Hur ser ett standardakvarium ut numera?

[Claes_A]

Låt oss säga att vi får en fråga av en akvarist som vill sätta upp ett nytt saltvattensakvarium för första gången:

- Vad behöver jag för utrustning, vad ska jag tillsätta till akvariet och hur ska jag sköta det?

Vad svarar man på det numera? Vad är standardsetupen vad gäller de tre delarna teknik, tillsatser och skötsel? Finns det en konsensus eller varierar det stort mellan akvaristerna och akvarietypen (bara fisk, mjukisar, LPS, SPS)?

//

Jag började fundera på det här i samband med att jag läste tråden om rävarnas bristande aktivitet på SVG och alla nybörjarfrågor. Finns det ett givet sätt att sätta upp akvariet och vad skulle man skriva i en bok riktad till nybörjaren idag? Vad står det t ex i Knops bok som tydligen finns på svenska?

Vågar vi t ex rekommendera nyheter som t ex tillsatser av olika kolkällor som socker, vodka, ättika eller NP Biopellets? Zeovit har ju byggt på denna metod länge. Anses kolkällorna fortfarande vara experimentella eller är de beprövade? Är risken större att misslyckas utan dem (nitrat, fosfat och alghelvete) än med dem (överdoseringskrascher)?

Vidare finns det fortfarande en diskussion om metallhalogen vs T5 eller är det över? Är det T5 vs LED vi bör prata om nu? Eller är det skit i samma?

[Fiffe]

Vill bara säga att detta är ett jättebra initiativ. SG är ovärdeligt för en nybörjare.

Dock kan det vara väldigt svårt att hitta information och framförallt RÄTT information. Här finns massor med information, men det gäller att försöka bilda sig en uppfattning hur aktuell den är och det är inte alltid så lätt.

Kemi för dummies är klockren. Liknande handbok för teknik, tillsatser osv, hade varit guld värt och säkert minskat de återkommande nybörjarfrågorna på forumet. Om inte finns det ju iaf en handbok att hänvisa till.

[NiXoN]

Tror det blir svårt att hitta ett genomsnittskar, det finns så måga "skolor" i dagens läge.

Jag får dock känslan av att FO karen börjat minska i antal och att man mer gått över till varierande revkarstyper...

Det jag brukar rekomendera är ofta lite hängslen o bälte då jag inte ser de roliga med att prova nedre gränsen av skötsel.

-Kraftigt flöde.

-Mycke ljus.

-Bra skummare, med överkapacitet.

-Balling/kalkreaktor, beroende på storlek av kar.

-Automation, vattenpåfyllning samt balling.

-Osmos.

-Refraktometer.

-Bra tester, dock inte värsting po4 test i början.

-Aktivt kol.

Jag skulle inte rekomendera att en nybörjare kör nåt så känsligt som Vodka/Zeovit, pelletsen känns lite mer stabila/enkla om man kör med lägre dos.

Zeovitens alla doseringar och skötsel känns som en hobbydödare när de kommer till nybörjare, sen krävs det nog lite fingertoppskänsla för att zeon skall komma till sin rätta.

Automationen är nåt som underlättar rätt ordentligt och om det är enkelt så brukar de vara en större chans att folk orkar hålla på.

Jag tänker sticka ut huvudet lite då jag sålt en del koraller till folk med olika system och fått feedback(om man kan kalla de så) på hur de har gått.

Lowtech karen som kört utan osmos och med minimalt flöde och som förlitar sig mest på VB för underhåll har haft överlägset högst mortalitet.

Flera av dom som drev såna system hade en rätt rolig inställning då dom tyckte sig ha hitta ett felfritt koncept som minsan funkade för allting.

Man behövde minsan inte sköta om karet eller ha någon vidare koll på värdena för de hade dom läst. Sen kunde man absolut inte lyssna på någon som hade avvikande åsikter även efter att den tredje upsättningen av korallerna dött. I slutändan så var det alltid mitt fel då jag sålde dåliga koraller

Nu menar jag inte att Lowtech system inte funkar, tvärtemot så finner jag dom som ett bra alternativ. Men vissa klarar helt enkelt inte av driften av ett sånt system där det inte finns lika mycke marginaler mot slappande/vanskötsel.

Mitt förslag är att man siktar lite högre (så landar man kanske på en lagom nivå).

Jag är dock ingen gammal räv så jag går bara på min ringa erfarenhet kring saltvatten, sen försöker jag balansera de med min upfattning om mänskligt beteende.

//NiXoN

[Claes_A]

Det jag brukar rekomendera är ofta lite hängslen o bälte då jag inte ser de roliga med att prova nedre gränsen av skötsel.

-Kraftigt flöde.

-Mycke ljus.

-Bra skummare, med överkapacitet.

-Balling/kalkreaktor, beroende på storlek av kar.

-Automation, vattenpåfyllning samt balling.

-Osmos.

-Refraktometer.

-Bra tester, dock inte värsting po4 test i början.

-Aktivt kol.

Jag skulle inte rekomendera att en nybörjare kör nåt så känsligt som Vodka/Zeovit, pelletsen känns lite mer stabila/enkla om man kör med lägre dos.

Jag hittade min gamla tråd som jag aldrig hjälpte till att pusha igång ordentligt. Och jag tycker listan ovan är mycket bra. Till den skulle jag vilja lägga regelbundna vattenbyten som en del av setupen. Vattenbyten med ett kvalitetssalt (vi har ju haft många exempel på salt med skakig kvalitet uppe) är förvisso överskattade vad gäller att reducera näringshalter men de är bra för att tillföra alla möjliga salter som korallerna behöver.

En annan sak som jag antydde redan i trådstarten var att jag tycker det vanligaste problemet alla har (nybörjare som rävar) är för mycket kväve och fosfor i systemet vilket leder till algtillväxt och elände. Jag uppfattar att detta problem är så pass utbrett att jag faktiskt tycker koldosering bör finnas med i ett nybörjarsystem. Och jag tror att NP Biopellets är den produkt som är enklast för de flesta förutsatt att man inte tycker reaktorbygget är för tungt.

Några tillägg skulle jag också villja göra för ett par av punkerna ovan:

Balling/kalkreaktor - jag har under ett antal (korta) månader testat kalkvattentillförsel som enda källa för kalcium och alkalinitet som ett alternativ till rubrikens två tekniker. Och jag som ännu inte har väldigt många stenkoraller i mitt 200-liters system kan hålla kalcium och alkalinitetsnivåerna uppe med detta. Jag förstår att det kan bli problem i framtiden när massan stenkoraller i kraftig tillväxt ökar men just nu är det oproblematiskt. Jag har alltså bara en enkel dunk med kalkvatten (+överskott av kalciumhydroxid på bottnen) och en liten dränkbar pump som regleras av osmolatorn och en timer så att tillförseln sker droppvis nattetid. Investeringskostnaden och utrymmeskravet är minimalt. Kalkvattnets styrka vad gäller kalcium och alkalinitet ökas lätt genom att hälla ättika i det (jag testar det sedan några veckor).

Aktivt kol - jag kör ozon istället för att hålla vattnet kristallklart men det är troligen en större investeringskostnad för ett nytt kar än lite aktivt kol. Aktivt kol brukar höjas till skyarna som något riktigt bra men jag har inte riktigt sett de empiriska bevisen för att det behövs om man ozoniserar. Faktum är att jag haft del i ett antal kar där aktivt kol inte använts och det fungerat bra ändå - men alla kar har ozoniserats svagt.

[NiXoN]

Har några vidarefunderingar på det du är inne på rent praktiskt, men det blir lite OT.

Ozon är bra men det är inte helt ofarligt heller vare sig för akvariet eller för akvaristen. Vanliga symprom är att man får huvudvärk och vissa hävdar att dom blir illamående, fisken kan börja tappa sitt slemskikt vilket inte är helt lyckat.

Jag körde Ozon ett tag utan kol vilket resulterade i klart och fint vatten men då med låg dos.

Kol är lite enklare men det kan släppa ifrån sig lite fosfat, jag brukar ha i lite alubaserad remower i samband för att motverka detta.

Nu kör jag dock utan vare sig kol eller ozon i fraggkaret då jag vill se om jag får problem med kemkrig mellan korallerna.

Det har gått nästan 2 månader utan någon anmärkningsvärd förändring förutom att vattnet är lite gulare vid VB.

Jag har dock gjort ett 50% VB i början av testperiorden.

Nästa produkt att testa kan bli Seachem Purigen då det skall tydligen gå att regenerera och tillverkaren har t.o.m gett en beskrivning om hur man går tillväga.

Kalkvatten tar stopp när konsumtionen går över en viss nivå under dygnet, finns någon fin graf i en RC artikel om när det händer. Jag tycker därav att balling är rätt smidigt speciellt om man har doserpumpar.

I övrigt så har jag inget emot kalkvatten som sådant, använder det själv ibland...

//NiXoN

[Claes_A]

Jag håller med om det du skriver men jag har under alla år av ozondosering aldrig sett några dramatiska negativa effekter. Men jag har bara kört låga doser i skummaren i sumpen.

Vi har inte nämnt levande sten i tråden. Är det ett krav idag? Jag antar att det inte är det men onekligen så får man in en del trevliga organismer i karet den vägen. Så för en nybörjare är nog levande sten en bra sak och det lär inte finnas många system utan levande sten i landet.

[NiXoN]

Nja kanske inte men det fungerar utan om man vet vad man gör.

För nybörjare så känns det dock som en given med LS, men jag har börjat bli lite mer fundersam om vad man skall rekomendera för mängder egentligen.

Det enkla är ju att gå på 1/10 av vattenvolymen i Kg sten men det kan vara bra med mer eller mindre...

//NiXoN

[Nordin]

Nja kanske inte men det fungerar utan om man vet vad man gör.

För nybörjare så känns det dock som en given med LS, men jag har börjat bli lite mer fundersam om vad man skall rekomendera för mängder egentligen.

Det enkla är ju att gå på 1/10 av vattenvolymen i Kg sten men det kan vara bra med mer eller mindre...

//NiXoN

Här i Sverige så kör nog många på 1/10 av volymen, men i USA i 'minimalist' akvarierna så verkar det köras med mindre sten. Jag själv gillar öppna ytor för fiskarna så jag kommer köra på runt 35-40kg till mitt 540L. Det är nog med sten för koraller och smådjur och gömställen, och mycka simyta för firrarna .

[Hirez]

Ja.. jag tycker listan är fin, någonstans kan man nämna fosfat absorber.

Detta med sten, är ju bra men ett kar som har 1/10 sten, gentemot 1/5 tex. gör det stor skillnad för baktierefloran, eller kan man kompensera genom att ha biobollar etc. i sumpen?

[Datate]

Jag kan ha fel, men är inte fosfatremover allt mer på väg bort iom att bakteriemetoder kommer allt mer?

Nu kan man ju förvisso köra både och, men vad jag förstått behövs det ofta inte.

Fosfatfilter, nitratfilter och ev biofilter byts mot en liten biopelletsreaktor eller ett zeo-filter.

Tar mindre plats, drar mindre ström, låter mindre och endast ett flöde att justera...

[Datate]

Det där med LS som skall vara minst 10% av akvarievolymen regerar väl fortfarande, men det finns ju inget som säger att man måste ha all sten i huvudkaret...

Sen är det nog så att ju mer man annammar kolkälle/bakteriemetoder så minskar kanske behovet av LS.

I zeovitmanualen rekommenderas dock minst 10% LS om jag minns rätt.

[patrikk]

Nu är jag inte någon gammal räv inom området men visst är det skillnad på 10kg sten o 10 kg sten. Det ett bra riktmärke men vad man är ute efter är ju faktiskt ytan på stenen som är i kontakt med vatten. så en mer porös(och "håligare") sten som tex. fiji live rock eller liknade väger mindre än annan "vanlig" LS som man kan köpa i butik. 10kg fiji live rock är större och har mer ytkontakt än annan "vanlig" LS.

rätta mig om jag har fel men det är min uppfattning

[Laggeman]

Även sten från samma område kan se annorlunda ut, så just den från Fidji är inte den enda som är porös och har stora håligheter.

[patrikk]

Även sten från samma område kan se annorlunda ut, så just den från Fidji är inte den enda som är porös och har stora håligheter.

nää det är klart som jag sa tex. fiji sten så klart finns det massor av andra stenar som är porösa man kan tex. även göra dem själv. som det finns massor av DIY för hur man går tillväga om kan på olika sätt få dem mer eller mindre porösa.

Det var inte vilken typ av sten som var det viktiga i mitt resonemang utan att det är skillnad på 10kg sten o 10kg sten. I praktiken så kan man säker ha 7-8% (har inte räknat på mina siffor men i runda slängor så!) sten men med samma eller bättre effekt än annan sten beroende på hur den ser ut och hur porös den är.

[Wiking]

Eftersom jag börjar bli gammal och därmed har problem med minnet så är jag lite osäker;) Jag hittade tillbaka till denna hobby för ca 4 år sedan och hade då inte pysslat med saltvatten eller akvarium på ca 18 år. Men, om jag minns rätt så började det här med levande sten komma igång på allvar under 80-talet och hörde då till den så kallade Berlin metoden. Berlin metoden förespråkar betydligt mer LS än 10% av vattenvolymen. Jag vill minnas att det var uppåt 25 kilo per 100 liter.

Någon som minns?

[greger]

I min värld, som då till hälften av dygnets timmar består av saltvattensakvaristik - så tycker jag en bra grund set-up som fungerar i de flesta fall, består av:

1. ca 15% av burkens bruttovolym i levande sten av god kvalitet - kar med mindre sten tenderar i min uppfattning att bli instabila, zeolit, biopellets eller andra näringsbegränsare minskar behovet av Ls till viss del.

2. en bra skummare ökar karets belastningskapacitet och genomluftning

3.Cirkulation, 20-30ggr volymen/h fungerar i de flesta fall - pumpar i dag är billiga, finns ingen anledning att snåla

4. belysningen, MH, T5 eller LED är alla gångbara alternativ,mer en smaksak kanske - här handlar det mest om vad man valt för inriktning på burken, fisk och mjukisar kräver inte så mycket, SPS och musslor kräver en hel del.

5. En osmos, helst med silikatfilter är ett måste, tycker jag - vårt berömda svenska dricksvatten innehåller ur mänskligt perspektiv väldigt lite föroreningar, men det marina livet är betydligt känsligare.

Dessutom tar det ofta månader innan nivåerna ackumulerats till en nivå där de orsakar problem - problem som ofta är svåra att härleda och åtgärda.

6. osmolator - en av de bättre "value for money" gadgets som finns i hobbyn - fyller på avdunstat sötvatten i småportioner.

kan med fördel utföras manuellt 2ggr /dag av disciplinerade människor;)

7. ytavrinning, för att slippa ytfilmen - helst kombinerad med sump där man också gömmer skummare, diverse filter och annat mindre estetiskt tilltalade utrusning.

Listan på övrig tillvalsutrustning kan göras lika lång som vid nybilsköp - men här är det återigen akvariets inriktning som styr.

Några bra att ha grejor:

Automatik för att hålla akvariets Ca Mg kH värden stabila - kalkreaktor, doserpumpar för balling etc - kan utföras manuellt också, disciplin är ledord...

Fosfatfilter, mat, fekalier och andra organiska ämnen som bryts ner, omvandlas till fosfater - fosfater göder alger, alger vill man inte ha....

I fosfatfiltret går det även bra att tillsätta aktivt kol, som tar bort gulfärgningen som uppstår, gifter från korallers kemiska försvar etc

Som sagt listan kan göras lång, men detta är bra "basics"

[patrikk]

Eftersom jag börjar bli gammal och därmed har problem med minnet så är jag lite osäker;) Jag hittade tillbaka till denna hobby för ca 4 år sedan och hade då inte pysslat med saltvatten eller akvarium på ca 18 år. Men, om jag minns rätt så började det här med levande sten komma igång på allvar under 80-talet och hörde då till den så kallade Berlin metoden. Berlin metoden förespråkar betydligt mer LS än 10% av vattenvolymen. Jag vill minnas att det var uppåt 25 kilo per 100 liter.

Någon som minns?

självklart är "more is better" men man klarar sig med mindre beroende på utformning och hur porös stenen är.

Sen vad det gäller Berlin metoden så har jag inte hittat att det är 25% dock stod det på en norsk sida att det var 10% men kan inte lita på det eftersom inga referenser fanns för påståendet. Men du har säkert rätt med 25%.

Om den metoden kom på 80 talet , så var dar det inte då som det var väldigt svårt att hålla ett fungerande saltis kar i bra/god kvalité? Kanske man behövde den extra marginalen för att tekniken inte var så utvecklad som idag?

Men som sagt jag säger inte emot något utan jag tycker oxå att det är bättre med mer sten. Jag försöker bara föra diskussionen från olika perspektiv.

Återigen så får jag upprepa mig att oavsett om man rekommenderar 10% 25% eller 50% LS så anser jag att % är beroende av vilken typ av sten man använder. Så man ska inte stirra sig blind på ett procent tal eller vikt.

[Wiking]

Minns jag rätt 'uppfanns' metoden redan på 60-talet men slog igenom på allvar under 80-talet. Självklart har stenens kvalité/kapacitet ett stort avgörande och i kombination med andra metoder så är säkert procenten LS väldigt relativ.

[salar]

I min värld, som då till hälften av dygnets timmar består av saltvattensakvaristik - så tycker jag en bra grund set-up som fungerar i de flesta fall, består av:

1. ca 15% av burkens bruttovolym i levande sten av god kvalitet - kar med mindre sten tenderar i min uppfattning att bli instabila, zeolit, biopellets eller andra näringsbegränsare minskar behovet av Ls till viss del.

2. en bra skummare ökar karets belastningskapacitet och genomluftning

3.Cirkulation, 20-30ggr volymen/h fungerar i de flesta fall - pumpar i dag är billiga, finns ingen anledning att snåla

4. belysningen, MH, T5 eller LED är alla gångbara alternativ,mer en smaksak kanske - här handlar det mest om vad man valt för inriktning på burken, fisk och mjukisar kräver inte så mycket, SPS och musslor kräver en hel del.

5. En osmos, helst med silikatfilter är ett måste, tycker jag - vårt berömda svenska dricksvatten innehåller ur mänskligt perspektiv väldigt lite föroreningar, men det marina livet är betydligt känsligare.

Dessutom tar det ofta månader innan nivåerna ackumulerats till en nivå där de orsakar problem - problem som ofta är svåra att härleda och åtgärda.

6. osmolator - en av de bättre "value for money" gadgets som finns i hobbyn - fyller på avdunstat sötvatten i småportioner.

kan med fördel utföras manuellt 2ggr /dag av disciplinerade människor;)

7. ytavrinning, för att slippa ytfilmen - helst kombinerad med sump där man också gömmer skummare, diverse filter och annat mindre estetiskt tilltalade utrusning.

Listan på övrig tillvalsutrustning kan göras lika lång som vid nybilsköp - men här är det återigen akvariets inriktning som styr.

Några bra att ha grejor:

Automatik för att hålla akvariets Ca Mg kH värden stabila - kalkreaktor, doserpumpar för balling etc - kan utföras manuellt också, disciplin är ledord...

fosfatfilter, mat, fekalier och andra organiska ämnen som bryts ner, omvandlas till fosfater - fosfater göder alger, alger vill man inte ha....

I fosfatfiltret går det även bra att tillsätta aktivt kol, som tar bort gulfärgningen som uppstår, gifter från korallers kemiskaförsvar etc

Som sagt listan kan göras lång, men detta är bra "basics"

Du har inte missat droppfilter som e gjort av blomlådor fyllda med lekakulor? Det trodde jag hörde till ditt måste lösning.Patrik

[greger]

Du har inte missat droppfilter som e gjort av blomlådor fyllda med lekakulor? Det trodde jag hörde till ditt måste lösning.Patrik

Bara om man vill vara singel

[greger]

Minns jag rätt 'uppfanns' metoden redan på 60-talet men slog igenom på allvar under 80-talet. Självklart har stenens kvalité/kapacitet ett stort avgörande och i kombination med andra metoder så är säkert procenten LS väldigt relativ.

Den ursprungliga formeln för Berlinmetoden var ca 25% Ls - sedan dess har ju t.ex skummarna blivit rätt mycket effektivare;)

[mekl]

Bra tråd! Enkla handfasta råd som kan leda till ett snyggt och relativt enkelt skött akvarium.

Slår ett slag för några saker som om jag känt till det tidigare skulle sluppit problem.

Referensvätska till tester! Har under åren haft många tester som visat helt uppåt väggarna. En bra ref. vätska kostar ungefär som ett normalt test. KH är det viktigaste värdet i mina ögen där snabba svänger leder till stora konsekvenser.

Levande sten håller stora skillnader i kvalite. "Begagnad" sten kan vara knökad med fosfat som det tar månader att få ut och få den bäste att ge upp. Att köpa fräsch sten kan innebära att man slipper brottas med alger i många månader.

För att vara glad akvarist gäller också den gamla goda regeln att läsa på innan man köper något. Att glad i hågen komma hem från butiken med ett klipp som vid snabbt google sök visar sig vara bäst att lämna i havet och sedan se det man köpt leva ett par dagar/veckor och sedan dö gör en akvarist ledsen.

Kolkälla är en välsignelse för den som vill hålla koraller.

Cirkulation och belysning är viktigare än olika filter (UVC/fosfat/vadd/biofilter osv).

Med tålamod, kunskap och intresse kommer man finna en givande hobby som kan men inte behöver kosta skjortan.

/Mattias

[knabbuziak]

Jag gillar tanken med att samla bra nybörjarinformation i ett dokument för att hjälpa nybörjare att kunna starta upp ett kar som de själva "mäktar med"!

En tanke jag haft tidigare är nåt i stil med "Saltvattensakvaristik för dummies" - ett levande dokument som även innehåller "Saltvattenskemi för dummies". Dvs. ett stort LEVANDE dokument med huvudrubriker som: kemi, belysning för koraller/fiskar/alger/refugier, cirkulation, filtrering, skötsel av fiskar/mjukkoraller/SPS'er/LPS'er/övriga djur, mat, övrig teknisk utrustning, balling, felsökningschema etc. etc.

Jag skulle jättegärna skriva ett sådant dokument, men eftersom jag inte ens har ett års erfarenhet så är jag knappast rätt person att göra det! Därför bör kanske informationen tillhandahållas av någon som kan saker och ting lite bättre.

Men skriver gör jag som sagt gärna.

Låter det som nåt genomförbart?

Om det ska vara många som är med och skapar ett sådant dokument (vilket jag skulle förespråka då många har sina specifika kunskapsområden) så antar jag att det kommer ta ett bra tag att få ihop all info till ett sådant dokument.

[NiXoN]

Det finns såna dokument redan, dom kallas "Böcker";)

Tanken är god men det är svårare att ta vara på iden om en ny modern saltbok/pdf.

Kemin är mera låst av grundläggande regler och krav varpå den typen av pdf inte bli så kontraversiell. En mer detaljerad "såhär startar du" kommer att kräva en viss inrikting för att inte bli för förvirrande för en nybörjare.

En omfattande heltäckande pdf som tar till hänsyn samtliga olika typer av kar kan väldigt enkelt bli rätt massiv och förvirrande.

Det kommer att bli svårt att få flertalet akvarister överense om nåt som kommer att innehålla så mycket detaljer och fakta som även kan tolkas som "åsikter".

Inte för att det behöver vara så att alla håller med men man får nog räkna med en del diskutioner om man vågar sig på ett sånt projekt.

//NiXoN