
Tintomara
Medlem-
Antal inlägg
219 -
Gick med
-
Senaste besök
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Ska man vara strikt tror jag inte att det är "äkta" mysis. Men jag tror inte fisken ser någon skillnad. Hinner tyvärr inte kolla upp namnet... har lite bråttom. Kan eventuellt ha betydelse ifall man vill odla dem, men som sagt är de väldigt känsliga för syrenivån (och temperaturen). Dessvärre kan du inte ha dem tillsammans med en stor cirkulationspump... sluuuurp.
-
Hur länge har du kört med rostfri värmeväxlare? Själv har jag aldrig vågat köra med rostfritt.
-
Nix! Inte om det heter Kalisalpeter och det står kaliumnitrat som innehåll. Du kan testa att bränna det över en låga (hellst en färglös låga). Om lågan blir gul av salpeteret så är det naturiumnitrat, om den blir rosa-lila så är det kaliumsalpeter. Natriumnitrat binder luftens fukt bättre än kaliumnitrat, så det blir "slafsigare" efter en tid i luft. En öppnad förpackning natriumnitrat ökar med andra ord mycket mer i vikt med tiden, medan kaliumnitrat håller sig ganska oförändrad. Det betyder i sin tur att det är svårare att mäta upp natriumnitrat i exakta mängder. Inte för att det är speciellt viktigt här... lite kuriosa bara.
-
Eller stillastående luft... om luften står stilla så kommer fukten att fällas ut som kondens. Då blir luften torr. Om kondensen kan rinna av utan att luften sätts i rörelse, så försvinner problemet. Jag har ofta iaktagit fenomenet... ett kar med 15-gradigt vatten kan få hur mycket kondens som hellst om det är god luftcirkulation omkring det, men om luften står stilla så försvinner kondensen. En plexiglasskiva på ca 5 cm avstånd ifrån frontglaset är ett tips. Isolera alla andra rutor med firgolit. För övrigt: 12 mm glas är en urdålig isolering. Du kommer att få problem med kylningen när temperaturen stiger. Även plexiglas är en ganska dålig isolering, men den är bättre. Försök inte ha några anemoner eller större kräftdjur om du inte kan garantera att hålla max 15 grader. Jag hade en jättefin röd-grön Tealina med blåa inslag... och så pajade kylagreggatet en sommardag med 35 grader i skuggan! Två dygn senare var den stendöd... Jag planerar att dra igång ett kallvattenskar så snart min unge börjar prata... men det blir inte frigolit mer. Jag kommer att köra med ädelgasfyllda 3-glasrutor som isolering kring ett helglasakvarium. Tångräkor, strandkrabbor, tångmärlor, nätsnäcka och tångsnälla... eventuellt mindre havsnål går att ha i ett varmt (okylt) akvarium. Tångräkor är faktiskt ruskigt snygga på nära håll... du kan fixa en härlig "stimeffekt" med en 20-30 tångräkor.
-
Äääh... förlåt en dum fråga, men blir det inte organiska klorföreningar som slutprodukt när man bryter ned organiska ämnen med klor? Det blir ju "organiska syreföreningar" när man bryter ned med syre.
-
Om man matar dem med vildfångad mysis så kan man släppa ned några stycken (mysis altså) direkt i akvarievattnet. En del dör av chocken, men de flesta blir bara mer eller mindre chockade en stund och gör småpiruetter på vägen ned mot botten. Se till att släppa dem mitt framför nosen på firren. På så vis kan man lära nålfisken att även ta mat som singlar ned igenom vattnet. Man kan även låta mysisen anpassa sig till det nya vattnet först och blanda in några döda mysis (brukar alltid vara några som inte klarar transporten). Det ska inte vara mer strömt än att döda mysis singlar ned (fast inte nödvändigtvis rakt ned), dvs de ska inte blåsa runt. En wavebox är nog att rekommendera framför kraftigare cirkulation. Ett tjockt lager (fast inte nödvändigtvis en DSB) grovt grus som det trivs mycket smådjur i är ett tips... (mina erfarenheter iallafall)
-
Det är nästan bara tångsnällan som går att ha utan kylning. Havsnålarna är känsligare och behöver kallt. Jag har haft tångsnälla tillsammans med tropiska arter och det gick bra. Jag matade dem med mysis och lärde dem efter viss möda att ta döda mysis.
-
Kan man bygga ihop en egen wavebox av ett grovt avloppsrör i PVC och en pump som man slår av och på, eller är mojängen mer avancerad än så? Jag frågar eftersom jag behöver en specialare... jag behöver en luftkyld wavebox, och jag misstänker att det inte finns att köpa.
-
Jag har bara ungefärliga siffror. Kiselalger lagrar sina energireserver i form utav fett, och fettinnehållet kan gå över 20% av torrvikten om de är välnärda. Många gånger stannar det vid 10% av torrvikten. En hel del av detta är dock mättat fett, ju fetare diatom desto högre andel mättat fett. Mina planer på kiselalgsodling härrör ifrån lika delar nyfikenhet och det faktum att kiselalgerna är en så viktig del av havets primärproducenter. Jag förväntar mig att hela näringsväven bör vara anpassad till detta, men jag vet egentligen inte om det blir spektakulärt bättre resultat än med andra metoder. Jag vet ärligt talat inte om jag kan få så mycket bättre EPA-produktion än vad du får med Nannochlopsis. I en experimentell uppsättning har man kunnat producera uppemot 0.12g EPA per liter och dygn med Phaeodactylum tricornutum. Diatomerna innehöll då 5% EPA (av torrvikten), men man hade ganska våldsam belysning och tillsatte kväve mm. Lite mer sansade värden, dvs vad jag skulle kunna förvänta mig, är 0.4g diatomer per liter och dag (torrvikt), med ett innehåll av 3% EPA (och ett totalt fettinnehåll runt 10% av torrvikten, varav 4% fleromättat och 0.2% DHA). Dvs 12mg EPA per liter och dygn. Nannochloropsis oceanica producerade marginellt mindre EPA per liter och dygn under samma förhållanden. En kandidat kunde vara Nitzschia laevis. Där har man lyckats producera uppemot 50mg EPA per liter och dygn. Då fick den socker men inget ljus, tydligen producerar den mindre EPA i ljus. Förvisso. Det är möjligt att jag överreagerar. Jag föreställde mig att den som odlar foder, automatiskt även odlar phyto att föda upp foderdjuren på, och då kunde man lika gärna odla phyto som producerar EPA. Även om jag kan förstå enkelheten i att bara tillsätta en tesked olja, så... hur ska jag uttrycka det... jag är inte speciellt rabiat när det gäller tillsatser, ibland kan man faktsikt göra någonting bättre genom syntetiska metoder, men just detta med fiskolja, speciellt hur det framställs i massmedia, är någonting som får mig att se rött. Detta att man ska snaska EPA-kapslar och EPA-olja samtidigt som man kan fortsätta äta sin vanliga skräpmat... det är så jäkla påänglöst! Vi matas med industriellt tillverkad föda som gör oss sjuka, och sen ska vi äta olja för att kompensera en del utav det. Det är mycket bättre att äta fisk en gång i veckan än att äta fiskolja. Vill man inte äta fisk en gång i veckan så funkar det lika bra med vanligt kött varje dag, bara det är kött från djur som levat naturligt (det är den enkla minnesregeln) och inte vuxit upp i djurfabrik eller matats med industrifoder. I massmedia får man ofta intrycket att fiskolja skulle vara bättre än den "äkta varan". Man brukar visa på hur mycket olja som finns i en fisk och jämföra med en kapsel, tesked eller nåt... och så påpekar man att oljan är renad ifrån alla miljöföroreningar. Ibland har man hällt i lite extra antioxidanter och yada, yada... Jag trodde verkligen att du vara av åsikten att fiskolja är bättre än det naturliga intaget, för jag har stött på så många som verkligen haft den åsikten. Jag vet inte om jag ska skämmas över att ha "slagit in en öppen dörr" eller om jag bara ska vara glad över att vi i grunden har samma åsikt. Jag förstår "enkelhetsargumentet" för oljan. Alla har inte plats för att odla levande föda, speciellt inte om den levande födan även den ska få leva "naturligt" (speciellt detta med att även födan behöver leva "naturligt" för att bli nyttig är någonting som har gått massmedia förbi). Okej, jag kan böja mig för det - ration mellan n-3 och n-6 är "människokunskap". Har man kunnat se någon skillnad i behovet av EPA och DHA hos marina organismer? Är du säker på att de verkligen bygger in fri HUFA i sina cellmembran? Rent spontant föreställer jag mig att om du tillsätter fri HUFA i strömmande vatten som cirkulerar igenom ett kraftigt syresatt filter, så oxideras fettsyrorna till aldehyder. Visserligen äter bakterier aldehyder med, men effekten skulle mer likna en sorts vodkametod på fiskolja än en HUFA-berikning. Fri HUFA är mycket känsligare för oxidation än HUFA bunden i vävnad. En del bakterier verkar dessutom omvandla fri HUFA till mättade fetter istället för att bygga in dem (fast jag är osäker på om de finns i marina miljöer). Jag skulle tro mer på att smula lite makrill** i filtret. Nu ska det erkännas att jag spekulerar när jag inte tror att du får en berikning av bakterierna med oljan... men jag antar att detsamma gäller för dig med? Du har inte möjligen tillgång till analysutrustning som kan kvantifiera HUFA-innehållet i bakterierna så att vi kan få klarhet i detta?** Makrill har mycket EPA i sitt lagerfett. Jag skriber "smula makrill" därför att om man mosar makrillen, så krossar man fettcellerna och en massa EPA läcker ut som fri olja. För övrigt menar jag naturligtvis färsk eller fryst makrill (dvs inte konserverad i tomatsås). Jag tror att jag kan ge ett svar kort nog för att passa i Clownens tråd: Båda påståendena är riktiga. Mitt påstående att den stora skillnaden mellan AA och EPA ligger i styrkan, är dock en generalisering. Normalt gillar jag inte generaliseringar, men här anser jag det vara berättigat eftersom det finns hundratals kända slutprodukter av EPA och AA. Det går bara inte att redogöra för de exakta effekterna. Fritt EPA och AA har också hormonliknande effekter i sig.Fleromättade fettsyror i allmänhet är lätta att bygga om eftersom dubbelbindningen på fettsyran är "skör" och lätt att modifiera. Kroppen ändrar dubbelbindningarna i fettsyran på olika sätt och slutresultatet blir som en nyckel, varje egen kombination av förändringar har potentiellt olika hormonell effekt. Men i praktiken så är den funktionella skillnaden ganska liten mellan AA-derivat och EPA-derivat. Den stora skillnaden ligger i slutprodukternas hormonella styrka och AA är vanligtvis den starkaste. Hos människan så brukar inte kroppen heller göra så stor skillnad på AA och EPA som man kan tro, utan den tar oftast den fettsyra som råkar finnas tillgänglig (vilket skulle vara katastrof om inte effekten vart likartad). Men naturligtvis finns det även unika effekter för AA resp EPA - en utav de mest intressanta är att AA är associerat med förökning, EPA är det inte. Nu menar jag alltså förökning exklusive avkommans uppväxt. Fiskrom har ett förhållandevis högt innehåll av AA, råttor kan inte föröka sig utan AA och... tja... frön innehåller mycket av växternas motsvarighet till AA (dvs LA). Jag vet inte ifall du har någon nytta av denna... det är inga "vanliga nitrifierare" det handlar om, men det är iallafall bakterier som påstås producera EPA. De flesta verkar vara tarmsymbionter hos marina organismer, men det finns även rapporter om frilevande EPA-producerande bakterier (sök på Shewanella). To obtain eicosapentaenoic acid-producing bacteria, some 3,500 strains of bacteria were isolated from the intestine of marine animals from sea around the Korean peninsula. Forty two eicosapentaenoic acid-producing bacteria were obtained through screening with TLC and gas chromatography, and the strain with highest content of eicosapentaenoic acid (up to 33% of total fatty acid when grown at 5°C ) as the sole polyunsaturated fatty acid was identified as an Aeromonas sp. on the basis of physiological properties. http://www.springerlink.com/content/xv6171275052x68g/?p=272798023c9344d3b761dbae5244f60cπ=8
-
Jag är väl insatt i Janas forskning. Hon har visat att renar och kossor innehåller nästan lika mycket EPA (eicosapentaensyra) som AA (arakidonsyra) om de får äta naturligt (innebär att renen får beta lav och kossan får beta gräs). Så fort de får syntetiskt kraftfoder så blir deras innehåll av AA skyhögt och EPA minskar - och det går fort. Vidare, fast det är inte Jana som har visat, så innehåller stressade djur högre halter AA. Ja man KAN ge olja åt djur och människor och det HAR en del positiva effekter. Jag är dock motståndare till oljehysterin, eftersom det är EFFEKTIVARE att äta mat med naturligt förekommande EPA. I runda tal motsvarar fem gram EPA i form utav olja ett gram EPA som finns naturligt i mat. Dessutom handlar det inte om att få i sig en så stor mängd EPA som möjligt, utan att få en balans mellan AA och EPA. AA och EPA fungerar både som hormoner själva i kroppen, och som förstadier åt en uppsjö med reglerhormoner (eicosanodier). Hormoner behövs bara i små mängder, men i rätt proportioner. Du skriver i pdf'en att de flesta havsdjur har ett dåligt fungerande D6-dehydrogenas och inte kan konvertera växternas ALNA (alfhalinolensyra) till EPA. Det är bara halva anningen. Rovdjur har svårt, eller kan inte alls, göra transformationen från ALNA. De flesta djur i havet är renodlade rovdjur, men långt ifrån alla. Växtätare (och detta kan du kolla med Jana) är rätt effektiva på att bygga om ALNA till EPA. För övrigt så är det inte D6-dehydrogenas som är olika effektivt hos olika djur. D6-dehydrogenas är alltid ett tämligen rultigt enzym som tar god tid på sig. Vad det handlar om är hur D6-dhas passar i kroppens överiga biokemiska system. Hos människan fungerar det så att människokroppen är rätt njugg på att använda DHA i födan. Människokroppen, speciellt nervsystemet, vill hellst framställa DHA själv, av EPA. Där används D6-dhas för att transformera EPA till DHA. Människokrppen är även väldigt effektiv på att transformera LNA (linolsyra) till GLA (gammalinolensyra), GLA till DHGLA (dihomoggammalinolensyra), DHGLA till AA. Men inte ALNA till EPA. Varför? Det är samma enzym som är tdisbegränsande, nämligen D6-dhas. Jo, för det första så kan spädbarn och fertila kvinnor omvandla ALNA till EPA ganska effektivt. Faktiskt upp till 30% av ALNA till EPA. Men samtidigt så störs transformationen av EPA till DHA. För det andra så stör samtliga transformationer av LA till GLA, GLA till DHGLA och DHGLA till AA, transformationen av EPA till DHA. Dessa transformationer stör även den ovan nämnda transformationen av ALNA till EPA. Transfromationen av EPA till DHA är viktig för människokroppens normala funktionalitet. Varför är det ingen som vet, men vi får psykiska störningar, makuladegeneration och starr om kroppen inte får utlopp för transformationen. DHGLA och EPA kan användas av kroppen för att göra vad DN's vetenskapssida skulle klla för "må-bra-hormoner". AA fungerar som ett direkt stresshormon i människokroppen kroppen. Det lustiga är att om vi har mer AA än EPA i närvaro av insulin, så triggar detta en transformation av DHGLA till AA istället för till "må-bra-hormoner". Normalt betyder detta att LA, GLA och DHGLA inte används till "må-bra-hormoner" utan omvandlas till AA. Veganer skulle möjligen slippa den här transformationen, men de får i gengäld rätt magert med EPA för växter innehåller inte EPA alls (inget AA heller). EPA brukar också framställas som ett "må-bra-hormon" som står emot stresshormonet AA. Nu är detta med "må-bra-homoner" en dumifierng. EPA och AA har nästan identiska hormonella funktioner i kroppen. Det som skiljer är styrkan på deras effekter. AA har mycket startkare och snabbare effekter än EPA. AA kraftigare effekt behövs vid katastrofer och plötsliga sjukdomar, men annars är det bättre med det sävligare EPA. Kan tilläggas att man numera är rätt ense om att åderförkalkning är en sorts själv-inflammatorisk respons, dvs en effekt av ett alltför aggresivt immunförsvar. Att äta dålig mat med höga halter av AA går inte att kompensera bort med EPA. Oljetillskott av EPA är rätt poänglöst för den som äter mat med mycket AA, speciellt om maten även innehåller mycket stärkelse (triggar insulin). All industrimat innehåller höga halter av AA. Så fort ett djur inte får äta sin normala föda och leva ett normalt liv så ökar halterna av AA. Ju naturligare liv desto mer EPA. Så kan man sammanställa det. EPA i form utav olja mer ineffektivt än EPA i maten. När du pressar ut och raffinerar EPA så blir det känsligare. En stor del olje-EPA förstörs i matsmältningssystemet. Det är speciellt tydligt hos idisslare där vombakterierna förstör fritt n-3 (kolla med Jana), men gäller även för människor. En del av oljan klarar sig visserligen. Jag vidhåller dock fortfarande att det är en stor skillnad på EPA som en del utav cellmembranens fosfolipider och EPA i form utav raffinerad olja.
-
Då skulle jag föreslå att bygga upp en vägg med LS eller nåt som åtminstone ser förhållandevis snyggt ut när det bärjar växa saker på den. Istället för en glasskiva. Alla försök att dela ett akvarium med en osynlig vägg blir skitfula när väggen inte längre är osynlig. Vanligt glas är fö. inte osynligt i vatten, för brytningsindex är annorlunda i glas och vatten.
-
Äääää... tja... lite kiselalger på rutorna är kanske bara bra om man har någon som äter dem, men inte på korallerna. Kiselalger är ruskigt snabba på att täcka en korall. Normalt överlever korallen för att kiselalgerna dör rätt kvickt när kislet tar slut. Jag har dock funderingar på att sätta upp en kiselalgsodling i en separat burk, lite som Capote's automatiska phytoodlingar, fast där jag tillsätter kisel... på ett eller annat sätt. Kanske en reaktor (kalkvatten som får rinna genom glaskross) eller något preparat (finns ett i hälsokostaffärer som påstås främja håret och naglarna... fan tro't, hår och naglar består nästan bara av protein och svavelbryggor). Men normalt vill du absolut inte inte ha glada och friska kiselalger i själva visningsakvariet.
-
Men bakterier kan väl framställa n-3? Det är väl bara djur som inte kan införa omättnader bortom nionde kolet? Sedan brukar visserligen rovdjur ha problem med att förlänga växternas n-3 till 20-kolsvarianten... men inte växtätande djur. Jag blir lite irriterad när man pratar om vikten att tillsätta "omegatre". Min åsikt är att n-3 ska finnas naturligt i födan (och det finns det i både djur och växter som fått leva ett naturligt liv - även landdäggdjur). Fettsyror som man tillsatt ex. i form utav olja är inte likvärdig med samma fettsyror när de förekommer naturligt i födan. De fettsyror som finns i födan brukar finnas i form utav fosfolipider i cellmembranen eller inkapslat i fettceller. Det är en rätt stor skillnad för människor iallafall. Den största primärproduktionen av n-3 kommer ifrån kiselalgerna i haven. Ska man höja mängden n-3 i ett akvarium tror jag att det vore lämpligare att odla diatomer i kiselberikat vatten, än att mata med raffinerad olja.
-
Måste även Crocea stödmatas när den är liten?
-
Använder den någon princip som går att efterapa i hobbyskala? Man kan ju tex göra en enkel fotometridetektor ifall man vet om någon våglängd som absorberas av det man vill mäta. En del kommersiella mätare som kostar multum är inte mer avancerade än en monokromatisk diod och en fotoreceptor... och UV-dioder finns ju till ett överkomligt pris. Sedan blir det förstås frågan om att kalibrera, men det går ju att väga upp Patrik's kaliumnitrat till kända kalibreringslösningar. Skulle det gå att bygga ihop för "den händinge"?
-
Jag måste passa på och tacka offentligt för transporten. Tack, tack. )
-
Vore också tacksam för ett artnamn. Det är svårt att beställa "eremit med ögonen på skaft". Skulle gärna ha tag i någon större eremit och en "ögon-på-skaft-eremit" vore trevlig.
-
Men... vad är fördelen? Blir det inte fulare, slaskigare, mer jobb, mer instabilt och mer utrymmeskrävande än att använda en "riktig" sump?
-
Oh, var det det som "AB" betydde. Jag som trodde att det var en multiplikation. Nå... jag misstänkte att det var någon slags jämviktsekvation, fast specialiserad på något vis. Men hur jag än vände på den så fick jag den inte att stämma, (A+B)/(A* lät mer som en elektronisk paralellkoppling. Ibland känner man sig dum.
-
Hur lyckades du citera det där om en kärnreaktor? Jag tog ju bort det knappt tre sekunder efter att jag hade postat det.
-
Vad är det för enheter på "A" och "B"? Tolkar jag ekvationen rätt om jag läser den som (A+B)/(A*=k*T ?
-
Ozon dödar. Konstigare är det inte.Ozon ökar redoxpotentialen, dvs hur lätt det är att oxidera ämnen, genom att det är en vådligt kraftfull oxidativ substans i sig. Ozon är en instabil molekyl som byggs upp av tre syreatomer. Den sönderfaller lätt i en fri syreradikal och en syremolekyl. Det är främst syreradikalen som står för den aggressiva reaktiviteten och normalt är syreradikaler mycket kortlivade (för att de är så reaktiva). Många organiska substanser katalyserar dock sönderfallet av ozon, vilket betyder att radikalen levereras "på plats", vid en organisk substans. Därför är ozon speciellt aggressivt mot organiska ämnen och levande celler. Ozon är generellt farligare för encelliga organismer (för de har bara en cell) än för stora organismer, men det är fortfarande ett utav de giftigaste ämnen som förekommer naturligt. Jag har alltid varit ganska skeptisk emot ozon som undergörare i akvarium. Visserligen vet jag att det är så reaktivt att allt försvinner på ganska kort tid, men jag är ändå skeptisk. Det får bara inte komma ozon ut i själva akvariet. Såvitt jag vet är det mycket effektivare mot sporulerande patogener än UVC (har labbat en del med sporulerande patogener så påståendet är inte taget helt ur luften, har dock ingen bra referens att ge). Det är säkert mycket effektivt mot algsporer med, eller kringsvävande småbitar av alger. Dessutom oxiderar det organiskt kol, plankton och frilevande bakterier. Får du ut det i akvariet kommer det att oxidera dina koraller med.
-
Det där med vetenskaplig bevisföring är knepigt... Att du inte får könlig förökning när du har mycket nitrat bevisar inte någonting speciellt eftersom det är en positiv indikation på din egen hypotes. Det intressanta är om det går att misslyckas med att trigga könlig förökning med låga nitratnivåer. Dvs om det finns någon som inte får könlig förökning trots nitratsvält, så måste din hypotes åtminstone nyanseras. I väntan på resultat tänker jag själv följa "occams rakkniv" och tro på det som passar bäst med min världsbild, nämligen att nitratsvält triggar sexuell förökning (precis som Patrik och Lasse). Sen lär det finnas andra faktorer med. Det är ju inte helt otänkbart att en caulerpa-planta "åldras" såtillvida att den blir känsligare för att triggas med åren. Det är svårt att avgöra den biologiska åldern på en organism som klonar sig själv och jag betvivlar att någon akvarist vet hur gamla deras alger eller koraller är. En sak till: Handlar denna tråden om vad som triggar sexuell förökning hos caulerpa, eller handlar den om hur caulerpa synkroniserar sin sexuella förökning? För det är såvitt jag kan se två väldigt olika saker.
-
Passerar du genom Ö-vik någonting? Det finns en del smådjur som jag skulle behöva.
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1