Gå till innehåll

Botemedel mot cyano


PatriksS

Rekommenderade inlägg

Som rubriken antyder postar jag en artikel som berättar att man kan ta kål på cyano genom att dosera urea eller linolsyra eller paraquat. Den skadliga mekanismen som dessa ämnen framkallar är någon slags oxidativ stress, men den är inte känd helt exakt.

Urean är ju ganska lättillgänglig då den är en beståndsdel av vår egen urin, linosyra har jag ingen aning om var man får tag på men borde vara tämligen lättåtkomlig då det är en form av välkända omega6, paraquat är tyvärr förbjuden i hela EU sedan 10 juni 2007.

Nackdelarna med att dosera:

- urean i karet är att man riskerar att få en algblomning istället,

- linolsyran har jag ingen aning om vilka bieffekter den har på koraller,

- paraquat är tydligen en högst giftig herbicid (ogräsmedel).

Det intressanta med artikeln är att den också bekräftar det jag tidigare postat om att cyano odlas med hjälp av nitrat. Vidare, för exakta koncentrationer av ämnen, se artikeln enligt länken nedan i sin helhet. Här är ett intressant utdrag från den:

Growth on Urea Can Trigger Death and Peroxidation of the Cyanobacterium Synechococcus sp. Strain PCC 7002

Toshio Sakamoto, Victoria B. Delgaizo, and Donald A. Bryant* Department of Biochemistry and Molecular Biology, The Pennsylvania State University, University Park, Pennsylvania 16802

The studies presented here demonstrate that rapid cell death of urease-producing cyanobacteria occurs under specific growth conditions in the laboratory. The cell death and oxidation of pigmentation observed during the stationary growth phase in the presence of urea could be mimicked by addition of either polyunsaturated fatty acids or paraquat to the growth medium—treatments that induce oxidative stress. Vitamin E suppressed the bleaching and delayed the onset of the death phase. These results strongly implicate the peroxidation of lipids in the cell death and pigment oxidation phenomenon that we have observed. Paraquat causes an increase of superoxide radicals by short-circuiting photosynthetic electron transport by capturing electrons from the reduced Fe-S centers of photosystem I, thereby forming superoxide; superoxide radicals, in turn, can attack membrane lipids to form lipid peroxides (4a, 9). It remains to be determined in further studies what the primary event is that triggers the catastrophic cell death phenomenon in cyanobacterial cultures grown with urea as the N source. However, once the increase in cellular levels of superoxide radical or hydrogen peroxide has commenced and the formation of lipid peroxides is detectable, cells lose all pigmentation within 18 h. This can be explained by a peroxidative chain reaction of all intracellular materials, including membrane lipids. These reactions must occur inside the cyanobacterial cells in the postexponential growth phase, because the medium in which cells had been killed did not contain compounds capable of initiating the death phase.

Although they did not characterize it in detail, Gorham et al. (5) noted that urea promoted the death of the toxic, bloom-forming cyanobacterium Anabaena flos-aquae. It was also previously reported that growth of Synechococcus sp. strain PCC 7002 began to decline before depletion of the urea in the medium, although this observation was not characterized further (18). In our studies, the concentration of ammonium ions in the growth medium increased to significant levels (≥1 mM) in the midexponential phase when cells were cultured in medium A-U containing 50 mM urea. However, high concentrations of ammonium ions alone did not induce the peroxidative death phenomenon because when stationary-phase cells grown in medium A+ (the nitrogen source was nitrate) were transferred to a medium containing 100 mM NH4Cl at the same cell density, they retained their blue-green color. Since Synechococcus sp. strain PCC 6301, a strain that cannot use urea as the sole nitrogen source and apparently does not synthesize urease, was never observed to undergo urea-induced death (at concentrations of up to 200 mM) and Synechococcus sp. strain PCC 7002 ureC mutants were not killed when grown in the presence of urea, we conclude that urease plays the critical role in potentiating this phenomenon.

Urea is initially hydrolyzed by urease to form ammonia and carbamate, which subsequently decomposes to carbonic acid and ammonia, resulting in an increase in intracellular pH (14, 15). The increased level of ammonium ions (≥1 mM) in the medium in the midexponential phase of growth on urea suggested that hydrolysis of urea exceeded the consumption of ammonia by cells. Hydrolysis of urea presumably continues in the postexponential phase. Although the internal pH could increase as urea passively diffuses into the cells and is hydrolyzed, passive loss of NH3 from the cells could actually cause the intracellular pH to decrease significantly. In either case, a pH imbalance inside the postexponential-phase cells could either lead to cell death directly or impair the oxidative protection mechanism(s). Alternatively, such an imbalance might affect electron transport components that would lead to an increase in active oxygen species in the cells. However, it remains to be discovered precisely what causes cell death and leads to the formation of the oxidizing radicals and peroxides.

The phenomenon reported here may provide novel insights into the mechanism of the sudden disappearance of cyanobacterial blooms in nature (1, 21, 23). Considering the rapidity of bloom disappearance in the field, the majority of the research community seemingly believes that viruses cause lysis of the cells, and thus, viral infections have been extensively studied (17, 21). Our studies suggest that peroxidative chain reactions could also account for rapid bloom disappearance phenomena and that such chain reactions might be triggered by nutrient stress conditions in stationary-phase cells within the bloom. A metabolic imbalance could lead to a change in intracellular pH or the formation of active oxygen species; additionally, suppression or inactivation of the normal oxidative protection mechanism(s) might occur and thus increase intracellular active oxygen species. Alternatively, cell lysis in blooms could release polyunsaturated fatty acids that could, in turn, promote the formation of peroxides. In either case, catastrophic cell death would occur and the algal bloom would be bleached by an increase in intracellular peroxides due to a peroxidative chain reaction. The ability to promote such processes artificially could lead to better mechanisms for the control of toxic, bloom-forming cyanobacteria.

http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=106396

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Inte för att vara sån men har du någon relevant information om hur revakvarier faktiskt reagerat på dessa botemedel? Även om det hade varit kul att bli av med den cyanon som är i karet så är det inte kul att vara första exprimentkanin och pinka i karet :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Intessant artikel, iaf det jag läste av den, kommer läsa hela senare.

Men peronligen hade jag inte doserat urea i karet det kommer garanterat leda till algproblem, det är ett gödsel bserat på ammoniak, används bla. som avgasrening på färjor.

Provade själv att gödsla gräsmattan hemma med urealösnig, gräsmattan växte ihjäl sig själv, f-n eländet växte 10cm i veckan under ett par månader för att sedan dö ut helt. Endast en gödsling gjordes. Blandade 1dl utspädd urea (kommer inte ihåg exakt % på lösningen, 25%kanske)till 20 liter vatten som jag vattnade mattan med.

Så, urea NEJ TACK!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja vet inte riktigt vad jag ska säga...onekligen en synnerligen originell o innovativ idé att hälla urin i akvariet.:smiley3:..men så där spontant så känns de fel...:ler:

Jonas

Mnja... lite kanske.

Men faktum är att jag hört talas om ett jättekar vid korsvägen i centrala GBG som använder/har använt kopiss som tillsats.

Jag kan säkert skaka fram lite urealösning till någon om ni vill prova. Händer att jag kör sisådär 25-30 kubik ibland.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Mnja... lite kanske.

Men faktum är att jag hört talas om ett jättekar vid korsvägen i centrala GBG som använder/har använt kopiss som tillsats.

Jag kan säkert skaka fram lite urealösning till någon om ni vill prova. Händer att jag kör sisådär 25-30 kubik ibland.

o jag kan skaffa lite från dialysen...men då åker kanske en o anna njursten med också;)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Okej, om urean och den där herbiciden är uppenbart olämpliga, vad säger ni då om linolsyran, dvs. omega6? Det borde väl inte vara alltför skadligt för akvariet, om skadligt alls. Kanske slår ut skummaren under en tid men annars borde det väl funka?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Okej, om urean och den där herbiciden är uppenbart olämpliga, vad säger ni då om linolsyran, dvs. omega6? Det borde väl inte vara alltför skadligt för akvariet, om skadligt alls. Kanske slår ut skummaren under en tid men annars borde det väl funka?

skulle inte våga testa...hmm...kan ju bero på att jag inte har cyano i o för sej:smiley22:

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Orsaken till att cyanon dör av dessa ämnen är olika peroxider och fria radikaler anser författarna. Man hänvisar till oxidativ stress. Se denna länk så kanske det klarnar. http://www.contox.se/oxidanter/oxidanter.htm#Bildning

Vad artikeln bekräftar är att ozon fungerar.

Stoppar du i för mycket urea i ett saltvattenskar så behöver du nog inte bekymra dig om algtillväxt för vad som händer är att det blir en ganska kraftig ammoniumproduktion (och därmed farligt ammoniak i våra pH:n). Men det finns en metod där man gör starten (cyklingen) i början med hjälp av lite urin varje dag - då kan man göra den cyklingen utan fisk och utan att ta död på det levande i stenen!

Patrik - det är klart att du kan odla cyano med nitrat som kvävekälla, speciellt i en monokultur i ett lab. det har ingen någonsin förnekat men vad som är viktigt är att vissa cyano (med hjälp av olika knep och knåp) också kan få tag på kvave där inget oorganiskt i form av ammonium eller nitrat finns direkt - vilket deras konkurrenter inte kan. Detta är nog orsaken också till de cyanoblommningar som vissa rapporterar vid aminotillsatser - cyano kan troligtvis med hjälp av sin bakteriebakgrund plocka kvävet direkt från aminosyrorna vilket inte alger och växter kan.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Orsaken till att cyanon dör av dessa ämnen är olika peroxider och fria radikaler anser författarna. Man hänvisar till oxidativ stress. Se denna länk så kanske det klarnar. http://www.contox.se/oxidanter/oxidanter.htm#Bildning

Det var väl vad jag skrev redan i första inlägget? Men forskarna skriver ju att den exakta mekanismen återstår att upptäcka, de vet att fria radikaler formas, men vad som triggar igång dessa?:

However, it remains to be discovered precisely what causes cell death and leads to the formation of the oxidizing radicals and peroxides.
Vad artikeln bekräftar är att ozon fungerar.

Var framgår det uttryckligen?

Stoppar du i för mycket urea i ett saltvattenskar så behöver du nog inte bekymra dig om algtillväxt för vad som händer är att det blir en ganska kraftig ammoniumproduktion (och därmed farligt ammoniak i våra pH:n). Men det finns en metod där man gör starten (cyklingen) i början med hjälp av lite urin varje dag - då kan man göra den cyklingen utan fisk och utan att ta död på det levande i stenen!

Precis, den vägen är kanske inte framkomlig som jag skrev tidigare. De doserade i o f s upp till cirka 200 mM NH4Cl eller något sådant - är det farliga nivåer för djurlivet? Jag vet inte, men det kan troligen vara algtriggande.

Patrik - det är klart att du kan odla cyano med nitrat som kvävekälla, speciellt i en monokultur i ett lab.

Fast varför fastnar du Lasse för monokulturer i detta avseende? Cyano förekommer ju i ganska stor omfattning i naturen i områden med höga nitrat och/eller fosfatnivåer, där är det väl uppenbarligen inte fråga om någon monokultur i steril labbmiljö.

det har ingen någonsin förnekat

men inte heller någon som fört det tydligt fram smiley1.gif

men vad som är viktigt är att vissa cyano (med hjälp av olika knep och knåp) också kan få tag på kvave där inget oorganiskt i form av ammonium eller nitrat finns direkt - vilket deras konkurrenter inte kan. Detta är nog orsaken också till de cyanoblommningar som vissa rapporterar vid aminotillsatser - cyano kan troligtvis med hjälp av sin bakteriebakgrund plocka kvävet direkt från aminosyrorna vilket inte alger och växter kan.

Nja, jag kan inte hålla med dig riktigt här heller, Lasse. Marina alger har - till skillnad från sötvattensväxter - en förmåga att ta in lösta organiska föreningar. Detta innebär att man kan ha alger trots omätbara oorganiska närsalter (om vi nu bortser från mätaspekten). Detta innebär också att cyano torde inte ha den fördel av organiken gentemot algerna som du skriver. Jag har för mig att jag länkat tidigare till algers förmåga att ta upp organiken, men här är två kortare utdrag från andra källor:

Chemical and Molecular Biological Characterization of Dissolved Organic Nitrogen in the Coastal Zone

Coastal Zone development has dramatically increased the transfer of nutrients from the continental margin to the sea.

In the past, concern has focused on nitrates, ammonia, and phosphates; inorganic forms of nutrients.

However, as watersheds are developed, the amount of organic nitrogen loading increases proportionally. Dissolved organic nitrogen (DON) can contribute up to 80% of the total nutrient loading in developed watersheds.

DON has been considered to be largely inert, cycling on long time scales and not contributing to coastal zone eutrophication.

However, there is now good evidence that DON is utilized directly as a nutrient by some marine algae, including species which contribute to harmful algal blooms. Utilization of DON as a nutrient fundamentally changes our concepts of nutrient cycling in seawater.

http://www.whoi.edu/page.do?pid=7903&cid=2623&c=2

Alkaline Phosphatase Activity and Utilization of Dissolved Organic Phosphorus by Algae in Subtropical Coastal Waters

Alkaline phosphatase activity (APA) and the availability of dissolved organic phosphorus (DOP) to marine algae were determined in Xiamen Bay and in algal batch culture systems.

Results showed that APA changed with seasons, increasing to the highest value in summer and decreasing to the lowest in autumn and spring in Xiamen Bay.

Tests on natural populations of planktonic algae and bacteria community showed that algae were mostly responsible for DOP utilization, while bacteria could not take up DOP compounds. Results from algal batch cultures also supported the above conclusion.

Relationships between APA and environmental factors indicated that APA was negatively correlated with phosphorus level such as phosphate and small molecular DOP, and APA played an important role in utilization of DOP by algae. All the results emphasized the ecological significance of DOP in subtropical coastal waters.

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V6N-47XPGRF-11&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=150fcbd0f70f584743b4d2fc5e3e781c

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack mojjan, går direkt till "spara på hårddisken"! - stort tack.

Ögnat igenom, och det finns verkligen massa godbitar!! - Det finns också mycket som talar för vad jag tidigare skrivit om fosfatläckage från sedimenten och varför man bör köra substatlöst (då finns det inget som kan läcka ut), och det finns också starkt stöd för Lasses teori om nitratets skyddande verkan mot cyano. Fast å andra sidan: har man inget fosfatläckande sediment så är det väl mindre akut med höga nitratnivåer. ;)

Fosfatläckage från sediment (sidan 56):

Fosfor-upptag hos migrerande cyanobakterier har visats för den kvävefixerande, kolonibildande Gloeotrichia echinulata. Barbiero & Welch (1992) upptäckte att migrerande blågrönalgkolonier ackumulerade avsevärda mängder polyfosfat jämfört med planktoniska icke-migrerande kolonier och Istvanovics m.fl. (1992) visade att fosfat-upptaget hos Gloeotrichia echinulata styrdes av sediment-porvattnets fosforinnehåll. Fosfor i sediment-porvatten är en indikator på en sjös interna fosforbelastning (Holdren & Armstrong 1986).

Nitratets skyddande verkan (sidan 57):

Vinslövssjön undantogs från den regressionen på grund av att den uppvisade höga nitrathalter i bottenvattnet under hela undersökningperioden. Trots att Vinslövssjön var en av sjöarna med de högsta sulfathalterna förekom obetydligt med cyanobakterier. Sannolikt ”skyddade” de höga nitrathalterna sjön från en omfattande sulfatreduktion med potentiellt fosforläckage som följd.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Patrik

Hur läser du egentligen. Denna artikel har jag haft som husgud under hela tiden jag skrivit om cyano på forumet - utifrån den har jag gått vidare och tagit in annan information och lagt till angående mattorna. Jag tror jag refererat till den ett tiotal gånger! Första gången var i en disk mellan mig och Defdac på zoopet 2006-09-13, 23:45. Det var en disk där en viss Patriks var aktiv med några inlägg också :). Dessutom har jag ett flertal gånger bett de som disk. med mig här att läsa denna artikel

Vart jag fick monokultur ifrån? Jag läser artikeln och vet hur det går till på ett lab och hur en artikel skrivs. Hints

The studies presented here demonstrate that rapid cell death of urease-producing cyanobacteria occurs under specific growth conditions in the laboratory.
(rödteckningen gjord av mig)
because when stationary-phase cells grown in medium A+ (the nitrogen source was nitrate)
Om du inte vet detta så när man gör försök av detta slaget så är man mycket noga med att det inte finns några andra källor för tolkning än just tillväxten av organismen i fråga och mediet man odlar denna i. Det är fråga om en syntetisk lab-miljö och med en monokultur.

Forskarna vet inte vad som leder till hur radikalerna triggas igång eller hur de exakt dödar men det behöver du ju inte veta om du använder ozon eftersom då har du ju redan de fria radikaler som annars bildas inom cellen.

Den referensen du hänvisar till angående kväveupptaget säger så här

there is now good evidence that DON is utilized directly as a nutrient by some marine algae, including species which contribute to harmful algal blooms.

Att från det dra slutsatsen att marina alger i allmänhet har denna förmåga är att gå ett steg för långt. Med den senare skrivningen "harmful algal blooms" är det nog så att det är just cyano och vissa dinoflagelater (främst Karenia brevis) som man syftar på.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har ju en ozon så det är väl lika bra att koppla in den om det funkar, jag rensade ur mycket tjocka gamla cyanomattor igår som jag hittade dolda bakom koraller och stenar, den största var större än min hand och säkert 2mm tjock! jag har nu fått ur en jäkla massa så nitratdosering och ozon kanske kan hjälpa att åtminstånde få dem att sluta växa.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse:

Att forskarna på ett sterilt labb med en monokultur lyckats fastställa att även nitraten är jäkligt bra för att odla cyano på innebär i förlängningen - i alla fall för mig - att nitraten är jäkligt bra för att odla cyano även i andra, icke-sterila miljöer och utan monokultur. Den sterila miljön och monokulturen var säkert nödvändiga för att exakt kunna fastställa att cyano kan växa på nitrat. Jag förstår dock inte att du inte verkar inse att nitratupptag hos cyano förekommer även i icke-sterila miljöer: jag har ju tidigare citerat den här artikeln där man gjorde experimenteringen med tre olika cyanosträngar med nitrat- och fosfatberikat grundvatten från brunnar.

I de sistnämnda miljöerna blir det bara mycket svårare att fastställa vad cyano växer på, NH4 eller NH3 eller annat. Är jag tydlig nog?

Vad gäller marina algers förmåga att ta upp organiken hade jag flera länkar tidigare (söker efter dessa just nu), men från det som jag och du citerat tidigare så kan jag hålla med att jag uttryckte mig lite väl allmänt: jag borde ha påängterat att vissa marina alger har förmågan att ta upp DON (dissolved organic nitrogen, löst organiskt kväve/N). Att dock skriva som du gör - att forskarna måste syfta på just cyano - är också missvisande. För om man läser citatet igen så står det faktiskt "vissa marina alger inklusive arter som bidrar till giftiga algblomingar":

there is now good evidence that DON is utilized directly as a nutrient by some marine algae, including species which contribute to harmful algal blooms.

Som sagt, jag skall försöka hitta mina gamla länkar om algers förmåga att ta upp organiken. Varför detta är intressant är att det kan vara kul att veta att även om man tagit ner närsalterna ner ganska ordentligt så kan vissa marina alger ändå klara sig. Jag misstänker att det måste röra sig om s.k. mikroalgerna/skitalgerna.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

. Detta är nog orsaken också till de cyanoblommningar som vissa rapporterar vid aminotillsatser - cyano kan troligtvis med hjälp av sin bakteriebakgrund plocka kvävet direkt från aminosyrorna vilket inte alger och växter kan.

MVH Lasse

absolut är de så att cyanona, liksom de flesta mikroorgansimer, kan deaminera aminogruppen ur aminosyrorna o alltså få tillgång till kvävet den vägen. är de så lasse att alger inte kan detta??...de är ju isåfall mkt intresant o en riktigt bra förklaring till varför aminosyror kan ge cyanoutbrott.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse:
Att forskarna på ett sterilt labb med en monokultur lyckats fastställa att även nitraten är jäkligt bra för att odla cyano på innebär i förlängningen - i alla fall för mig - att nitraten är jäkligt bra för att odla cyano även i andra, icke-sterila miljöer och utan monokultur

patrik, du glömmer halva resonemanget. självklart trivs cyano med nitrat..de är ju kväve, o denna nitrat kan cyanon assimilera precis som vilken bakterie som helst. De är inte de de handlar om, utan om att man med nitrattillsättning gör de bättre för cyanons konkurenter, eller tvärtom, med total närings/kvävebrist gör de dåligt för cyanons konkurenter, samtidigt som cyanon ändå klarar sej då den har andra mekanismer att fixa sitt kväve(kvävefixering via luft tex, o genom deaminering av aminosyror)

JOnas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

De är inte de de handlar om, utan om att man med nitrattillsättning gör de bättre för cyanons konkurenter, eller tvärtom, med total närings/kvävebrist gör de dåligt för cyanons konkurenter, samtidigt som cyanon ändå klarar sej då den har andra mekanismer att fixa sitt kväve(kvävefixering via luft tex, o genom deaminering av aminosyror)

JOnas

Nej, detta vill jag tyvärr inte köpa av varken dig eller Lasse. :)

Ni säger att man med en nitrattillsättning gör det lättare för cyanons konkurrenter att konkurrera ut cyanon.

På vilket sätt då, om jag får fråga?

Cyano synes trivas med nitrater, den odlas ju t o m på nitraten, så gör även dess eventuella konkurrenter. - So, wattafack är det då frågan om, om ni ursäktar språket?

Vidare. Vilka konkurrenter till cyano gynnar man? Alger?

Tänk då på ett kar som har snövitt sand och får cyano på sanden på ett ställe, efter ett tag försvinner cyano och killen har åter igen snövitt sand där cyanon tidigare suttit. Hade ert teori stämt så hade sanden varit täck av algerna, som då konkurrerat ut cyanon. Men sanden är ju åter igen vitt.

Eller tänk på en liten del av kalkalgslila LS, som plötsligt får en cyanofläck. Efter ett tag, när cyanon försvunnit, så ser man åter den lila färgen klart och tydligt. Var är då påstådda konkurrenterna som måste ha konkurrerat ut cyanon?

Och ännu vidare. Hade konkurrensteorin stämt hade folk som bevisligen har högt nitrat (genom avsiktliga doseringar) aldrig drabbats av cyano. Detta stämmer uppenbarligen inte. Från tråden "aminosyrornas eventuella betydelse":

Så här skriver Joachim på Joe´s Korallenfarm (akvarist i säkert 30 år). Jag är benägen att hålla med honom - det finns inget patentrecept utan bygg upp ditt akvarium långsamt!

...............................................................................

Die rot-braun-grünen Schmierplagen......

hier mal ne Liste, wann es "Cyanos" u. äh. gibt:

mit Livesand

mit ohne Livesand

mit Mischsand

mit ohne Sand

mit neuem Sand

bei altem Sand

mit viel Nitrat

mit wenig Nitrat

mit ohne Nitrat

mit viel Phosphat

mit wenig Phosphat

mit ohne Phosphat

mit viel Silikat

mit wenig Silikat

mit ohne Silikat

mit HQI Beleuchtung

mit Röhrenbeleuchtung

mit viel Blaulicht

mit wenig Blaulicht

mit viel Strömung

mit wenig Strömung

mit Detritusablagerungen

mit ohne Detritusablagerungen

bei frischen Becken

bei alten Becken

im Frühjahr

im Sommer

im Herbst

im Winter

....etc....etc...

Und jetzt hätt ich gerne mal ne Antwort darauf, wie bekomme ich die Saudinger

wieder weg.?

Aber bitte ein Patentrecept, dass immer hilft.

"Bau dein Becken ab"

"Äh.. danke"

............................................................................................................................

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=20421&page=2

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...