fosfor omedelbart bilda löst fosfat i vattnet (detta är vad som händer i många övergödda sjöar i samband med höst och våromrörningen, Googla på termoklin om du vill veta mera). Fosfaten kan också bindas av vissa metaller samt också av kalciumjoner. Detta utnyttjas i våra reningsverk där den lösta fosfaten fälls ut som flockar med hjälp av framförallt järn och aluminiumföreningar. Även kalcium används som flockningsmedel i några få reningsverk. Järn och aluminiumföreningarna är kraftigt pH sänkande (den bästa effekten fås i pH kring 7 och under) Fällning med hjälp av kalciumjoner kan dock effektivt ske endast i pH:n över ca 7,8 eftersom fällningen kalciumfosfat lätt återlöses i pH:n under detta värde. Över detta värde är kalciumfosfaten olöslig. Om vi nu tar ”begagnad” sten – var finns fosforn? Den organiskt bundna fosforn (organiskt = har sitt ursprung från levande material) finns ju i de levande organismerna samt i ej fullt nedbrutet material. Det kan också finnas syrefria fickor där fosfor som lätt bildar fosfat finns lagrat. Detta skiljer sig dock inte speciellt mycket från ”färsk” levande sten. Vad som däremot kan skilja är att begagnad sten har gått i belastade akvarier och blivit mottagare av kalciumfosfat som har fällts ut från vattnet med hjälp av pH:t samt kalciumjoner. I detta fall kan man säga att stenen kan vara laddad. I normala fall tror jag inte att ovanstående är något problem med begagnad sten men i några fall kan jag se en viss fara. Vid nystart av akvarium är den förhärskande åsikten att det skall ske sakteliga och man inte skall belasta förrän efter en ganska lång tid. Nackdelen med detta är att organismerna som finns i stenen är anpassade efter den belastning (läs tillgång på mat) som fanns innan flytten till det nya. Blir det totalstopp på näringstillförseln kommer mycket av livet att dö och förutsättningarna för en tillförsel av löst fosfat till vattnet blir goda (samt här finns också förklaringen till ”sena” nitrittoppar, men det är en annan historia). Begagnad sten kan innehålla mer levande material (framförallt ifråga om bakterier) än ”färsk” och är därmed mer känslig vid ”snål” start. Detta är en av orsakerna att jag väljer att starta mina akvarier (läs bakteriesystemen) så fort som möjlig och gärna tar hjälp av ”start”fisk och bakteriella startkulturer. Fisken för att kunna belasta med mat så fort som möjligt och bakteriekulturerna för att undvika toppar av framförallt ammoniak och nitrit men även av fosfat. Begagnad sten och framförallt begagnad sand kan innehålla syrefria zoner där fosfor har ackumulerats och vid flytten kommer dessa zoner bli syresatta och risken för bildandet av löst fosfat är stor. Detta är också vad som händer ibland vid omflyttningar och framförallt vid grävande i en befintlig sandbädd i inkörda akvarium. Många har ju rapporterat om ”alg”explosioner vid omflyttningar av LS och ”partiell rengöring” av sand. Har man anaeroba zoner så skall man inte röra dessa i onödan. Fosforn ligger blockerad och overksam där men en tillförsel av syre kan snabbt ändra förhållandena och man får ett tillskott av löst fosfat. Alla sådana operationer bör samordnas med ett större vattenbyte och man bör också ta till åtgärder för att fälla ner eventuell bildad fosfat. Jag skulle i första hand försöka med ett större tillskott av kalcium, i andra hand med någon ”fosfatremover” Att begagnad sten (och korallsand) kan innehålla fälld fosfor i form av kalciumfosfat är också en risk om pH:t droppar under 7,8. Här skall man också tänka på att pH:t inte behöver vara konstant i hela akvariet – det kan finnas lokala områden med lägre pH. I en tidigare tråd nämnde Capote en mycket intressant iakttagelse. Efter sin erfarenhet sa han att man skulle starta behandling med fosfatfällare oerhört försiktigt eftersom de gav lågt pH. Det här tror jag är viktigt och kan förklara en hel del. Får man för lågt pH (även tillfälligt) så kommer den fosfor som är fälld som kalciumfosfat att frigöras som löst fosfat i vattnet och man mäter en höjning. Det här gäller ju likväl i ett ingånget akvarium som i ett nystartat med begagnad sten eller sand. Paradoxen är att preparatet som skall sänka fosfathalten initialt faktiskt kan frigöra mer fosfat i vattnet! Det binds dock normalt ganska snabbt vid preparatet men det kanske är något att tänka på vid en introduktion av fosfatfällare i ett ingånget akvarium. Sista stycket är också en av anledningarna till att jag tycker att man inte skall gå ner under 8 i pH i ett ingånget akvarium även om de flesta organismer man har i ett saltvattenskar klarar detta utmärkt. Med vänlig hälsning Lasse

Hej Molly-hotellen funkar bra utan skummare. Bristen hos dem är cirkulationen och ljuset. Jag satte in ett 36 watts kompaktrör. Det funkar för mina behov men om jag startade med ett nytt (vilket inte är helt otänkbart) skulle jag nog göra som "SickBoy" gjort och skaffa den dubbla 36 wattaren och även behålla orginalets 24 wattare. Cirkulationspumpen har jag bytt ut mot en 1000 liters Eheim compakt. Du bor ju i Götet så du får väl komma hem till mig och titta på hur jag löst det i mitt Molly. Svärd - jag skall inte starta en ny zeolitdisk. men jag hävdar fortfarande att zeoliten inte fungerar på det sätt du beskriver, speciellt inte i saltvatten. Det är dock intressant att du inte skall köra med skummare i ett fish-only kar. Det är annars i det fallet som jag personligen skulle sattsa på en skummare. Anledningen till att jag är tveksam till skummare är att de moderna skummarna (med minimala luftbubblor) troligtvis kan transportera ut ämnen som är nödvändiga för koraller och andra lägre djur. I ett fish only har du inte det problemet. Men lycka till. MVH Lasse

Sten mättad med fosfat? Hur? Fosfat från vart? Hur var det i karet den fanns förut i? Om detta stämmer betyder detta att alla måste byta sten förr eller senare. Jag kan tänka mig att sten med hög biologisk produktion kan börja läcka fosfat från döda och döende organismer under en "snål"-uppstart men det gäller både "begagnad" som ny sten. Vill gärna ha detta förklarat för mig. MVH Lasse Edit: Såg inte ditt sista inlägg Björn. Om jag var i ditt ställe skulle jag i första hand satsa på lätta och tåliga koraller, gärna sådana som växer som ogräs (stjärnpolyper och andra snabbväxande arter). Ett sådant här akvarium tycker jag att det är viktigt att det ser snyggt ut och har mycket liv, publiken (förutom ett hundratal personer runt om i Sverige) har ingen aning om acroporer och dylikt. Halvdöda exemplar av svåra och sällsynta arter skämmer ut och orsakar mycket extraarbete. Låt dom komma så sakteliga när allt har satt sig om något halvt till helt år. Samma gäller fiskar, masseffekten av de olika Chromisarterna i ett stort kar är betydande så jag skulle till en början starta med ett större antal sådana samt några andra tåliga fiskar. Jag vet av egen erfarenhet att några "Nemo" och "Dorisar" är ett måste i ett offentligt akvarium. "Dorisarna" är ju inte de lättaste (prickkänsliga) men om du kan få tag i ett gäng små som gått i karantän hos någon affär så brukar det gå bra. Effekten av en fem till tio små "Dorisar" (Palettkirurg) är ganska ordentlig. Drakfiskar brukar av någon anledning bli ganska ensamma efter ett tag:smiley3: .

Tvärtom - matvägran och att fisken ligger och trycker är bland de tydligaste symptomen på att en fisk är sjuk. Sedan kan ju sjukdomsutbrottet ha samband med stress orsakat av aggression av annan fisk men det är en helt annan historia. MVH Lasse

Inte mig veterligen. Stork Zoo (på Storkgatan) hade lite förr i världen - vet inte hur det är idag. MVH Lasse

Var noga med att du har bra avstånd mellan 400/240 Volts ledningar och ballaster, tänddon och annat som kan skapa induktiva strömmar. Du mäter i mv området vilket gör att även små störningar utifrån kan få värdena att fladdra. Fladdrande värden brukar tyda på gammal elektrod, dålig kontaktering eller påverkan utifrån. MVH Lasse

Hej Det är troligtvis en fråga om konkurens. Man får aldrig glömma att även om mätningarna visar 0 i fosfat och nitratnivåerna betyder inte detta att det inte cirkulerar några näringsämnen i karet. Det enda det säger är att näringsämnena tas upp så snabbt så att inte ett mätbart överskott bildas. I detta fall verkar det vara så att Bryopsis gynnas av låga nivåer av näringsämnen genom att tillväxttakten av de andra algerna minskas (det finns helt enkelt "sittplatser" över). Bryopsis verkar för mig också vara en ganska långsamväxande alg. Jag har två kollonier i mitt äldsta 27 liters och de tillväxer - men ganska långsamt. Jag låter dem vara kvar tillsvidare för jag tycker faktiskt de är ganska vackra och de gör nytta genom att binda näringsämnen. Det är möjligt att man kan använda Bryopsis som en biologisk indikator på låga nivåer av lösta näringsämnen. Om sedan vattnet är "bra" eller inte beror ju på vad man skall använda det till. MVH Lasse

Hej Min erfarenhet av den här typen av akvarier är att man skall inte vara rädd att ha en bra genomströmning och en bra pump. I två av mina 27 liters Aquatic Nature kar har jag satt in en Eheim compact 600 liter. I mitt 80 liters Mollyhotell (storebrodern till ditt) har jag samma typ av pump men med en kapacitet av 1000 liter i timmen. Om du får in en sådan i ditt fack så skulle jag i alla fall sätta i en sådan. Se min tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020 för bilder på pumpen. Jag vill minnas att bredden på den är 4,5 cm men ta det inte för givet, jag kan minnas fel. MVH Lasse

Hej Mitt äldsta 27 liters står placerat så att jag får nästan direkt soljus in mellan 11:00 och 17:00 och det syns tydligt på korallerna när det är flödande solsken eller mulet. De verkar trivas utmärkt i solljuset. Inga problem med alger och som vanlig - fosfat och nitratnivåer har jag ingen aning om - men det är gott om snäckor och sjöstjärnor MVH Lasse

Liknande i alla fall. Tyvärr, så efter ett klantigt utfört vattenbyte i går så fick min kantnål någon skada och dog idag. Det som hände var att jag har haft en liten cirkulationspump som jag använt endast vid vattenbyte. Eftersom jag bara använt den ca 1 timme efter ett vattenbyte om jag behövt har jag inget insugningsskydd på den. Det som troligtvis har hänt är att kantnålen (som brukar befinna sig i närheten) kommit i närheten av insuget. När jag skulle dra ur kontakten tog jag givetvis fel kontakt så pumpen var igång 24 timmar! Den åt och svar bra innan de här klanterierna. MVH Lasse

Hej Måste slå ett slag för ricordea yuma eller vad de nu kan heta. Den första bilden visar en som jag köpte för ca 3 månader sedan. Då var det en sten där det fanns några små grönaktiga , krolliga saker på. Jag tog hem den och den fick vara i mitt nattduksbordsakvarium. För ca en månad sedan flyttade jag den över till Mollyhotellet. Det är inte samma korall! Den andra köpte jag för någon vecka sedan, den var brun i affären men jag tyckte det såg ut som det fanns något i den. Bild två visar de två som är i uppslag #193 när de inte är fullt utslagna. Vad jag kanske vill säga är att om ni ser sådana här krulliga saker hos era handlare som inte verkar vara mycket att hurra för - det kan vara skönheter MVH Lasse

Märkligt. När den simmar verkar det som den inte komer ner från ytan? Jag frågar för det går ju inte utesluta problem med simblåsan men då brukar de simma på ett speciellt sätt. MVH Lasse

Sera har en som heter nitriveck tror jag, Aquarium Münster har ett som heter aquavital nitrigon 1. H8RED rekomenderade en Han doserade en gång, jag skulle nog kanske dosera lite varje dag. Det finns flera fabrikat och de verkar vara likvärdiga. Du kan troligtvis köpa i din lokala affär. Jag skulle kanske köra in filtret i ditt gamla som du beskrev, det är en bra idé. Avgörandet är dock om du tror att det är någor smittsamt från de karet som orsakar problemen eller inte. Är uppsvällningen bara då och då? Edit: Svedala - då är det inte så himla långt från Södra Sandby. Lasse i affären där kan hjälpa dig med ett bra startpreparat. MVH Lasse

Ett sätt är att höja upp magnesiumet till 1400 - 1450 ppm med magnesiumklorid och använd kalkvatten sedan. Se min artikel om kalkvatten på första sidan. Du kan också använda en kombination av natriumbikarbonat, natriumkarbonat och kalciumklorid självblandat eller i ett kommersiellt preparat - men den viktigaste åtgärden är nog att höja magnesiumhalten till över 1400 ppm MVH Lasse MVH Lasse

Fisken äter - då tar jag nästan gift på att du inte har någon sjukdom i magen orsakad av någon mikrorganism, varken flagelat eller bakterie. Nu har jag ju inte sett fisken och kan inte vara hundraprocentig men jag skulle ta det väldigt försiktigt med medicinering i nuläget. Att medicinera startar alltid en process som kan sluta med döden. Hur simmar dom, verkar de ha svårt att hålla sig nere från ytan, dvs simmar de med huvudet neråt? Jag tror inte "sötvattensodlad" artemia är orsaken till näringsbrist eller dina problem. Jag har bara matat med fryst artemia förutom de senaste veckorna då jag även matar med cyclops. Kan du få fram ett foto på dem? Torrfodret kan orsaka den vita avföringen men den typ av vit avföring som är indikation på att sätta in Octozin är sytrådstunn och framförallt, fisken äter inte. Om jag hade varit i din sitts så hade jag nog efter jag flyttat fiskarna till 45 litern matat med fryst artemia en gång var annan dag (mycket lite), kört bakteriekultur och avvaktat medicinering. Är det en kub, typ guppihotell med inbyggd "sump/reningsverk" så behöver du ingen ytterligare filtrering om du använder den inbyggda men sätt dit en stark pump istället MVH Lasse

Kan räcka om man byter ofta och kör en kraftig skummare. Om jag varit i din situation och beslutat att snabbstarta ett karantänsakvarie hade jag tagit ett kraftigt innerfilter (helst Eheim kraftpaket) och köpt någon typ av startbakterie. Det finns tips i både min och H8RED:s trådar. De flesta fungerar men, och det är viktigt tycker jag, man måste ge varje dag under de första tre veckorna. Mata oerhört försiktigt - är de uppsvällda så äter väl de inte? Du behandlar med Octozin - det innerbär att du eller någon gjort bedömningen att det är en flagelat (eller anerob bakterie) orsakad sjukdom du har. Jag har inte följt din tråd - äter fiskarna eller är det de klassiska "bukvattenssymptomen"? Octozinen brukar inte påverka de syrekrävande bakterierna så filterkapaciteten blir normalt inte nersatt. Däremot så vet jag att många brukar kombinera Octozin med Nifupirinolbaserade medel. Dessa slår ut nitrifikationsbakterierna så här är det viktigt att se till att medicineringskaret är väl genomluftat (skummat), ingen matning, vattenbyte och behandling av karet som nystartat efter ca 6-7 dagars behandling (dvs start med bakteriekultur). MVH Lasse

Hej Per När jag startade med saltvatten på allvar hade jag lite mer erfarenhet än dig av sötvatten (ca 33 år) och jag startade dessa akvarier på exakt samma sätt som mina sötvattensburkar. Jag skrev om det här på forumet och man kan väl lugnt säga att alla var inte helt överens med mig . Läs mina olika trådar i nanoavdelningen så förstår du varför. Dock så har det sätt som jag valt varit framgångsrikt för mig vad gäller små kar och ringa belastning. Du skall starta ett 112 liters, eller har startat det eller hur? Läs mina trådar så kanske du kan få några tips om att detta med saltvatten inte kanske är så där märkvärdigt som det låter, framförallt när man har 26 års erfarenhet av sötvatten. Jag tycker att din idé med start av ett 110 liters är bra, fast de flesta här anser nog att så stort som möjligt är bäst för en "nybörjare". En sak som dock skiljer från sötvatten, eller rättare sagt borde tas upp av alla sötvattensakvarister, är att cirkulationen bör vara mångdubbelt större än i ett normalt sötvattenskar. Läs också vad alla andra som skriver här har att säga och bedöm själv. Det är ingen underdrift att säga att mina åsikter ibland är kraftigt i underläge;) . Din fråga om när man introducerar djur beror på vilka andra steg man tagit. Jag har introducerat snäckor, fisk och LS redan efter några dagar men då har jag dels haft biologiska filter och dels stöttat upp med bakterier under de första tre veckorna. Jag har startat samtliga 4 kar jag har på detta sätt och har än idag inte upplevt varken ammoniak eller nitrittoppar utan fått lugna och bra starter. Jag har haft fullt ljus på från dag 1 (dock inte metallhalogen) och inte fått några "algproblem" på grund av att jag har haft mycket snäckor redan från början och varit noga med vattenbyte. Även om jag satt i fisk redan dag 2 så har jag bara haft en i under de första månaderna och börjat matningen i en väldig låg nivå. Jag har också i stort sett bara användt fryst artemia i starten. I starten har jag bara matat ca var tredje dag för att sedan sakta öka matningsfrekvensen (ej mängden per tillfälle). Även om jag är väldig snabb i början är de sedan som jag arbetar långsamt med att sakta introducera det jag vill ha. Det får gärna ta mellan 3-6 månader innan det börjar likna något. Men som sagt var - finn din egen väg som passar ditt sätt att arbeta. MVH Lasse

Gå inte i försvarspossition för de här dumma antydningarna. Passar det inte Slaktavfall så behöver han inte betala - han behöver inte ens gå in på denna site. Fortsätt det bra arbetet som alla gör bara. Det här är ingen förening - om enskilda personer eller affärer vill bidra med ett stöd för sitens existens så är det upp till oss som gör det. MVH Lasse

Jag har definitivt inget större tilltro till färgskalor men inte heller haft någon tilltro till billiga pH-pennor. När det gäller buffertvätskor så är det speciellt de i de höga områdena (alltså ditt pH 9,22) som är känsliga för tidens tand. Du är faktiskt den första som jag hört varit nöjd med en pH penna som är två år gammal. Någon annan som har erfarenhet av detta fabrikat. När det gäller elektroder så brukar det vara lätt att även med gamla sådana hitta 0 punkten, det vill säga pH 7. Däremot brukar det vara sämre med lutningen, det vill säga den andra kallibreringspunkten. MVH Lasse

Jo Morphitz - den kan bli lägre - dessutom kan den ge en falsk säkerhet eftersom det är digitala siffror. Jag vet inte om No Name har haft en väldig tur men jag har hittills dags aldrig hittat en pH-penna som har fungerat mer än en väldig kort tid och knappt då. Det är inte elektroniken som är det svåra utan elektroden. En bra elektrod kostar idag bara den mellan 1000:- och 2000:-. Försökte hitta tillverkaren Transinstrument. Hittade den på en portal men länken därifrån var död. Dupla hade en gång i tiden en pH mätare och elektrod för 1500 spänn som var bra. NoName - hur kallibrerar du - i en punkt eller två? MVH Lasse

Det verkar så MVH Lasse

Använder du RO? Edit: Se upp med aquafuranen om du doserade direkt i karet. Dödar nitrifierarna också. Risk för nitrit. Dra ner på matningen och se till att skummaren går på max. Gå också gärna in med någon typ av bakteriestart varje dag ett tag. Du bör även byta lite vatten om du får nitrit. mvh Lasse