Bäst filtermedia för bakterier?

[stigigemla]

Jag vet inte. Det låter för enkelt. Vore det bara att sätta till en kolkälla till "Fish only" systemen med sandfilter borde väl alla ha prövat det vid det här laget.

Man skadar ju heller inget om nitratvärdet slår i noll. Fiskar lider ju inte av det.

Ingen risk för krasch som av för mycket vodka?

[PatriksS]

Mmm... För en FO-system så är det väl inte hela världen om nitrat/fosfat blir noll, snarare bra. Inte heller någon risk för krash där - vad skulle då krasha? Här skulle ju fördelarna vara enorma vad gäller näringsexportkapaciteten (bara man dammar av en skummare modell större, hehe)

För ett korallkar - ja, här är bör man ju vara lite försiktigare. Men om man bara spånar lite. Zeovitmetoen fungerar ju uppenbarligen - inte riktigt som tillverkaren kanske beskriver, men ändå. Mycket krims krams runtomkring, men fungerar. Det man i så fall gör när man byter ut zeoliter mot ett bättre media (sintrat glas, filtermatta, fluidiserande filter osv.) är att man kommer att behöva mindre av det nu mer effektivare mediat. Plus att man inte kommer att behöva byta ut mediat med jämna mellanrum. Hela systemet - precis som fallet med det renodlade zeovit och med renodlade vodkametoden - styrs med mängden kol. Krashrisken är ungefär densamma som i den renodlade vodkametoden, Zeovitmetoden, sockermetoden osv.

Att ingen för närvarande kör med det hela kan bero på massa olika anledningar, där kan man bara spekulera i. I reningsverk anser man kanske att det är billigare med stora tjocka sandbottenfiltren än att hälla i massa sprit i vattnet. Vad gäller akvaristerna så får ju många riktigt bra resultat med dsb, makroalger, mikroalger - you name it. Halogen exempelvis trivs som han skrivit ovan med dsb och ser ingen anledning att testa annat. Jag själv tyckte dock till slut att makroalgsmetoden fungerade alldeles för väl - det blev långtråkigt till slut när allting rullar på. Jag fick experimentlusta igen. Därav sådana funderingar.

Vad tycker ni andra?

[PatriksS]

För er som vill ha ett självgående system för nitrat- och fosfatreduktion, utan fipplande och övervakning, men inte orkar/ids anlägga ett dsb i huvudkaret kan ett Remote DSB (RDSB), DSB-in-a-bucket, Calfos DSB (kärt barn har många namn) vara en lösning.

Man tar en tunna/hink, fyller den med sand nästan ända upp och har in och utlopp för vattnet högst upp. Vattenspalt: ca ett par centimeter; sandspalt: ett par decimeter. Vattnet cirkulerar alltså bara högst upp. Det hela uppges fungera "absolutly amazing". Resten finner ni här:

RDSB 1.

RDSB 2.

Det kostar i vart fall nästan ingenting, och kan när som helst kopplas bort.

[petrol]

I en DSB ska vattent flöda fritt över sanden och inte silas genom sanden?

Jo, jag SKA läsa genom länkarna. Det är väldigt många sidor..

[PatriksS]

Hehe, japp, det är sjuhelsikes många sidor... Jag orkade bara läsa första delen av tråden.

Precis, vattnet cirkulerar endast högst upp, så att den inte ens virvlar upp sandkornen högst upp. Längst ner i sanden är det denitrifikation som pågår, där vill man inte rota. Vad jag förstått så räcker det med en vanlig liten pump (maxi-jet, new-jet osv.) på säg 1000 l/t för att cirkulera vattnet, mer behövs inte. Därför passar inte ett vanligt ytterfilter för det ändamålet, eftersom vattnet i ett sådant filter går igenom hela substratspalten. En murarhink, hinken efter saltet, eller en sophink fungerar bäst, finns massa andra behållare också. Gillar man inte idén senare eller tröttnar på det så kan man enkelt koppla loss det hela.

Jag gillade konceptet för att det är så enkelt och framförallt billigt, men just nu passar det inte mig eftersom det systemet inte är för klåfingriga, utan är en fire-and-forget grej. Själv gillar man oftast att experimentera och "pilla" med karet, i alla fall just nu, kan dock tänka mig att prova sådant RDSB någon gång senare när/om jag tröttnat på vodka.

[PatriksS]

Glömde att tillägga: man behöver sätta en enkel insugsskydd på insugsslangen till hinken, så att massa detritus inte följer med till hinken och lägger sig där för att ruttna. Det enklaste är väl en tunn bit filtermatta på insyget, eller något slags nät eller dylikt.

[PatriksS]

Bild på det hela:

[Jaken]

Patrik, en liten parentes.

Det finns en knapp som heter Ändra/Radera.

Den är väldigt bra att använda för att lägga till saker om man glömt i ett befintligt inlägg. Dagens tips från mig till dig är att du bekantar dig med denna. Då ser det lite roligare ut i dina trådar, istället för att du som nu får fyra inlägg på rad.

Även multiciteringsknappen näst längst till höger är bra att använda.

[PatriksS]

Jaken, jag är väl förtrogen med forumets tekniska funktioner. Ibland orkar jag dock inte använda mig av dessa utan kör med ett "Snabbsvar". Just för att det är lite snabbare/enklare. Jag sparar kanske någon sekund, men ändå.

Men jag skall tänka på att nästa gång inte bara servera färdigtuggad infon, utan också presentera det hela snyggt och prydligt så att det ser aptitligare ut. Eller - näää, orkar inte.

[petrol]

Tråden glider i väg lite nu åt RDSB..

Hur gör man sådana genomföringar?

Och om man vill använda en salthink i stället? Då är sidorna konvexa.

[PatriksS]

Det är helt okej att RDSB diskuteras, det är ju ändå ett slags filter/reaktor och arbetar med bakteriernas hjälp.

Tyvärr vet jag inte hur man kan/brukar lösa det hela rent praktiskt vad gäller genomförningar. Kanske någon annan kan komma på ett sätt?

Går det förresten inte att använda din sump (eller något fack i det) som en "hink", eller? Eller kanske bara ställa salthinken i sumpen, få in hävert till den från akvariet och låta bara hinken översvämma i sumpen, dsv. sådant som sådana där "Zero Edge"-akvarierna byggs på. Vad tror du?

[petrol]

Går det förresten inte att använda din sump (eller något fack i det) som en "hink", eller? Eller kanske bara ställa salthinken i sumpen, få in hävert till den från akvariet och låta bara hinken översvämma i sumpen, dsv. sådant som sådana där "Zero Edge"-akvarierna byggs på. Vad tror du?

Jag var inne på samma bana. Tror dock inte att jag får plats med en "salthink" i sumpen så det verkade smidigt att ha den brevid. Ska kolla vidare.

[ramq]

En fråga; Varför ska man försöka undvika detrius från att komma in till RDSB'n?

Kanske en följdfråga till råga på allt för att späda på; Är det enda sättet att bli av med detrius att suga ut det? Går det inte att bryta ner och få bort på annat sätt?

Själv så väcker detta en fråga om man ska behöva gå på RDSB, alltså en hink eller annan behållare man kan lätt stänga av om något falerar. För/nackdelar? Borde inte ett refugium med DSB fungera lika väl?

[stigigemla]

En flytande sandbädd är bra på att mala ned detritus. Har man bara cirkulation så att det inte lägger sig i hörnen skall filtret ta bortåt 90 %.

Och Petrol: Jag använder reduceringar för avloppsrör till sådan koppling. Bauhaus vid Danmarksbron har från 25 mm ID till 32 - 40 - 50 mm och alla kombinationer.

De används också i vissa skummare.

[PatriksS]

En fråga; Varför ska man försöka undvika detrius från att komma in till RDSB'n?

Kanske en följdfråga till råga på allt för att späda på; Är det enda sättet att bli av med detrius att suga ut det? Går det inte att bryta ner och få bort på annat sätt?

Själv så väcker detta en fråga om man ska behöva gå på RDSB, alltså en hink eller annan behållare man kan lätt stänga av om något falerar. För/nackdelar? Borde inte ett refugium med DSB fungera lika väl?

Mycket av det du frågar Björn avhandlas i de där trådarna, och som - jag har förstått det hela - kan sammanfattas så här:

1. Hinken blir inte en dsb i dess rätta bemärkelse, det behövs inga djur som rör om sanden och käka foderrester, utan det är endast bakterierna man vill åt. Bakterier som käkar ren nitrat och fosfat i oorganisk form. Därför håller man detritusen borta. Men man kan naturligtvis inte hindra andra bakterier från att etablera sig där, som även käkar organiken, men det är inte huvudmeningen med hinken.

2. Man kan ju bearbeta detritusen på massa olika sätt. a) Med en "vanlig" dsb, där massa djur käkar den och varandras avföring och käkar varandra i en ständig kretslopp osv. Skumma ut det. c) Nuka det med ozon. d) Med hjälp av ett vanligt biofilter a la sötvatten (tänk Lasse-metoden), som producerar nitrater och fosfater, vilka i sin tur kan omhändertas med andra metoder. f) andra metoder.

3. Refugium med dsb fungerar ju uppenbarligen lika bra för vissa. Den främsta fördelen med hink-dsb är att du kan stänga av den när som helst. Jag tror A. Calfo tänkte främst på de som är så oroliga för påstådda dsb-krasher, så det kan vara en psykologisk förklaring. Ytterligare ett plus är att den kostar en bråkdel av en riktig akvarierefugium. Man behöver typ bara en hink/soptunna el.dyl + en liten pump. De eventuella nackdelarna är väl desamma som för en vanlig dsb, möjligen lite mindre med tanke på att man inte låter detritusen ansamlas.

[Tintomara]

3. Refugium med dsb fungerar ju uppenbarligen lika bra för vissa. Den främsta fördelen med hink-dsb är att du kan stänga av den när som helst. Jag tror A. Calfo tänkte främst på de som är så oroliga för påstådda dsb-krasher, så det kan vara en psykologisk förklaring. Ytterligare ett plus är att den kostar en bråkdel av en riktig akvarierefugium. Man behöver typ bara en hink/soptunna el.dyl + en liten pump. De eventuella nackdelarna är väl desamma som för en vanlig dsb, möjligen lite mindre med tanke på att man inte låter detritusen ansamlas.

Den stora anledningen till att man är rädd för att detrius ska orsaka krascher är väl att man får en mycket hög koncentration av halvfärdiga nedbrytningsprodukter i detriusen, men det är ju först när man virvlar upp dessa nedbrytningsprodukter som det blir en krasch. Och det finns väl inget som virvlar upp detrius i en rDSB när detriusen väl har satt sig i sanden?

Som jag ser det är väl en utav de främsta fördelarna med DSB att du får en massa smådjur i den. Det låter som om man missar en del av detta, så det skulle isåfall vara en annan nackdel.

En rDSB är dock betydligt djupare än en vanlig DSB. Någon som har ett begrepp om vad det får för konsekvenser? Det borde väl åtminstone inte vara sämre?

2. Man kan ju bearbeta detritusen på massa olika sätt. a) Med en "vanlig" dsb, där massa djur käkar den och varandras avföring och käkar varandra i en ständig kretslopp osv. Skumma ut det. c) Nuka det med ozon. d) Med hjälp av ett vanligt biofilter a la sötvatten (tänk Lasse-metoden), som producerar nitrater och fosfater, vilka i sin tur kan omhändertas med andra metoder. f) andra metoder.

Detrius är inte farlig i sig. Det är nedbrytningsprodukterna som är farliga, och bara när de förekommer i höga koncentrationer. Om man har så kraftig cirkulation att den hindrar detriusen från att lägga sig någonstanns, eller om man ser till att den blir jämnt utspridd så att inga lokala koncentrationer uppstår, så är den ofarlig... Detrius utgör även mat för en lång rad smådjur. Vattnet kommer viserligen att se skitigt ut ifall man inte filtrerar bort den på något sätt, skummare eller grovfilter, men då får ju inte nedbrytarna sin del av kakan.

Kanske en följdfråga till råga på allt för att späda på; Är det enda sättet att bli av med detrius att suga ut det? Går det inte att bryta ner och få bort på annat sätt?

Själv roar jag mig med att dra vattnet igenom en flytande sandbädd, utan förfilter och utan skummare, och låta skiten cirkulera runt i vattenmassan innan den eventuellt begravs i DSB'n. Vi får väl se hur länge jag kan hålla på utan en krasch...

Vattnet ser förvånansvärt klart ut och jag var nyligen tvungen att tillsätta extra nitrat för att mina rödalger inte skulle dö... så det där med nitratfabrik... tja. En flytande sandbädd är säkert en nitratfabrik, det är väl lite av poängen med den. Den ska omvandla ammonium till nitrat. Men har man något som käkar nitrat så borde det inte vara ett så stort problem. Jag tilltalas starkt av att en flytande sandbädd inte behöver tvättas ur. All moja sköljs ut och far runt i akvariet istället, och du får ett skinande rent filter.

Kan tilläggas att vad jag hoppas uppnå på det här viset är en mer eller mindre direkt omvandling av detrius till smådjur. Inte till bakterier i första hand. Fast hittils har jag mest lyckats omvandla trådalger till smådjur och nu måste jag skaffa fler trådalger.

[PatriksS]

Nej, den är inte farlig, tvärtom, Detritus är ett söt och fluffig husdjur som man skall ta väl hand om!

Skämt åsido, Tintomara förklarar det hela mycket väl, och det finns också massa trådar om för- och nackdelar med dsb. Den som söker skola finna.

Vad gäller trådämnet så kan man alltså summera att ett fluidiserande filter är bäst, och sedan är det upp till var och en att köra med det substrat som finns närmast till hands, må det vara Eheim Pro kulor, materialet från Preis eller Seras makaroner. Eller med biobollar i ett torn med kraftigt flöde och syresättning.

Det sistnämnda låter faktiskt som en downdraft skummare jänkarna kör med - där får man då både en ständigt bakteriebildning, ständig skakning/sköljning och ständig export (två flugor i en smäll) - om man tillsätter lite kolkälla vill säga:

http://www.cs.cmu.edu/~cap/pictures/myreef/skimmer/index.html

http://www.simplifiedreefkeeping.com/mello/dd/dd.html

http://www.simplifiedreefkeeping.com/Sims/index2.html

http://www.reefcorner.org/diy/skimmers/dd_samir/ddbsamir.htm

Mig veterligen finns inga sådana skummare (med Becket-head) till salu i Sverige, eller?

[stigigemla]

Downdraft skummare är bara en princip för att "sortera" skummet som går in i en skummare. Man kör det som kommer ut ur pumpen i en lodrät kolonn så att de små luftbubblorna går ut ur kolonnen nedtill och större bubblor stiger i kolonnen för att slås sönder av det inkommande vattnet till mindre. På så sätt fungerar skummaren bättre. Moderna skummare använder en dispergatorpump i stället.

En flytande sandbädd använder sandkorn som har hårda kanter och är mycket effektivare på att mala ned detrituspartiklar så att en skummare senare kan skilja ut dem.

[PatriksS]

Aha, okej, men har du kört/kör med ett flytande sandfilter?

[stigigemla]

Kul kommentar från dig.

Jag har inte kört med med flytande sandbädd för "fish only". Men om jag skulle börja importera fisk skulle en sådan vara med i filtersystemet för karantänen. Jag har läst nog om det från importörer för att se det som en intressant lösning.

Men jag har testat "downdraft"principen. Och förkastat den till förmån för dispergatorpumpar. Men efter ved jag kunnt upptäcka har downdraft litet eller inget gemensamt med sandfilter.

[PatriksS]

Hur då kul menar du? Ville inget illa, tänkte bara höra om erfarenheter, står i valet och kvalet just nu inför en uppgradering, vilken filtreringsmetodik som jag kan välja osv.

Lite OT men ändå: downdraftskummare är alltså sämre än våra "vanliga" Deltec:s, Fauna Marin:s och BK:s? Har själv ingen koll där faktiskt.

[Tintomara]

Hur då kul menar du? Ville inget illa, tänkte bara höra om erfarenheter, står i valet och kvalet just nu inför en uppgradering, vilken filtreringsmetodik som jag kan välja osv.

Lite OT men ändå: downdraftskummare är alltså sämre än våra "vanliga" Deltec:s, Fauna Marin:s och BK:s? Har själv ingen koll där faktiskt.

Jag tror att "downdraft" är teoretiskt effektivare, med avseende på vattenmängden som cirkulerar igenom dem. Men om man kör med en återcirkulerande pump så kan man "kräma på" med vattenström så mycket elektricitetsräkningen håller för (det är väl vad "dispergatorpump" betyder, eller?). Skummarens effektivitet beror på hur mycket varje vattenmolekyl kan frottera sig med luftmolekylerna. En downdraft är kanske mer energisnål, men moderna skummare har bättre effekt. Så har jag fattat det. Sen brukar ju inte skummaren vara den största posten på elräkningen...

Kör skummarlöst för första gången i salt. Har alltid trott att det var någonting magiskt med skummaren... får väl se vartåt det lider.

[PatriksS]

Mmm, kändes som om downdraft var lite kul idé.

Förresten, vad tror ni om aktivt kol som bakteriesubstrat? - Enorm yta på cirka 900 - 1000 m2 i endast en gram media. Där skulle ju finnas plats både för oxiska och anoxiska zoner. Aktivt kol används ju ändå för att ta hand om ev. kemisk krigsföring, och då slår man väl två flugor i en smäll, eller?

[stigigemla]

Dispergator är väl när pumpen används som en visp fast inte för grädde utanför saltvatten.

Jag uppfattar det som att de nya låga skummarna med dispergatorpump är mer energieffektiva än de gamla höga skummarna.

Jag hade en 1,5 meters skummare av 90 mm avloppsrör driven av två Eheim 1060, den ena som dispergator. Den gick med 240 liter luft per timme.

Jag bytte den mot en Bubble master 200 som drar ungefär 22w istället för 120. Och suger dubbelt så mycket luft.

Den skummar betydligt sämre mot "noll näring" i vattnet men jag är övertygad om att den lämmnar mer i ett kar med kraftigare matning än vad jag har.

Jag prövade både injektor typ "Becket" och downdraft men två pumpar, den ena som dispergator är mycket effektivare.

[PatriksS]

Jaha, då kan man nog avstyrka downdraft.

Men vad tycks om aktivt kol som media?