December 2008 - Lasses lowtech nano

[DaTrucka]

Diskutera och kommentera artikeln här.

Artikel här

Själv blev jag imponerad, hur man med simpelt tillvägagångssätt kan åstadkomma ett vackert nano.

[Laggeman]

Ännu ett fint kar Lasse!

Lagom stort för många nybörjare och lagom mycket jobb för många kan jag tänka mig.

[amatören]

skoj att läsa om ett kar som är basic och lätt. Mycket intressant läsning.

[Guest saltishenke]

Trevligt !!

[Capote]

Det bästa med Lasse är att han vågar utmana det vedertagna och själv provar. Jag håller inte alltid med i det han gör och hans teser men det är alltid läroriikt och man tvingas själv fundera både en och två gånger. Det ska också erkännas att det börjar bli väl många lyckade projekt för Lasse nu så att man kan klara sig undan med småburksbortförklaringen.

Och decembers akvarium är ett i raden av dessa lyckade projekt. Man bugar!

[Lasse]

Tack skall ni ha.

Som jag skrev i slutet så skulle akvariet transporteras bort till min dotter i Stehag utanför Eslöv. Det är gjort och det gick helt sonika till så att jag tömde ut så mycket vatten att jag orkade bära ner det till bilen. Väl i bilen så fylldes det upp igen till 3/4 delar. En gladpack las över karet och locket stängdes. Sen körde vi. Väl framme i Stehag så tömdes det ut vatten igen och väl på plats fylldes det upp med nytt vatten. Min måg kommer nu att byta 10 liter vatten i veckan så får vi se hur det kommer att fungera. Allt verkar ha gått väldigt bra - det har stått i Skåne nu i tre veckor.

På tal om projekt så är ett till på gång. Jag hade spetsat lite på Red Sea Max 250 men ramlade på ett lite större kar - ett Percula 120. Jag har inte fått hem det än men det blir ett lagom projekt under våren. Jag har en del funderingar om hur jag vill göra med detta och vad jag skall ha för typ av fisk. I mitt Red Sea har jag fyllt upp med rätt mycket små gobies nu och får en del klagomål om fisk med äggsäck kvar och så vidare så för husfridens skull kanske det inte blir småttingar i detta kar men osvuret är bäst. En sak är dock bestämd och det är att jag kommer att ha skummaren kvar men inte köra dygnet runt utan endast nattetid till en början. Skall också fundera lite på en refugielösning om den går att lösa så att det blir snyggt. Typ av koraller - vet inte riktigt om jag kommer att lämna skivor, mjukisar och knappar men jag vill inte bli ljusbegränsad (det följde inte med ngn belysning). Lägre djur kommer det definitivt bli mycket av så tyvärr får nog inte min hustru någon Picassotryckare nu heller.

MVH Lasse

[Dave]

Hej Lasse, skoj att du skaffade ett percula 120, fint kar. Tittar med på Red Sea 250 o räknar på det. Tänkte dock göra ett "wet dry tricklefilter" med en pump som står längst ner via rör återpumpar vatten över biobollar, som ej ligger under vattenytan, så de aeroba bakterierna får komma igång ordentligt. Men mest i tankestadiet. Har vidare funderingar på ytavriningskam till 250 och en hållare till filtermedia där vattnet åker ned i bakgrunden. För få bort så mycket partiklerar som möjligt. Men som jag sagt, det är tankar o ideer som jag får sätta på pränt i mitt 3D program. Har först en lite arbete kommande dagar då jag hämta hem Min lilla nya familj från sjukan!

Hörs!

Kram

Dave

[Trilobite]

Jag tycker Percula120:n är ett fint kar, men det kan vara bökigt att stöka runt i sumpfacket. Jag har 2 x 150W över mitt, vilket känns tillräckligt. Mindre ljus skulle jag nog inte ha.

[Lasse]

Grattis Dave - jag har sett bilden - bra jobbat - Märta - en riktig ärta

Jag har samma planer som du men med Perculan - jag skall förstärka det inbyggda trickelfiltret med en recirkulation och om det går lyfta upp nedre delen ovanför vattnet för bättre syregenomströmning. Eventuellt - om det inte går att höja upp biofiltret så kommer jag att använda min skummarpump från Red Sea:n till återcirkulationen över biobädden och då får jag syresättning på köpet.

Jag funderar på belysningen - det som just nu är aktuellt är att försöka klämma in 8*54 watt T5 om det sedan blir en egenkonstruerad ramp eller en köpt vet jag inte men med en egen så skulle man kunna göra lite andra lösningar också. - vi får se.

Men nu är ju denna tråd om månadens akvarium och det är märkligt vad lite kommentarer det kommer om månadens akvarium (inte bara mitt utan som helhet)

MVH Lasse

[Trilobite]

Jag tycker månadens akvarium var det bästa hittills! En stor inspiration, som jag önskar jag läst innan jag startade mitt lilla! Mycket väl beskrivet och berättat, härlig läsning.

[zooks]

Efter att ha läst din utmärkta artikel har jag ett par frågor...

Varför vill du inte andvända ett järnbaserat fosfatmedium, vad kan vara skadligt med det?

Vad är Mr Polls X för magisk vätska?

Lycka till med ditt nya projekt med Perculan, ska bli intressant att följa.

[Sillen]

Tack för intressant läsning!

Jag gillar ditt kar som du visar med vackra bilder och sen som andra skrivit så vågar du pröva nya tankar!

[Lasse]

Orsaken till att jag är lite tveksam till järnbaserade fosfatfällare är att man då får en helt okontrollerbar tillförsel av biologiskt användbart järn Edit: Skall stå får en helt okontrollerbar tillförsel av järn. Järn är en bristvara i ett korallrev för korallerna och för skitalgerna. Min tro är att man med en låg kontrollerad tillsats av järn (via vattenbyte eller smådoseringar) i första hand gynnar korallerna genom att de också kan ta in behövligt järn via födan. Jag inbillar mig att ett okontrolerat tillförsel av järn kan ge "skitalgerna" ett övertag. Jag märkte lite av detta i mitt Red Sea Max då jag någon dag efter att ha börjat använda en järnbaserad fosfatremover fick en kraftig kick på tillväxten och konditionen på mina mjukkoraller. Jag fick också en kick i tillväxt av bryopsisliknande skitalger som jag innan aldrig hade sett innan och tampas fortfarande med dem. Förbättringen gick så fort att den måste ha berott på järntilförseln. Oftast brukar man ofta skylla algtillväxter på för mycket fosfat och nitrat medans jag tror att järnet ofta är den största boven. Aluminium kommer givetvis också att läcka ut men trots det är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan känner jag inte till någon biologisk aktivitet hos aluminium. Däremot är det känt att aluminium kan ha en toxisk effekt i en vattenmiljö men den toxititeten är pH beroende och aluminium är endast toxiskt i ett pH intervall mellan ca 5 och ca 6,5. Detta är i korthet varför jag föredrar aluminiumbaserade fosfatfällare.

Vad gäller innehållet i Polls X så har jag ingen aning och vågar inte ens ge en gissning. Det finns ingen innehållsdeklaration.

MVH Lasse

PS - Tack för de fina omdömmena - just nu sitter jag ca 2 meter från akvariet - jag har inte sett det på ca 4 veckor men det ser precis lika bra ut nu - till och med bättre eftersom de små cyanospår som kunde anas är helt borta nu. För att sticka ut hakan ytterligare så kom jag och svärsonen överens med att de skulle prova att byta vatten och gör top off med hjälp av hans brunnsvatten av typisk skånsk lantbrukskvallité (dvs hårt vatten med lite nitrat) Vi har tagit ett standardsalt (Aqua Medic Sea salt) (eftersom det redan finns kalcium och karbonat i brunnsvatten) och tanken var att han skulle få in nitrat via sitt eget vatten. Än så länge har det fungerat bra och experimentet fortsätter.

MVH Lasse

[Capote]

Hej Lasse.

Med anledning av ditt ställningstagande avseende Rowa. Kan inte du som kunnig kemist kommentera lite kring 3-värt järn som jag trodde var hyggligt stabilt kontra det tvåvärda som är bilogiskt användbart.

[zooks]

Tackar för det utförliga svaret, kanske ska testa att bytat till ett aluminiumbaserat medel då även jag har lite skitalger.

Vart får man tag i Polls X?

[Lasse]

Capote - jag kan ha fel här men det är min erfarenhet att det sker övergångar mellan de olika formerna av järn i ett vattensystem. Jag vet sedan gammalt att det hjälper att lägga ner lite "bonna"järn i ett växtakvarium (det rostar då - dvs trevärt järn) för att motverka järnbrist hos växter. Under syrerika förhållande oxideras tvåvärt järn till trevärt och under syrefria förhållanden blir det tvärt om. Det är sannt att trevärt järn binder fosfor bäst men även tvåvärt kan binda. Nu vet jag inte den exakta kompositionen hos Rowa eller andra fosforadsorptdenter - min erfarenhet gällde inte just Rowa utan ett annat fabrikat.

Vad jag tror (men inte vet) är att även om Rowa (och liknande material) består av trevärt järn så är det att risken att få biologiskt tillgängligt järn av dessa rester ganska stor.

MVH Lasse

PS rättning - i mitt första inlägg skrev jag

helt okontrollerbar tillförsel av biologiskt användbart järn

Skall givetvis vara "helt okontrollerbar tillförsel av järn"

[Sillen]

Om jag läser vad du skriver så känns det först som om du rekomenderar Aluminiumbaserad remover men är det verkligen så du menar? Jag är tyvärr inte lika med som du och Anders är i kemin även om jag försöker förstå.

[Capote]

Jag tror att alla järnoxidbaserade fosfatremovers består av Fe+++ som binder mot hydroxid och syre och bildar det där bruna eller svarta kristallina pulvret som ortofosfatet binder mot ytan av i vatten. (ersätter hydroxid). Kan tänka mig att det är olika stor yta beroende på kvalitet t.ex.

Kanske läcker den lite när den släpper fostat om man glömmer byta men okontrollerad tillförsel låter som att ta i lite.

Jag frågar för att jag valt järnoxidbaserat av precis den omvända anledningen till ditt val. Det är bundet Fe+++ som borde vara stabilt även med bundet ortofosfat. Läcker det sedan så är det trevärt och inte tvåvärt som kanske iofs kan oxideras till Fe++

Likheterna är väl också stora eftersom man använder Al+++ och läcker den ena så läcker den andra. Jag har gått på att aluminium är vedertaget giftigt medan precis som du skriver järnet i värsta fall kan ge skitalger. Jag har dock inte sett den bieffekten.

[Lasse]

Jag rekomenderar inte något egentligen men jag föredrog tidigare själv att använda aluminiumbaserat eftersom det 1) inte finns någon biologisk funktion (som jag känner till) hos aluminium som skulle kunna medföra oönskade effekter - typ algblommning. 2) giftigheten hos aluminium vad gäller fisk föreligger i speciella pH intervall (< ca 6,4 då aluminium föreligger som jon Al 3+) som du normalt inte har i ett saltvattenskar. Detta var de uppgifter som jag haft tidigare.

Efter Capotes inlägg har jag sökt efter uppdaterad information och funnit en rapport från i år som talar om ytterligare en form av giftigt aluminium än den jag känt till, nämligen aluminat (Al(OH4)) Nedan är en liten sammanfattning hur jag uppfattar läget just nu.

Totalinnehållet av aluminium i vattenkolumnen är helt pH beroende som med minsta koncentrationen kring 8-8,5. Sedan finns det två giftiga former av aluminium som har sina toppar vid olika pH. Al +3 jonen som börjar att förekomma vid ett pH under ca 6,5 och Al(OH4) -jonen som börjar uppträda vid pH kring 8. Mellan dessa pH är det "lösta" aluminiumet till 99 % bundet till DOM (dissolved organic matter = löst organiskt material) och är ogiftigt Eftersom "lösligheten" för totalaluminiumet är som lägst i intervallet 8 till 8,5 så är den ökade andelen av den farliga jonen Al(OH4) (av totalinnehållet) vad jag förstår normalt inte till besvär men jag kommer att vara betydligt försiktigare i framtiden när jag använder aluminiumbaserade preparat. Framförallt inte använda det på rutin och ständigt utan om jag använder det så får det bli när det behövs så totalinnehållet av aluminium inte byggs upp i vattenkolumnen. Artikeln jag hittade visar att procentdelen av Al(OH4) i förhållandet till hela förekomsten av "löst" aluminium i vattenkolumnen stiger väldigt snabbt från ca 5% vid pH 8 till ca 90% vid pH 9. Viktigt är att artikeln handlar om sötvatten och det är en av de få källor jag sett om detta men det gör mig försiktigare. Vilka koncentrationsnivåer vi talar om kan man få från samma artikel där artikellförfattarna refererar till en undersökning som visar att ett totalinnehåll av "löst" aluminium på 300 mikrogram/l (0,3 mg/l) i vattenkolumnen är toxiskt för algen Monoraphidium griffithii vid pH på 8,5.Om man som artikelförfattarna räknar denna giftighet till förkomsten av aluminat (Al(OH4)) så skulle det motsvara ca 0,15 mg/l av Al(OH4).

Artikeln jag fann var den här http://info1.ma.slu.se/IKEU/IKEUpresent/IKEU_Publ/PDF/Sjostedt2008Metallspec.pdf

Det är bra det här - man får aldrig slappna av utan får alltid försöka vara uppdaterad och inte stanna i gammal kunskap. Jag har alltid ansett att löst aluminium i vattenkolumnen är ofarligt så länge man är över 7 i pH och den ståndpunkten får jag revidera nu och speciellt som jag använder kalkvatten som tillsätts vid ett tillfälle och gör att pH kan sticka upp lite grand.

Jag kvarstår dock i tanken att järnbaserat fosfatfällning kan orsaka bättre miljö för "skitalger" i och med att järnet kan vandra mellan tre och tvåvärt i en akvariemiljö och om jag skall använda det kommer jag också bara att göra det temporärt. Den reaktion jag fick på mina mjukkoraller när jag använde järnbaserat adsorptionsmedel för första gången gav mig två hänvisningar - 1 - jag hade järnbrist -> 2 - adsorptionsmedlet fixade det.

Hur järnet vandrar i en akvariemiljö kan nog Nixon och Oveb redogöra för bättre än jag men skillnaden mellan söt och salt är att vi inom saltdelen medvetet arbetar med syrefria miljöer för nitratbortagning vilket underlättar reduktion av trevärt järn till tvåvärt järn.

MVH Lasse

[Sillen]

Tackar för svaret även om jag inte vet om jag blev klokare! Det får nog mogna lite!

[Lasse]

På ren svenska Sillen - jag är inte så säker längre på användandet av aluminiumbaserat fosfatremover alltid är så ofarligt som jag tidigare trott. Men observera att jag råder ingen att göra så eller så - man måste alltid göra en egen bedömning efter sitt eget akvarium och det kan få olika handlingsätt i olika akvarium.

MVH Lasse

[Dave]

Tänkte på en sak med skummaren som du slängde ut, har nämeligen läst på annat forum att vissa borrar upp locket till sin skummare i Red Sea för att öka luftutbytet i skummet. Skulle det göra någon skillnad då luften ändå dras från utifrån tanken ändå? om nu inte vissa satt sin slang i skummarkoppen för att få ner slurp-ljudet? Något någon red sea ägare här har gjort kanske?

Dave