Lasse

Varför då då? MVH Lasse

Värmlänningar - kom in med bra tips om detta - jag bor inte så långt från Klarälven nämligen. Jag har hört talas om bra harrfiske på vissa sträckor - men vart? MVH Lasse

Till listan över affärer som säljer koraller bör också läggas Ciklidhuset i Lerum. Sådana här frågor är tyvärr ganska meningslösa. Vilken affär som man själv föredrar beror på så mycket och när det gäller levande så är det också dagsformen (dvs vad som finns inne) som avgör. Tyvärr är det nog så man bör besöka (in real life) aktuell affär och själv plocka ut det man tycker är intressant och bra. MVH Lasse

Gratulerar Den glädjen har jag haft fyra gånger så jag förstår dig MVH Lasse

Stig - vi skall inte disk. detta här men jag har sett dessa uppgifter men jag tvivlar överhuvudtaget på att någon växt eller alg tar upp bikarbonat eller karbonat direkt. Varför - jo om de tog upp bikarbonat skulle inte pH påverkas alls. Upptaget bikarbonat skulle ersättas från kolsyra (+ en proton) samt från karbonat (- en proton) = plus minus noll. Upptag av karbonat skulle innebära en vandring från kolsyra (+ en proton) till bikarbonat (+ en proton) = pH säkning. Alla växter (och alger) vad jag känner till ger en pH höjning vid tillväxt. Däremot tror jag på teorin att de flesta växter är kapabla till att skapa ett mikroklimat med lägre pH och därmed mer tillgänglig fri kolsyra som sedan konsumeras. Men som sagt - detfår vi diskutera någon annan stans MVH Lasse

Hej Ammonium kontra nitrat som kvävekälla för växter har diskuterats och undersöks ganska noggrant vad gäller nyttoväxter. I de kommersiella konstgödslarna så är innhållet (om jag kommer ihåg rätt) ca 12-15% ammonium och resten nitrat. För höga doser ammonium är negativt och då troligtvis pga av ammoniakbildning. Vissa växter kan motstå högre doser ammonium och får därför en konkurrensfördel där ammonium/ammoniak koncentrationen är hög. Titta kring ett utedass på landet. där finns oftast nästan en monokultur av brännässlor. Detta stämmer och basen i den konverteringen är ett enzym. Vissa alger saknar eller har ett dåligt sådant enzymsystem så därförs har det framförts från flera håll att vissa alger (då gäller det phytoplankton) skulle ha en konkurrensfördel gentemot andra vad gäller höga ammonium/ammoniak nivåer. Det här med konvertering är intressant eftersom en förvandling från NO3 (nitrat) till NH4 (ammonium) innefattar ett upptag av vätejoner. Rent teoretiskt skulle det innebära att alger/växter som i första hand får ammonium inte skulle driva upp pH lika högt som om de fått i huvudsak nitrat. Jag gjorde några förberedande försök för några år sedan med en svävalg (scenedesmus). Jag hade två behållare där kvävekällan i huvudsak var ammonium och två behållare där vattnet var fullständigt nitrifierat. Tillväxten var ungefär lika bra i bägge men de med ammonium drev upp pH till ca 9 och de med nitrat lyckades skicka upp pH:t några enheter till. Detta försök skulle indikera att konverteringen från nitrat till ammonium är en delförklaring till höga pH vid tillväxt tillsammans med koldioxidförbrukningen. Jag gick tyvärr inte vidare med detta och har inte heller sett något annat skrivit som byggts på samma teori. Här tror jag du har fel om man ser till likvärdig utgångsmängd av biomassa och tillväxt av den. Tillväxttakten för alger är enligt min erfarenhet en fördubbling på ca 24 timmar. För de för bakterier långsama nitrifierarna är fördubblingstiden ca 13 timmar. Nästa 2 gånger snabbare än alger.Växter (även de mest snabbväxande) är betydligt långsammare. hmm. I ett syresatt sediment har du ingen fri ammonium - du kan dock ha det i ett syrefritt sediment som ett resultat av de anaeroba bakteriernas nedbrytning av organiskt material. Eftersom det inte är syresatt så nitrifieras det inte och om du rör upp det så frisläpper du en momentan ammoniumbelastning som ingen organism hinner med på. Algernas tillväxt i detta fall tror jag i första hand beror på att du dessutom får en "fosforbomb" frigjord. Detta tror jag skiljer sig från korall till korall och även från tidpunkt till tidpunkt. Det finns även ideer om att koraller kan binda upp bakterier i slemmet och på det sätt uttnyttja deras metabolism på samma sätt som med zooanthellerna. MVH Lasse

1) Har inte tagit några prov. Röret var/är till i första hand för tillsättning av alkohol om jag behöver göra detta. Får se om jag suger upp ngt prov. Skall i alla fall suga upp lite vatten för att lukta om det verkar vara svavelväte i det. 2) Har inte haft igång den extra filtercirkulationen efter de första tre veckorna. Jag kommer dock starta den senare i höst om det går för värmen. 3) Svårt att avgöra - har inte facit men de koraller jag har går hyfsat i alla fall. Vissa av dem drar ihop sig på kvällen - även när ljuset är tänt. Jag har börjat att mata med berikad cyclops sen jag skaffade kantnålen. Får se om det påverkar korallerna. Tycker några reagerat possitivt redan. Xenian kom igång bra efter jodtillförseln - gått tillbaka sedan - vet ej om det beror på kamelräkan som helt klart snodde lite koraller för mig. MVH Lasse

Då det (dvs jag säger då det) MVH Lasse

Hej Jo det blev en konstig fisk igen, en kantnål som lär heta Doryrhampus dactiliophorus (tack Greger). Skall posta lite mer bilder senare när den acklimatiserat sig. Det finns en bild i Karro-Barro:s tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11726&page=2. MVH Lasse

Glömde du bilden (med tanke på dit citat)? MVH Lasse

Hej igen Jag har valt att lägga detta inlägg som en PDF-fil mest för att få med riktiga formler samt en liten teckning jag gjort. Sillen, detta är ganska teoretiskt och kan kanske uppfattas som överkurs men jag hoppas att det skall ge en lite bättre bild av vad det är frågan om. MVH Lasse kalkvatten.pdf

Den mesta nedbrytningen av organiskt material har slutänden vatten och koldioxid. Det är det som kallas kretslopp. Oxideringen av ättika sker dock inte kemiskt utan mikrobiellt. Och det är ju det du vill i detta fall - ge en organisk kolkälla Artikelförfattaren hävdar ju att ättikan ger en organisk kolkälla i meningen efter det att han hävdat att den även är en oorganisk kolkälla. Någon ordning får det väl va - eller hur. Dessutom skulle den ge koldioxid i det ögonblick som den blandas med kalkvattnet så skulle du få en direkt fällning av kalk. Den kan inte ge koldioxid i första skedet - när ättika och kalkvatten blandas. Att det senare bryts ner av bakterier i akvariet till vatten och koldioxid är något helt annat och det betvivlar jag inte ett dugg. Vad jag vänder mig emot är förklaringen varför du kan lösa mer kalcium i en blandning av ättika, vatten och kalciumhydroxid inte det faktum att bakterierna i ett senare stadie använder acetatjonen som organisk kolkälla och bryter ner den till koldioxid och vatten. Svara inte nu Stig - vänta tills jag skrivit färdigt det andra. MVH Lasse

Crille, Mattias och ni andra. Jag håller på med ett längre inlägg för ju mer jag läser Crilles referens och ju mer jag funderar - desto tokigare blir den. Han blandar ihop organiskt kol med oorganiskt kol. En HC3COO- jon är definitivt inte samma som HC3 + en CO2 molekyl. COO delen i acetatjonen består av en kolatom med 4 valenselektroner och en dubbelbindning till den ena syreatomen medans en koldioxidgrupp består av en kolatom med 2 valenselektroner och två enkelbindningar. Det finns dock en del att dra ut ur artikeln även om förklaringen är som jag ser det uppåt väggarna. Det tar dock lite tid. MVH Lasse

Jag fick den via Bengt på Marinakvariet idag och den började plocka fryst cyklops direkt. Jag vet inte om jag skall ha hästar i detta akvarium än, men de kommer förr eller senare i något akvarium. Jag väntar på skallös artemia som jag skall köra via den kläckautomat som jag fotat i min tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020&page=10 så några mer konstigheter finns i mina planer. MVH Lasse

Du bör nog köpa det som är för saltvattensakvarium - någonstans i min hjärna finns att några typer kan innehålla krom - vilket inte är så bra. MVH Lasse

Jag bor i Bohus och kör utan osmos. Orsaken var ett misstag från min sida - jag trodde vi hade Kungälvsvatten och vågade därför köra utan osmos. De klorerar inte enligt uppgift. Efteråt har jag fått reda på att vi har Göteborgsvatten och troligtvis samma som du har. Det är ju inte långt mellan oss. GBG klorerar - visserligen mycket mindre än tidigare men framförallt på höstarna. Jag kommer att gå över till osmosvatten vad det lider eftersom det är bättre att veta vad man utgår från för vatten. Det är så mycket annat som kan gå snett i denna hobby så det är bra att åtgärda det man vet om. Osmosvatten tycker jag nog är en av de bättre investeringarna att göra, av säkerhetsskäl. Framförallt är det eventuell kopparutfällning från rören i din bostad/fastighet som kan ställa till problem. MVH Lasse

Hej Vi verkar ha ungefär samma smak vad gäller fiskar, eller hur? MVH Lasse Edit Välkommen i nanoklubben, Greger

Hej Lite uppdatering. Mitt äldsta 27 liters (ca 11 månader) börjar att bli rätt bra nu. Fiskbesättningen är 4 goby varav två utav den "lilla" sorten. En gul, Cobiodon okinawae och en ännu mindre sk Pandagoby. Pandagobyn är min favorit men är ganska blyg av sig. Jag lyckades att ta en godkänd bild på den idag och en ganska rolig bild på den gula. Mina gula tobastrea, som kom med en LS går utmärkt utan tillskott av levande artemia eller "target feeding". Jag har placerat dem på ett ställe där strömmen är stark och jag "rensar" filtervadden en gång om dagen. Jag har också börjat att fodra med ett korallpreparat "Reefmist" från Schweisiska Aquaculture Supply. Någon som känner till detta? Detta ger jag i 80-liters också. Det börjar att finnas mycket med sjöstjärnor i detta kar också så jag funderar lite poå en Harlekinräka - de är häftiga! Mollyhotellet har jag omorganiserat efter att ha tagit ut räkan, clownen samt den misstänkta Majanoanemonen. Räkan är. tror jag nu, en kamelräka - inte dansräka. Den och majanon placerades i mitt "kökskar". Majanon är borta nu! Dock så har det tidigare i det karet försvunnit två Xeniafraggar och jag vet att det finns en krabba i detta kar. Clownen är placerad i sängkammarkaret. I Mollykaret är min "ekorre" ensam fisk just nu. Den är i utmärkt form - fast fortfarande mager. Äter fryst artemia och plockar överallt i karet. Jag funderar på några andra fiskar just nu men jag vet inte om de är så lämpliga. Vi får se. MVH Lasse

Då är du lurad! Är det den yngste som flyttat hit? Och till hans försvar får jag väl säga att jag bor 2 mil utanför och i motsatt riktning till Göran. Men vi får väl se om akvarievansinnet tar fart igen om bilen finns kvar om något år. MVH Lasse

En liten fundering Förr när mitt akvarievansinne var obegränsat körde jag omkring i gamla trefärgade 145 och 245. De senaste 6 åren har jag bara kört nytt, småbilar visserligen men ändå bytt bil 3 gånger de senaste 6 åren. Och nu börjar jag med akvarier igen................. Det känns som när man efter 15 års frånvaro plötsligen befinner sig på Avenyn i Göteborg en tidig marsmorgon med drivisen kommande vågrätt i ansiktet och vagnen lagt av. Då ställer man sig frågan - och jag flyttade tillbaks frivilligt!!!! MVH Lasse Nu skall jag gå och rensa färsk makrill - det överväger drivisen i mars....

Näe - han var bara jäkligt nyfiken trots (eller tack vare) skyltar och annat varningsmaterial. Men det gick bra - mycket tack vare snabb värmebehandling. Även om man gör så, så skall man till läkare för man reagerar olika. På mig dröjde det ca 5 timmar tills värken i armen blev för d-ig när jag stack mig på den indiska malen. MVH Lasse

Hej De allra flesta (de jag känner till) av fiskars gifter är proteinbaserade gifter. Så är inte fallet för de flesta ormar tyvärr. För drakfisk finns inget serum - jag tror inte det finns för någon fisk. Vad gäller bläckfisken vet jag inte vad det är för typ av gift. Vad har det för betydelse att giftet är proteinbaserat? Jo det är ganska lätt att behandla direkt om man känner till detta. Stället man blivit stucken på skall så fort som möjligt begjutas med så varmt vatten som man kan utstå (över 50 grader) i minst en halvtimma. Har själv blivit behandlad på detta sätt efter ett stick av en indisk mal som klassades som "the most venomus freshwater species". Det är också en vanlig behandlingsmetod hos fiskare här på kusten när de stuckit sig på Fjärsing. Vi hade en olycka med en drakfisk och en städare och han behandlades på samma sätt efter godkännande av giftinformationscentralen. MVH Lasse

Jo det kommer - skall bara ha lite tid och inspiration att skriva. Lite väl mycket att göra just nu men det kommer. MVH Lasse

Hej När jag den 24/3 och 25/3 publicerade mina första inlägg på saltvattensguiden i H8RED:s tråd om sitt nanokar så blev det ganska tyst. Jag var "newbie" och visste inte om den "tråddiciplin" som var förhärskande, detta till skillnad från ZooPet där ingen direkt "äger" en tråd. Det viktigaste var dock att ingen överhuvudtaget besvärade sig att upplysa mig om detta. När jag inte fick någon respons beslöt jag mig för att starta en egen tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=10737. Nu bröt helvetet löst. Folk förutsatte en massa saker och läste in saker i inläggen som inte fanns där och struntade i det som fanns. Nu var jag ingen nybörjare vad gäller vatten och fisk och kunde försvara mig ordentligt. Jag blev dock väldigt överraskad av reaktionen och andan som var på forumet. Jag hade en längre tid haft planer på att skriva lite om Nanokar och hade ett stående erbjudande av min gamle kompis Kjell Fohrman att skriva på ZooPet men valde att gå in på saltvattensguiden istället. Ett beslut som jag i början på april ångrade ordentligt. Jag fick till slut ställa frågan rakt ut om det var några som var intresserade att höra ett annat synsätt än det förhärskande? Jag fick ett jakande svar och beslöt att stanna kvar inom forumet. Vi får inte skapa en anda som gör att folk blir rädda för att fråga - skriva - förklara för det är denna känsla som gör att andra forum startas eller att folk blir passiviserade. Jag tror att våra moderatorer skulle kunna spela en större roll att hålla en positiv anda på forumet - via PM eller direkta inlägg. Jag tycker i för sig att man kan ha en viss "råhet" i jargongen men den måste alltid existera med en stor portion "hjärta". Man "jävlas" inte med någon man inte i grund och botten tycker om eller känner. Man bör vara "övertydlig" med hjälp av "smilies" att tala om att man skämtar. Jag känner inte Lysröret men hans inlägg om belysning och belysningsteknik har varit vad jag fattar bra och mycket läsvärda. Mycket mer kunskap och erfarenhet än vad hans ålder indikerar. Är det så att han känner sig utanför här på forummet så bör vi andra (både gamla och nytillkomna rävar) tänka om lite så att vi inte i vår självgodhet stöter iväg folk som faktiskt kan tillföra även oss mycket kunskap. Jag skulle vilja uppmana Lysröret och andra att stanna kvar på saltvattensguiden och delta i de disk. som finns här och att Lysröret inte uteslutes från vårt forum. Det som i sista hand avgör om saltvattensakvariet.se blir en hit är hur vi behandlar folk på Saltvattensguiden. ZooPet som har 14.000 medlemmar har en saltvattensdel men med mycket få inlägg och de som kommer då och då är från folk som också skriver på Saltvattenguiden. Orsaken till att ZooPet är små vad gäller saltvatten är att Saltvattensguiden har uppfyllt alla kriterier för ett bra forum och så tycker jag att det skall förbli. Morphitz hade ett inlägg i en annan tråd som handlade om rädslan och jag tror att det är samma här. Känner någon rädsla för eller att det kan bli jobbigt att fråga eller påstå det eller det här i på forumet så är vi fel ute. MVH Lasse