Sump i nivå med visningskaret - bara fördelar?

[Christian J]

Det verkar nästan bara finnas fördelar med att placera sumpen bredvid och i nivå med visningskaret, har jag glömt något viktigt? Man kan ha mycket mindre säkerhetsvolym, för även om osmolatorn skulle haka upp sig så kan aldrig vattennivån i sumpen bli högre än i visningskaret (det mesta av vattnet från osmolatorbehållaren stannar alltså kvar i visningskaret). Och om returpumpen stannar rinner mindre vatten tillbaka till sumpen, eftersom en eventuell hävert stannar när vattennivån blivit samma i sump och visningskar. Det bör även bli mindre oväsen tack vare kortare slangar.

Möjligen kan det vara svårt att placera sumpbehållaren så högt, men eftersom volymen kan hållas liten kanske ett hyllplan på väggen kan fungera? Alternativt skulle man kanske kunna använda ett högt skåp som är fastgjort så det inte kan välta.

[Slanten]

Största nackdelen är väl att det tar dubbelt så mycket golvyta. När sumpen är under akvariet är det ju gömt. 

Hur tänker du med osmolatorn? Var är sötvattensbehållaren? 

Det rinner ner exakt lika mycket vatten till sumpen om den står under akvariet som bredvid. Man måste ju ha en överrinningslåda i bägge fallen. 

Sen måste du ha lite grövre rör från överrinningen eftersom fallhöjden blir lägre. 

 

[mikoto]

Det finns ju något ännu bättre, intern sump.

 

Det är ju den säkraste lösningen utan tvekan, du behöver ju inte ens borra några hål om du inte önskar. Den har samma problem som att ha den i samma höjd iom att sump och akvarium kommer ta mängder med yta. Det går ju lösa genom att tex låta akvariet sticka ut genom en vägg så har man ett teknikrum på andra sidan där sumpen sitter.

 

Men att ha en separat sump i samma höjd som akvariet, det ställer till med lite besvär. Jag har svårt att se några jättefördelar med det.

 

Om man har högt till tak och gillar refugium är ju annars sump ovanför visningskaret en annan rolig tanke. Det har jag haft en gång i vår föreningslokal. Fick stå på en pall men har aldrig haft så gott om utrymme att arbeta i sumpen på.

[Christian J]

2 hours ago, Slanten said:

Största nackdelen är väl att det tar dubbelt så mycket golvyta. När sumpen är under akvariet är det ju gömt. 

Å andra sidan får man obegränsat med höjd.

 

Quote

Hur tänker du med osmolatorn? Var är sötvattensbehållaren? 

Jag förstod nog inte frågan, gör osmolator någon skillnad jämfört med vanlig sump? Sensorn sitter i sumpen, slangen går till visningskaret, sötvattensbehållaren står på golvet.

 

Quote

Det rinner ner exakt lika mycket vatten till sumpen om den står under akvariet som bredvid. Man måste ju ha en överrinningslåda i bägge fallen. 

Det är det som är det finurliga, för att översvämma en sump i jämnhöjd med visningskaret så måste visningskaret också översvämmas, med andra ord får man en betydligt större säkerhetsmarginal om jag inte tänker helt fel.

 

Quote

Sen måste du ha lite grövre rör från överrinningen eftersom fallhöjden blir lägre.

Kanske, iaf om man har borrad ytavrinning (fylls röret helt med vatten på sådana om sumpen står under?). Men om man använder t ex Tunzes ytavrinningsbox med hävert är det väl själva häverten som begränsar flödet (jag tror nivåskillnaden mellan boxens två avdelningar bara är några cm).

 

1 hour ago, mikoto said:

Det finns ju något ännu bättre, intern sump.

 

Det är ju den säkraste lösningen utan tvekan, du behöver ju inte ens borra några hål om du inte önskar. Den har samma problem som att ha den i samma höjd iom att sump och akvarium kommer ta mängder med yta. Det går ju lösa genom att tex låta akvariet sticka ut genom en vägg så har man ett teknikrum på andra sidan där sumpen sitter.

Ja fast förutsättningen är ju då att man kan dölja sumpdelen i karet. För mig är det viktigt att visningsdelen har så lite synlig teknik som möjligt, däremot spelar det mindre roll om det t ex hänger ett filter på utsidan.

 

Quote

Om man har högt till tak och gillar refugium är ju annars sump ovanför visningskaret en annan rolig tanke. Det har jag haft en gång i vår föreningslokal. Fick stå på en pall men har aldrig haft så gott om utrymme att arbeta i sumpen på.

Förr hade jag en liten sump med skummare snett ovanför akvariet (i ett skåp på andra sidan väggen). En pump med ytavsug pumpade upp vatten till sumpen, sedan rann vattnet tillbaka genom ett grövre rör.

 

[Slanten]

Det är så lätt att tala förbi varandra om man inte har samma modell i huvudet. Så här tänker jag mig placeringen av sumpen för att få ett så säkert system som möjligt:

 

 

 

Tänker vi likadant, eller har du en annan idé?

Fördelen med att ha sumpen under akvariet är att tryckhöjden är så stor. Detta gör att flödet ner i sumpen måste regleras med en ventil när man har en hävert. Men när man lägger två kärl bredvid varandra och börjar pumpa vatten från returfacket till akvariet måste vattenytan i overflowboxen öka i jämförelse med sumpen. Ju högre flöde desto större blir tryckhöjden. Ett exempel kan förklara det bättre. Om röret mellan akvariet och sumpen är 32mm och har en totallängd på 50 cm blir värdena så här:

 

Vid ett flöde på 1000 l/h blir tryckhöjden 3 cm

Flöde 1500 l/h ger 7cm

Flöde 2000 l/h ger 12 cm

 

Med 40mm rör, 50 cm:

1000 l/h - 1cm

1500 l/h - 3cm

2000 l/h - 5cm

 

Ovanstående är vid nästan rena rör, så man måste definitivt ha ett extra nödrör.

 

[stigigemla]

Man skall absolut inte reglera flödet ner till sumpen med en ventil. Flödet ner skall vara allt som returpumpen skickar upp och rinner över överrinningen in i överrinningsfacket.

Har du ett rakt rör (slang) mellan sumpen och karet i ditt exempel är det lätt att göra rent med en flaskborste. Bara att ta av snäckskydden och sedan borsta. När man behöver göra det ser man ju på nivån i överrinningsfacket.

[Slanten]

2 minuter sedan, stigigemla sa:

Man skall absolut inte reglera flödet ner till sumpen med en ventil. Flödet ner skall vara allt som returpumpen skickar upp och rinner över överrinningen in i överrinningsfacket.

Glömde skriva det, men underförstått är att man har ett nödrör som tar det lilla överskottet för att få en tyst överrinning... Då är det fortfarande returpumpen som reglerar flödet.

 

Flaskborste funkar fint. Men man måste vara medveten om att marginalerna inte är så stora i en sån här konstruktion. Minsta lilla extra motstånd i röret resulterar i att vattenytan måste höjas i överrinningsfacket, respektive sänkas i returfacket. Har man osmolator börjar den pumpa...

 

[Christian J]

3 hours ago, Slanten said:

Det är så lätt att tala förbi varandra om man inte har samma modell i huvudet. Så här tänker jag mig placeringen av sumpen för att få ett så säkert system som möjligt:

 

 

 

Tänker vi likadant, eller har du en annan idé?

Tack för skissen! Ja det är precis så jag menar, förutom att jag personligen måste använda Tunzes ytavrinning med hävert (eftersom karet inte är borrat). Vad jag förstår är flödet konstant i dessa, eftersom de har en fast fallhöjd mellan varje sida om häverten. Därefter rinner vattnet ner till sumpen genom ett separat rör med luft ovanför (alltså ingen hävert där), vilket gör att flödet blir konstant oavsett fallhöjd till sumpen. Jag är faktiskt lite förvånad att denna konstruktion kan leverera tillräckligt med vatten med så liten fallhöjd, men siffrorna verkar stämma ungefär med ditt exempel (1200l/h enligt Tunzes manual med ca 5cm? fallhöjd inuti boxen och 25mm hävertrör).

 

Quote

Fördelen med att ha sumpen under akvariet är att tryckhöjden är så stor. Detta gör att flödet ner i sumpen måste regleras med en ventil när man har en hävert.

Det låter farligt med en hävert direkt mellan akvariet och sumpen. Även om returpumpen bara skulle stanna en kort stund (pga t ex strömavbrott) fortsätter sumpen att fyllas tills vattenytan sjunker i visningkaret och luft bryter häverten. När sedan pumpen startar igen töms istället sumpen eftersom häverten är bruten och pumpen går sönder.

 

 

 

[Slanten]

57 minuter sedan, Christian J sa:

Det låter farligt med en hävert direkt mellan akvariet och sumpen. Även om returpumpen bara skulle stanna en kort stund (pga t ex strömavbrott) fortsätter sumpen att fyllas tills vattenytan sjunker i visningkaret och luft bryter häverten. När sedan pumpen startar igen töms istället sumpen eftersom häverten är bruten och pumpen går sönder.

Som vanligt utrycker jag mig slarvigt. Hävertröret går inte direkt från akvariet utan från en överrinningslåda, så om returpumpen stannar töms endast vattenvolymen över hävertröret i överinningslådan. Några liter i vanliga fall och häverten startar igen så fort pumpen tryckt upp vattnet igen i överrinningslådan.