Jump to content

Varför?


Guest Andor

Recommended Posts

jovisst finns det stenkoraller som bränns utav H-e,

typ ephyllior,galaxeor,psysogyror och firecorals mfl,men dom bränner ju också andra stenkoraller.

Men det var väl inte det som var poängen, inte heller fluktuationer - min fråga var vilken temp andreas har i sin tank.

Dessutom tror jag inte herr Knop med fluktuationer

(betyder om jag inte minns fel:små avvikelser från ett norm eller medelvärde)

-avser skillnader av de "magnituder" som vi kan åstadkomma i ett akvarium .

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 52
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

jovisst finns det stenkoraller som bränns utav H-e,

typ ephyllior,galaxeor,psysogyror och firecorals mfl,men dom bränner ju också andra stenkoraller.

Men det var väl inte det som var poängen, inte heller fluktuationer - min fråga var vilken temp andreas har i sin tank.

Dessutom tror jag inte herr Knop med fluktuationer

(betyder om jag inte minns fel:små avvikelser från ett norm eller medelvärde)

-avser skillnader av de "magnituder" som vi kan åstadkomma i ett akvarium .

Poängen var att hänvisa till att stenkoraller kan ha en stor effekt på läderkoraller vilket skulle kunna förklara varför de mår dåligt i detta fall. Kanske inte troligt men ett förslag till en möjlig anledning. Det låter i vissa inlägg på tråden som att stenkoraller inte kan påverka mjukkoraller i någon större utssträckning. Jag ville bara hänvisa till att de kan ha en stor inverkan, inte bara om de kommer i fysisk kontakt med varandra.

Sedan antog jag att du frågade angående temperaturen för att du ansåg att de mådde sämre pga av de var känsligare för denna parameter i jämförelse med hans andra koraller? Det tror jag är osannolikt. Fluktuationerna på ett innerrev i naturen kan vara markanta (säkert jämförbara med de fluktuationer som förekommer i våra akvarier under normala omständigheter) varför djuren där är anpassade till denna miljön och därför klarar temperaturskiftningar dvs temperaturer både under och över det "normala" bättre än många andra koraller i hans kar. Artikeln var skriven just med hänvisning till att skapa en biotop för ett innerrev i akvariet och gavs som en förklaring till varför koraller från innereven ofta är mer tåliga för fluktuationer i våra akvarier.

Jag tror att vår förståelse för hur olika koraller från olika revbiotoper påverkar varandra fortfarande är ganska begränsad. Det är idag nästan praxis att skapa biotoper för sötvattensfiskar och det är idag sällan man tex ser diskus tillsammans med malawiciklider. Skulle de överleva tillsammans? Antagligen, i varje fall på kort sikt, men en eller båda arterna skulle inte kunna leva och utvecklas optimalt. Jag tror att vi kommer se mer och mer biotopakvarier när hobbyn och kunskapen växer men det kommer säkert ta tid med tanke på hur mycket mer komplex de kemiska samspelet mellan koraller är.

Link to comment
Share on other sites

den här tråden började med att andreas undrade om nån visste varför hans sarco dog,

Två möjliga anledningar som jag känner till, ger det händelseförlopp som beskrevs är :parasiter eller att tempen drar iväg runt 30 grader.

Mitt inlägg om att mjukisar kan störa/döda stenkoraller var ett svar på svärds och ingvars inlägg.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Hej.

Hade tidigare en stor lobophytom som jag inskaffade för den skulle vara tålig, dessutom två sacrophyton. Lobo:n var jättefin den första månaden men började sedan gradvis att inte "slå ut". De två andra slog ut med svällde liksom aldrig upp. När jag införskaffade dem i butik så fick jag inga besked om några speciella skötselanvisningar utan det vara bara att köra på typ.

Efter hand så vittrade lobo:n sönder. I samma veva blev jag tipsad om att tillsätta jod (om jag inte kollat med tester vilket jag inte hade) och spårämne, trace soft. Dessutom att kontrollera ca. Ca var väldigt lågt, likaså jod, så dessa höjde jag. Efter hand så blev mina två sacr... koraller kanonfina. Jag vet egentligen inte vilken av mina åtgärder som var den rätta men fint blev det i allafall. Skall säga att jag under sommaren hade en vattentemp på ca 30 grader, men jag utesluter denna helt och hållet ifrån mina felsökningar. Provade att flytta korallerna, mindre ljus - mer ljus, mindre ström - mer ström, men utan någon synbar förändring. Gjorde alla möjliga vattentester utan att ha några andra värden som låg utanför det rekommenderade.

Skaffade en anemon i samma veva som jag köpte den första korallen och den gick samma öde till mötes. Ville inte "slå ut" för att gradvis bli sämre.

Kanske inte en lösning med min text, men kanske en tankeställare??

Link to comment
Share on other sites

Jag har dykt på många ställen i min dag. Sacrophyton är bland de tåligaste av alla. Utanför Singapor så finns inte en enda stenkoroll men de döda reven befolkas av div mjukkoraller som sacrophyton. Det är ett känt faktum att olika arter av koraller för en kemisk krigföring mot varandra. Trivs Acropora så trivs inte mjukkoraller vise versa. Varför frågar man sig och vilka gifter. I Tyskland tillämpas täta vattenbyten eller filtrering över kol om man skall hålla många arter (mjuk men även sten) tillsammans.

Link to comment
Share on other sites

Svar nej! Mjukisar vill ha lite skit=näring i vattnet. ( om man har bra med fisk så alstrar dessa s.k. marine snow). Viktigt för vissa arter är också jod.

Mjukisar trivs allra bäst om akvariet är försett med ett plenum vilket jag konstaterat i Tyskland många gånger.

Det är inte heller så att alla mjukisar trivs med varandra vissa arter har en tendens att konkurera ut andra. Kemisk krigföring sker även mellan dessa. Andra tar över för att de har mycket snabb tillväxt och är tåliga mot gifter t.ex Xenia. De ända koraller som klarar dessa är de med mycket starkt gift och anemoner. Även i naturen så ser man att på en plats så dominerar en art totalt.

Link to comment
Share on other sites

Plenum enl. Schaubert

1)Ett stillasående vatten med låg syrespänning vid botten.

2) Separationsskikt som gör att inget trillar ned

3) Sandskikt av något grövre sand som skall ligga still

4) Fiberdukmatta.

5) fin korallsand helst levande med många mikro- och makroorganismer

Sandskikten bör vara minst 10 gärna 15cm tjokta t.ex. 7,5 +2,5.

Jag har 10 resp 5 cm.

Fördelar:

1) Produktion av plankton och en levande botten.

2) pH gradienten som man får i skikten ( surare ju längre ned) frigör naturlikt spårämnen och Ca, Mg, jod m.m.

3) syregradienten ( ju längre ned desto mindre) Gör att man får växt av denitrifikations bakterier vilka producerar kväve som avgår. Samma process sker inuti levande sten. Leder till att nitratvärdena blir nästan 0.

Nackdelar:

1) tar stor plats men det är därför jag förordar en stor sump.

2) noga att anlägga inget fusk tolererars för gå blir det i stället ett bottenfilter som ansamlar skit och försämrar vattenvärdena. Man skall uppnå mikroaerofila förhållanden men inta anaroba! i bottenskiktet.

Om plenumet fungerar som det ska så behövs inget annat varken skummare eller tillsatser. T.ex. Monacos offentliga akvarium på 250 000 liter funkar så.

Jag har dock en effektiv skummare enl devisen skadar ej.

Jag var bortrest i 2mån en gång och skummaren pajade. Jag såg när jag kom hem att alla koraller hade växt bra och plyperna var ute för att fånga plankton. Har aldrig sett så friska koraller. Matningen av fiskarna när jag var borta var sporadisk men då jag normalt matar mycket så har jag inte tordats stänga skummare än men vi får se....

Jämför också s.k. Mudfilter som är det senaste i teckniken uppfunnen av en indonesier, där används slamm=mud full av levande väsen för samma syfte.

Link to comment
Share on other sites

Det är lätt att bygga om man är noggran=inte fuskar. Plenumet skall täcka hela botten om det är i akvariet. Många föredrar dock att ha det i sumpen som då ska vara minst 1/3 del av volymen i huvudkaret. I Tyskland har jag sett att allra bäst resultat får man om man har 2 identiska kar och använder det ena som dåld sump. Supen används då även för att odla fragar m.m. Jag har i hela botten av mitt 3000l kar samt även ett i min sump som är på 300l (för liten men har inte mer plats) . Jag har även 100kg levande sten och Calulerpaodling i sumpen

Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte alls på att spola bort slammet! Det allra nyaste är att använda slamfilter! Om riktigt byggda så krashar de aldrig till skilnad från många andra system. Mitt har nu gått i 10 år och vattenvärdena är bättre än de var för 5 år sedan. Mitt föregående akvarium hade också plenum och gick även detta i 10år utan krash. Jag har sett 100-tals krashar i akvarier enl Berinmodellen och kände även Dinter Stüber som konstruerade metoden (har hans orginalverk på tyska om någon är intr) ...ett strömavbrott räcker!!!

Skilnaden mellan ett djupsandsfilter och ett Plenum är att det aldrig skall bli anaerobt (helt utan syre) i ett plenum utan mikroaerofilt vilket leder till att ingen svavaldisulfid bildas.

Plenum modellen används även i andra sammanhang t.ex. i apburarna på skansens akvarium. Jorden ympas här med maskar och andra kryp.

I ett plenum ympas med levande sand.

Den näring som bilas av ett plenum bindes till mycket stor del i levande orgamismer. Likt korallrev eller regnskog där all tillgänglig näring är bunden i organismer medan omgivningen är mycket näringsfattig.

Slammbildningen i ett plenum är minimal har ännu ej sett någon efter 10 år! Lika så försvinner apornas avföring på skansen viket spar mycket arbete.

Både apor och fiskar äter en hel del av det som produceras i ett plenum.

Link to comment
Share on other sites

morsning

Sprang på denna texten på ReefCentral.

"How about coral placement in relation to one another? Careful consideration should be given in this area. Overcrowding and territorial disputes are usually dealt with via chemical warfare (a major stressor), possibly promoting bleaching events, or even rapid tissue necrosis (RTN). Once RTN begins, the affected coral succumbs within a matter of hours (not days as is often believed) and it can quickly spread to other colonies. Immediate action must be taken. More often than not you will end up having to frag the unaffected branches or entire colonies will be lost. A situation best avoided, and a strong argument for providing plenty of breathing room between colonies. Regular carbon use can help to remove this chemical stress before RTN sets in. Another method of territorial domination is growing over (i.e. plating) a coral mounted at a lower level, effectively shielding it from light. The fix for this is simply to frag the offending coral. Allow plenty of room for growth in every direction. For more information read “Toward Success with SPS Corals” by Terry Siegel. "

Kan detta vara anledningen till problemen?

Link to comment
Share on other sites

Hej igen! Jag har snackat med en kille som säger att 20 000 K är för mycket för dessa njukisar och att det skulle gå bättre med 10 000 K. SÅ höga kelvintal är mest för musslor acroporor och stenkoraller. Kan detta vara andleningen???
Sacrophyton trivs bäst vid 6500 K. Jag tycker dock att denna orsak inte borde yttra sig så utan de blir mindre och mindre för att tillslut dö. Men alla levande djur och växter har parasiter i någon form. Flercelliga djur, bakterier och virus ja det finns även virus som lever på andra virus. Idag t.o.m smittsammar porteiner s.k. prioner. (Galna kosjukan). Så det kan vara även bakeriell eller virus orsak. Mitt råd är att skit i dessa mjukisar ett tag och pröva igen efter 6 mån och se om du får samma resultat.
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Create New...