Denna Ph mätare nåt att ha?

[JonR]

Hej! Tänkte höra om någon har erfarenhet av denna? Bättre eller sämre än tex ett salifert eller ReadSea Ph test?

http://www.bossgoo.com/product-PH-Meters/pH-Meter-Aquarium-Swimming-Pool-Water-Tester-ATC-0-14-605759.html

Mvh/Jon

[DaTrucka]

jag kör med en liknande, måste kalibreras lite då å då.

Tycker den fungerar bra till mitt ändamål.

[Lasse]

Kallibrerar du den ofta så är den bättre än alla dropptester tillsamans - men de brukar bara hålla något eller några år. Elektroderna är färskvara och de går inte att byta på dessa mätare.

MVH Lasse

[JonR]

Okej! det låter ju bra! Då får det bli en sån! Ville bara försäkra mig att den inte visade helt galet! Tack för svaren!

Mvh/Jon

[stigigemla]

En ganska vanlig till krasch är elektroniska pH- metrar. När elektroden är litet dålig går den fortfarande att kalibrera utan att man märker något men i akvarievatten visar den fel. Börjar man då korrigera pH enligt mätaren får man snabbt problem.

Ställer man in bra vattenvärden: Ca, Mg och kH är pH också bra som en följd av detta.

[mano]

Precis som med alla mätningar så gäller det att ta det lugnt och inte överreagera på några mätvärden, framförallt komma ihåg att om akvariet ser bra ut så är det nog inget värde som är käpprätt åt helvete. Ser akvariet plötsligt riktigt risigt ut är det ju däremot bra att kunna hitta anledningen till varför.

Stig, de vanligaste pH-mätfelsrelaterade krascher måste väl ändå vara de fall när man har en pH-kontroller och inte bara en mätare. Man själv har förhoppningsvis lite bondvett och inser att något är fel innan katastrofen är ett faktum medans en kontroller inte alls är lika säkert att den anar ugglor i mossen bara för att tex CO2-åtgången tiodubblats på en vecka.

Sen tror jag inte att det går att 2-punkts kalibrera om elektroden är slut, till skillnad från en 1-punktskalibrering som utan tvekan borde gå att genomföra oavsett. Observera dock att det är bara mina teorier i ämnet, jag har aldrig använt en pH-mätare själv men jag tycker att detta verkar logiskt.

[stigigemla]

Vad som händer med elektroderna när de börjar ta slut är enligt min mening att de får en läckström. Det betyder att när de är i jonsvaga lösningar (avsett på OH- och H30+) visar de för litet. (Lågt kH) Kalibreringslösningen är starkare buffrad så där spelar läckströmmen mindre roll. Kollar man pH- värdet i mjukt vatten får man ett (ofta vandrande) värde när man rör på pH-pennan och ett lägre värde när den är stilla.

När man använder pH-controller i kalkreaktor har man tre faktorer som är bättre än när man testar med en pH- penna.

1: Bättre elektrod.

2. Man tar aldrig upp den så elektroden riskerar inte att torka.

3. Jonstark lösning i kalkreaktorn så den ger bättre precision när den börjat åldras litet.

[Lasse]

Jodå Mano det kan gå rätt så käpprätt åt h-e även vid en tvåpunktskallibrering - även om den är säkrare. Med de gamla hederliga mätarna kunde man ställa om mätningen så man såg det underliggande mV-värdet och då kunde man se vilken offset punkt man hade (kallibreringen vid 7 och som visar hur mycket elektroden avviker från det teoretiska värdet 0 mV) samt avgöra lutningen (slope) (kallibreringen vid 7 och 4 där man kunde använda skillnaden i mV mellan 7 och 4 för att räkna ut hur många mV det var per pH. Typiskt värde kring -56 mV/enhet pH) Då kunde man se i vilket skick elektroden var.

Vissa av pennorna har bara enpunktskallibrering, vissa har tvåpunkts. Välj 2 punkts om möjligt.

Och som Mano och Stig säger, lämna inte bort huvudet till digitala siffror!

MVH Lasse

[JonR]

Hej! Då har jag lite mer kött på benen! Om värdena börjar bli konstiga(när/om jag nu fått ordning på mina värden i karet) så skulle jag nog dubbelkontrollera dom mot nåt annat , har ju vanliga PH dropptest kvar tex (ska förövrigt bli kul o se skillnaden mellan dom)

Vet ni vad en sån där kostar att köpa i sverige?

Mvh/Jon

[mano]

Jodå Mano det kan gå rätt så käpprätt åt h-e även vid en tvåpunktskallibrering - även om den är säkrare. Med de gamla hederliga mätarna kunde man ställa om mätningen så man såg det underliggande mV-värdet och då kunde man se vilken offset punkt man hade (kallibreringen vid 7 och som visar hur mycket elektroden avviker från det teoretiska värdet 0 mV) samt avgöra lutningen (slope) (kallibreringen vid 7 och 4 där man kunde använda skillnaden i mV mellan 7 och 4 för att räkna ut hur många mV det var per pH. Typiskt värde kring -56 mV/enhet pH) Då kunde man se i vilket skick elektroden var.

Vissa av pennorna har bara enpunktskallibrering, vissa har tvåpunkts. Välj 2 punkts om möjligt.

Och som Mano och Stig säger, lämna inte bort huvudet till digitala siffror!

MVH Lasse

Okej, jag fattar hur du menar, en pH-mätare som är konstruerad på det sätt som jag skulle vilja att den var (eller så som jag själv skulle konstruera den) skulle däremot vara ganska säker då den inte skulle tillåta att man ändrar lutningskoefficienten särskilt mycket (tex bara mellan 50-62 mV/enhet). Ju snävare kalibreringsmöjligheter desto kortare tid måste det ju ta innan elektroden måste bytas ut så det är ju en viss avvägning där emellan.

Fast det stämmer inte heller riktigt att jag skulle bygga in säkerhet på det sättet, eftersom jag är mycket bättre på mjukvara än hårdvara så skulle jag göra en digital kalibrering och där istället varna om offset eller slope skiljer sig för mycket mot det normala (och även visa värdet direkt i displayen som du sa att gamla mätare gjorde, så att man kan dra sina egna slutsatser).

EDIT: Jag har förövrigt lite svårt att tro att inte de mer seriösa tillverkarna också har byggt in den typ av säkerhet så att man inte kan skruva på kalibreringsskruvarna så att lutningskoefficienten skiljer sig för mycket från det normala.

[mano]

Vad som händer med elektroderna när de börjar ta slut är enligt min mening att de får en läckström. Det betyder att när de är i jonsvaga lösningar (avsett på OH- och H30+) visar de för litet. (Lågt kH) Kalibreringslösningen är starkare buffrad så där spelar läckströmmen mindre roll. Kollar man pH- värdet i mjukt vatten får man ett (ofta vandrande) värde när man rör på pH-pennan och ett lägre värde när den är stilla.

När man använder pH-controller i kalkreaktor har man tre faktorer som är bättre än när man testar med en pH- penna.

1: Bättre elektrod.

2. Man tar aldrig upp den så elektroden riskerar inte att torka.

3. Jonstark lösning i kalkreaktorn så den ger bättre precision när den börjat åldras litet.

Du är uppenbart mer påläst kring hur en pH-elektrod fungerar och nu tror jag att jag fattar varför en pH-mätare visar fel när elektroden blir gammal, spänningen ut är alltså fortfarande korrekt (i obelastat läge) men strömmen blir för liten för att själva mätaren ska klara av att mäta spänningen utan att sänka den (sänka mot noll). Har jag uppfattat det hela hyfsat korrekt?

Att värdet (ofta) börjar vandra på en gammal elektrod är ju bara bra, det ger en möjlighet att upptäcka att den behöver bytas ut, får man inte ett stabilt värde så bör man inte lita på värdet.

Jo en pH-kontroller har lyckligtvis sina fördelar jämfört med en penna men den har en stor nackdel, den saknar den mänskliga kontrollen som kan inse att något är galet.

[stigigemla]

Jag har försökt med 3 pH- pennor och ingen har fungerat så att jag blivit nöjd. Jag har en kompis som kraschat sitt kar på grund av en pHpenna och känner ytterliggare en.

En förenklad förklaring:

pH elektroden fungerar litet grann som en osmos men har ett ännu finporigare membran så bara vätejoner kan passera igenom. De är ju positivt laddade så då uppstår en spänning mellan in och utsida. Hur stor spänningen blir beror på hur mycket vätejoner vi har i vattnet på utsidan jämfört med insidan. Men om membranet är slitet kan även andra ämnen passera eller hamna i membranet och de leder ström så då blir spänningen från elektroden lägre. När vi har en lösning med lågt kH finns det mindre vätejoner som kan passera genom membranet och läckaget får större inverkan.

Själva mätaren drar oerhört lite ström från elektroden nuförtiden så det spelar ingen roll.

[JonR]

Följdfråga: Hur gör man rent mätaren så att den visar korrekt PH längre?(förutsatt att den visar korrekt från början) Om nu detta är möjligt? Sprit? Kranvatten?

Mvh/Jon

[Benny]

helt ok har en skälv

[Claes_A]

Följdfråga: Hur gör man rent mätaren så att den visar korrekt PH längre?(förutsatt att den visar korrekt från början) Om nu detta är möjligt? Sprit? Kranvatten?

Mvh/Jon

Det klassiska är att låta pH-elektroden stå i 3 M kaliumkloridlösning mest hela dagarna. Det är samma lösning som finns inuti en glaselektrod. Byte av lösningen inuti elektroden till fräscht dito brukar också fixa till elektroden. Men det går väl inte på de där små pennorna?

Annars görs rengöring ofta med väldigt utspädd saltsyra (100 mM under en halvtimme) i de flesta fall - det torde ta bort både utfällda oorganiska salter från akvarievattnet och organiska partiklar.

[mano]

väldigt utspädd saltsyra (100 mM under en halvtimme)

Vad blir det i procent? Om man inte själv orkar slå i kemiböckerna. Det kanske är jag som är trög just nu och det är väldigt uppenbart, är lite trött.

[Claes_A]

Vad blir det i procent? Om man inte själv orkar slå i kemiböckerna. Det kanske är jag som är trög just nu och det är väldigt uppenbart, är lite trött.

0,3% motsvarar 0,1 M. Koncentrerad saltsyra brukar vara 36-37% om jag minns rätt. Tekniska kvaliteter har ofta lägre koncentration.

[mano]

Den jag har är 30%, köpt i järnaffär, så det stämmer bra, spädning 1:100 är alltså det som gäller för detta syfte. Kan vara bra att veta, har funderat ett tag på en pH-penna men har dragit mig för det för att det verkar bli så dyrt med kalibreringsvätskor, förvaringsvätskor och rengöringsvätskor. Tillbehören blir ju dyrare än pennan (trots att jag valt att bara titta på de pennor med utbytbara elektroder).

[Lasse]

Det klassiska är att låta pH-elektroden stå i 3 M kaliumkloridlösning mest hela dagarna. Det är samma lösning som finns inuti en glaselektrod. Byte av lösningen inuti elektroden till fräscht dito brukar också fixa till elektroden. Men det går väl inte på de där små pennorna?

Annars görs rengöring ofta med väldigt utspädd saltsyra (100 mM under en halvtimme) i de flesta fall - det torde ta bort både utfällda oorganiska salter från akvarievattnet och organiska partiklar.

Tyvärr går det numera inte att byta den kaliumkloridlösning som är inne i de flesta elektroder. De är slutna för det mesta. Elektroder är en färskvara och förbrukningsvara. I kontinuerlig mätning så är hållbarheten ungefär ett år för en bra elektrod. Det är viktigt att man ofta torkar av glas"kupolen" och då och då skrapar lätt med nageln på den lilla pricken man ser på ena sidan (det är ett keramikfilter)

.

MVH Lasse

[Virse]

Väcker en gammal tråd med samma fråga.

Kan denna ph-mätare vara något att ha?

http://www.conrad.se/?ws_tp1=nl&ref=newsletter&subref=2011nlv15/101145&article=101145

Man får med utbytbara mätelektroder och den "ska" vara exakt.

[Lasse]

Är nog ett bättre alternativ än pH-penna. Billig men en bra elektrod kostar nästan det dubbla åtmimnstone - men klar bättre än de sk pennorna. Sedan hur just denna fungerar vad gäller kvalité vet jag inte.

MVH Lasse

[Marko]

Kanske lite OT, men är alla pH prober skapade lika enligt standard, dvs svarar i x mV per steg i pH, eller är det olika från olika tillverkare? Med tanke på mätmetoden som beskrivs tidigare i tråden så måste det ju bli så att det är 0V vid pH 7 om jag tänker rätt. Att återanvända en färdig mätare eller bygga ihop en egen generisk pH mätare som matar ut 0-5V mellan pH0-14 är ju isf inte särskilt svårt med två op-förstärkare och 2 trim-pot för kalibrering.. ?

[stigigemla]

Det finns till och med en ritning här på guiden.

Annars finns det en "application note" AN från National Semiconductor.

[Marko]

Ja titta, det fanns ju hur mycket som helst på en enkel google sökning.. Ser att jag inte var helt fel ute.

[Lasse]

Alla prober har inte riktigt samma lutningskofficient (slope på engelska). Det finns lite olika typer. det finns gel, det finns (eller fanns) öppna där man sprutade ut lite referensvätska vid provtagningen, det finns sådana som är anpassade till jonsvaga vatten (saltvatten är mycket jonstarkt), det fins vätskefyllda och så vidare. Den idéella kofficienten är kring 56 mV men jag har haft elektrodtyper med lutningskofficient på 60 mV. Detta vid nya elektroder. Det som åldras hos elektroderna är lutningskofficienten samt den sk offset-punkten. Denna punkt är avvikelsen till 0 mV vid kallibrering på pH 7. Riktvärde för dålig elektrod där är ofta en offset på över 20 mV. På de moderna mätarna kan man oftast inte slå om till mV (vilket gick förr) så det är svårt att kontrollera om elektroden är på väg att ta slut eller inte. Ett indirekt mått på om elektroden är på väg att bli gammal är att se om den ger ett stadigt värde eller om det fladdrar. I saltvatten skall inte värdet fladdra men i jonsvagt sötvatten kan det fladdra lite grand på grund av att jonstyrkan inte är jämnt utbredd. Reaktionstiden till stabilt värde är en annan faktor som kan avgöra om det är dags för utbyte eller inte. Att tänka på för de som har kontinuerliga mätningar är att vi rör oss med väldigt svaga strömmar i ledningarna. På en perfekt elektrod så är pH 8 ca -56 mV. Varje tiondel är alltså en ändring på 5,6 mV. Har man kraftiga 230 V ledningar eller ballaster i närheten av denna slad från elektroden till mätaren så kan man få konstiga värden pga induktion.

MVH Lasse