Lasse

För att få ett jämnt flöde i två rör måste man jobba med ett dynamiskt övertryck om man inte vill reglera med kranar. Matarröret bör vara grövre diameter än de två utgående rören. För att få en jämn matning i ett långt rör med småhål måste rörets diameter minska utåt änden. MVH Lasse

Martin, jag är inte säker men jag har alltid haft för mig att det är akryl - inte glas i mollyhotellen. det gör saken än jäkligare eftersom det är svårare med silikon i det fallet. Jag har ett själv och jag tror inte det är glas - svårt att tänka mig hur de gör rundningarna i framkanten om det skulle vara glas. Nåväl - ställ karet på en torr tidning i badrummet och fyll på. Du kommer att se vart ungefär vattnet kommer ut. Det kanske inte är omöjligt att täta från utsidan med tanke på hur ramen är konstruerad MVH Lasse

Kolla upp AquaDrip i Växjö. Där kan du nog hitta både behållare och filtermedia i den my-storlek du behöver. MVH Lasse

Jag gör så här: Jag blandar mitt salt i 10 litershinkar. Mäter upp 360 gram salt och lägger i hinken (givetvis salt avsett för korallrevsakvarier) - fyller på vatten till 10 liter. (skall det vara noggrant så fyller jag vatten tills hinken väger 10 kg och jobbar i 20 grader). Vid första fyllningen jag gjorde märkte jag vilken nivå jag hade. Dunstat vatten fylls alltid på till den nivån. Vid vattenbyte fyller jag upp till mitt märke med sötvatten och tappar därefter ut i tiolitershinkar. Fyller till nivåmärkningen. På detta sätt vet jag att jag alltid har 36 promille - kan ha hydrometern som en impagrej flytande i akvariet eller strunta i den. MVH Lasse

Vet inte om det hör till tråden - men har du lyckats få larver? MVH Lasse

Ja - jag tyckte du behövde uppmuntras lite. Efter mer än 30 års akvariehobby så har jag fler historier på lager. De kommer nog att dyka upp vid lämpliga tillfällen. En dråplig historia appropå att skaffa fisk var när vi möte en vetskrämd hotellstäderska som kom rusande ur vårt rum i på Sheraton i Köpenhamn. Och detta bara för att jag inte hittat någon bättre förvaringsplats för min nyköpta raritet (Telmatochromis temporalis) än under en tidning i badrummets handfat! MVH Lasse

Jag skulle inte använda denna färg med akvariet igång och väldig få andra färger heller. Jag har under mina år stött på allt förmånga exempel på akvarium som totalkrachat vid målningsarbeten till och med i andra rum. Regeln för mig är - luktar det så finns det garanterat något som kan överföras till vattnet. Specielt måste man tänka på hur mycket som kan överföras från luften till vattnet via skummaren. När den väl torkat - ja då är det nog det bästa du kan ha. MVH Lasse

Hej Jag har försökt att reda ut det här med skumningen för mig själv men stött på en del konsekvenser av mitt resonemang som jag måste fundera över. Följande är jag dock nog ganska klar över: När jag första gången fick förklarat för mig hur en s.k äggviteavskummare för saltvatten fungerade (det var någon gång i början på 70-talet) var det med en förklaring som jag fortfarande tror är den riktiga vad gäller de flesta proteinerna. Förklaringen gick ut på att den kraftiga agitationen som en luftström som motvalls mötte en vattenström orsakar fick proteinerna att denaturera - dvs ändra sin spiralform så att de hakar i varandra och ett äggviteskum bildas. Detta var på den tid då luften (bubblorna) bildades med hjälp av en utströmmarsten och var därför inte alls i paritet med moderna skummares mikrobubblor. Processen liknades då med vad som händer om du vispar grädde eller äggvita och där är ju inte speciellt små bubblor inbegripna. Ovanstående gäller proteiner men med dagens moderna skummare som bevisligen skummar mer (men är "mer", mer proteiner eller är det andra ämnen också?) tror jag precis som Ingvar att fler ämnen plockas bort. Och i detta fall tror jag att den elektriska laddningen runt de små luftbubblorna spelar en roll. Det är också samma fenomen som skapar ytspänning som är inblandad - helt enligt Ingvar. Dock tror jag inte man behöver vara kvantfysiker för att förstå men det är inte kristallklart i mitt huvud än - får se om det klarnar. Helt klart är dock att ladningen är negativ - vilket utesluter att fosfatjonen (negativt laddad) och troligtvis också den oladdade kalciumfosfaten fastnar på några bubblor och följer med upp i skummarkoppen. Att fosfat försvinner vid tillsättande av kalkvatten tror jag beror på att vi får en bildning av kalciumfosfat som faller ner i botten och på LS och detta oavsett skumning eller inte. Däremot kan användandet av olika fosfatremovers och skummare medföra att fosfat skummas ut ur karet. I de fall som de aktiva ämnena i dessa (aluminium eller järnklorider) kommer ut i karen sker en aggregering (flockbildning) mellan de aktiva ämnena och fosfat. Dessa flockar kommer sedan att "lyftas" av de små luftbubblorna i en proces som brukar kallas flotation. Ni skall veta att jag funderat på detta men det här är så långt jag kan komma för tillfället. MVH Lasse

Svärd Jag läste lite på olika amerikanska sidor och förutom den du nämnde så finns det ett preparat som heter Kent Poly-Ox också som enligt beskrivningarna skall fungera på samma sätt. Vad jag kan förstå av beskrivningarna så innehåller preparaten troligtvis aktivt klor eller väteperoxid eftersom man pratar om en kraftig oxiderande verkan. Som vanligt inga innehållsdeklarationer. MVH Lasse

Vet inte om följande är någon tröst men jag hade en gång ett 200 liters kubformat akvarium som stog i vardagsrummet. Jag läste på universitetet, var 36 år och hade 3 barn. För att klara av det så extraarbetade jag på en fiskodling (jag var larmet nattetid). Vi skulle ha den stora tentan i zoofysiologi en måndag. Veckan innan skulle jag sätta igång och tentaläsa - blev något fel på fiskodlingen. Tisdag skulle börja läsa - fel på bilen. Onsdag - skulle börja läsa - äldsta dottern dålig - sjukhus - urinvägsinfektion. Torsdag - fiskodlingen igen samma på fredagen. Lördag - äntligen klockan 1. Sitter vid skrivbordet och öppnar boken. Hör avgrundsropet EEEEEEEERIK från vardagsrummet - springer dit - möter 200 liter vatten på väg ut ur rummet. Min son hade klättrat upp på stolen bredvid karet för att ta ett äpple ur en skål ovanpå. Bredvid står en järngryta modell större - den faller - sonen försöker rädda vad som räddas kan med magen - klämmer grytan resolut mellen magen och rutan. Han blir hastigt blöt kan man väl säga. Klockan 8 på kvällen är vi klara med saneringen. Som tur bodde vi i ett gammalt hus med källare så vattnet rann rakt ner och ut i källaren. blev dock inget läst den dagen. Söndagen - ganska händelselös så jag kunde plugga Hur tentan gick - Bra - nästan full pott. Pojken - ja han är snart färdig systemvetare och har inget akvarium. Har dock bett mig försöka starta ett 27 liters åt honom. MVH Lasse

Det finns nog fler nu som skulle stötta dig om du konvertera ditt 80 liters:ler: MVH Lasse

Helt riktigt. Jag vet inte men jag har fått för mig att du studerar Jaken så jag trodde du förstog vad jag menade. Skriv till någon av författarna och be om en reprint. Numera brukar de ha artiklarna elektroniskt så det brukar gå bra. Annars är det så att när du publicerar något brukar du få kopior (reprints) för personligt bruk att spridas. Eftersom du har källa och årgång kan du vända dig till ditt lokala biblotek och be dem skaffa en kopia (eller till UB) Vi fick bäst resultat med torskynglen när vi plockade plankton direkt från havet. MVH Lasse

Föredraget finns med mycket stor sannolikhet som en vetenskaplig artikel. Du kan nog söka på UB i någon lämplig databas eller försök och kontakta honom via adresser som du får fram när du googlar på namnet. Ska du slå dig på odling av dvärgkejsare så föreslår jag att du försöker läsa allt du kan komma åt om brachionusodling, näringsberiknig med mera. Det är den första tiden som larv som är det jobbiga. Jag jobbade 4 somrar med ett torskodlingsprojekt i Lysekil - det var svettigt men roligt. mvh Lasse

Jag har börjat med att skriva på en artikel/inlägg om den intressanta kriminalgåtan "Hej - vem har snott mitt kalcium". Utredningen har dock stött på lite oväntade problem så det kan dröja innan tjuvarna (kan dock avslöja redan nu att det rör sig om ett helt gäng) är till fullo avslöjade Kan du ge dig till tåls? MVH Lasse

Nej, jag har inte stött på hans namn tidigare. Jag gjorde en googling på "Robin J. Shields" (inklusive citatteckena). Resultatet tyder på att han på något sätt är knuten till University of Wales Swansea. Han finns som medförfattare till ett arbete om plantprotein i torskpellets. Jänkarna kanske inte kan skilja på skandinavien och Europa? Han verkar vara knuten till fiskodlingsforskning så det är väl inte helt omöjligt att han har jobbat i Norge. MVH Lasse

I fall detta stämmer så har personen i fråga upptäckt en ny lag där två negativa joner dras till varandra. Jag köper inte detta. Samma lite längre upp varnar han/hon för att använda ättika om man ha algproblem samt nitratproblem. Som vi har sett i andra trådar så är det ofta då man skall använda en organisk kolkälla som vinäger. MVH Lasse

Ja jag håller med dig Capote - jag tycker det är logiskt men det är ju också klart att Clownen också har rätt - står en korall där det är strömt så kan den inte växa på höjden - den bryts förr eller senare. Det är väl så att miljöbetingelserna påverkar våra organismer i längs en hierarkisk stig - först bestämmer de överordnade betingelserna sedan de underordnande. Problemet för oss är snarare att verkan av olika betingelser blir likadan men orsaken är skild. Ett exempel - en vanlig sjukdom hos sötvattensfisk är den sk bukvattensoten. Fisken sväller upp. Orsaken dock kan vara helt olika mikrorganismer - virus - bakterier eller flagelater men symptomen är identiska. MVH Lasse Vad det inte någon som sa - Ju mer jag vet - desto mindre begriper jag Edit: Såg inte ditt inlägg Gustav. Jag antar att det finnse en ekologisk förklaring i texten till de olika växtsätten. Jag kan ju se några direkt men också någon överraskande form.

Hej Jonselektiva elektroder för många ämnen finns. Calcium är en. Jag har inte arbetat med denna metodik vid kalciummätning och vet inte vilka ämnen som interfererar med mätningen. De fungerar som en pH elektrod (som man kan säga är en jonselektiv elektrod i sig själv) och ger en mv signal ut. Det är inte alltid signalerna är linjära i alla mätområden - därför får man kolla sådant. Det finns en metodik för jonselektiv mätning både för ammonium, nitrit och nitrat. Ammoniummätningen går dock inte att göra online eftersom metoden igentligen mäter ammoniaken och provet måste därför ph höjas till 12. Det finns en onlinemätare men när jag kolla den för sist för ca 6 år sedan kostade den i storleksordningen 100.000 kr. Nitrat finns en metod men den störs kraftigt av klorider och är därför meningslös i saltvatten. När jag googlade nu för att hitta uppdateringar på min kunskap så stötte jag på en nitrat elektros som tydligen jobbade på annat sätt via UV absorbans. Vet ej om det är något. nitrit tror jag inte är lämpligt online - jag använde en sådan för 15 år sedan och de var milt sagt ostadig. Wang - med tanke på var du jobbar - har du pratat med erat lab vilken metod de använder för kalciummätning - det kan vara via elektrod om det är online. mvh Lasse

A. ocellaris: Dorsal spines (total): 10 - 11; Dorsal soft rays (total): 13 - 17; Anal spines: 2; Anal soft rays: 11 – 13. Easily identified by the orange color and three white bands, the middle one widening forward to the head centrally (Ref. 48636). Caudal fin rounded. A. percula Dorsal spines (total): 9 - 10; Dorsal soft rays (total): 14 - 17; Anal spines: 2; Anal soft rays: 11 – 13. Overall orange with three black-bordered vertical white bands. The fins also orange with black edges. Dorsal count of 9 spines (Ref. 48636). www.fishbase.org Edit: Man kan väl lugnt säga att det här två mycket närstående arter och svårt även för vetenskapliga experter att skilja dem åt. Om man läser beteendebeskrivningarna på fishbase samt utbredningsområdet samt tittar på det bildarkiv som finns där så kanske man kan få underlag för intilligenta gissningar. Skulle jag gissa något på dina bilder Daniel så är det A. ocellaris MVH Lasse

Om man tänker på hur allt annat levande som utnyttjar fotosyntes (dvs växter) reagerar när ljuset inte räcker till så tycker jag ovanstående resonemang är helt i sin ordning. Dessutom när växter står tätt så gäller det att nå högst för att inte skuggas av de andra. Däremot kan man aldrig veta om det är brist på "total ljusenergi" eller brist på vissa våglängder. Det är också helt möjligt att kemiska signaler kan påverka växtsättet också genom att de olika "individerna" vet att det finns konkurrenter i närheten. MVH Lasse

Finns det ingen här på forumet som jobbar på finlandsbåtarna som kan hjälpa dig med försörjningen? MVH Lasse

Knepet med zeolit i påsarna användes ganska mycket vad gällde långa transporter av sötvattensfisk för några år sedan och fungerade ganska bra. Det verkar dock som man har övergett detta numera. Skall fråga Micke på Imazo när jag träffar honom om han vet varför. Som sagt var jag är skeptisk vad gäller saltvatten men det skadar inte att testa. Jag har förstått att du arbetar på ett ställe där det finns ett labb Svärd. Fråga om de har ammoniumsulfat. Räkna ut hur mycket du behöver lägga i en påse med 1 liter för att få 1 ppm resp 10 ppm. Gör fyra prover två med sötvatten (1 resp 10 ppm) och två med saltvatten (samma) och mät om du har en ammoniumtest. mät på samma prov efter en timme och efter 1 dygn. MVH Lasse

Ja lite grand ur rent allmänna vattenkemiska utgångspunkter. Förhållandet vad gäller transport skiljer sig inte speciellt mycket med undantag på att det kan vara än jävligare med sötvatten på grund av bristande buffring. MVH Lasse

Det heter ju trippelbuffert - vad är den tredje beståndsdelen (förutom bikarbonat och natriumkarbonat) - någon som vet? MVH Lasse

Får bara fråga vad du har för fog för ett sådant här uttalande? Detta är ett ganska så hårt angrepp på både mig och resten av de som arbetar med ZOORF:s utbildning så man kan kräva att du har någon typ av undersökning för att hävda det. Jag vet inte om du sov men du gick utbildningen 2003 och då vet jag att jag gick igenom detta. MVH Lasse