Jump to content

Sandbädden är vårt bästa biofilter.


Recommended Posts

För den som är intresserad av sandbädddbiologi. Denitrifikation sker i även relativt ”tunna” bäddar. Jag skrev häromdagen om hur min bädd på 5 cm tar hand om all nitrat i systemet. Och eftersom jag inte har LS utan vara coraroc (som jag tror aldrig kommer bryta ner nitrat då all konstgjord Sten är helt icke porös) så tillskriver jag sandbädden detta jobb till 95%. 
Bädden bör inte vara för ren dvs var försik med rengörande djur. En balansgång för man vill ej heller överbelasta bädden. Den skall ha kapacitet att bryta ner det som faller ner i den. Det ör völ det som kallas för balans. 
I mitt kar har jag 40 kg sand. Gammal regel säger att jag skall ha 20 kg levande Sten. (Har ingen LS mer än lite i sumpen ). 40 kg sand rent arealmässigt motsvarar såklart inte 40 kg Sten utan kanske 1000 kg Sten (räkna på formeln för en sfär..) ! Så redan där har vi vunnit över LS. Vidare så kan inte LS transportera ammoniak och kvävgas med någon nämnvärd hastighet. Finns studier på det. Går extremt långsamt. Detta stämmer med allas erfarenhet att enbart LS löser inte ett nittarproblem. Men sand gör det. Jag är emot bare bottom och har stöd för det. Ni som är nybörjare (dvs lyssnar och är ödmjuka) , lyd ett råd från mig, kör aldrig bare bottom. Sådana system blir instabila. 
Finns undantag? Alltså allt handlar om import. Kör du kolkälla i vattenkolumnen kan du i viss mån kompensera men kolkälla dom istället för arbeta vis denitrifikation är mkt mkt mer stabilt och biologiskt säkert. 

Artikeln jag postar här visar på nitratnedbrytning redan på 1 cm djup. Sen faktiskt lägre lite djupare men det är vara för att nitraten tagit slut. Så nitrat är begränsande. Inte bara kol. 

Märk nu att jag är inte emot LS. Tvärtom. Den tillför biodevirsitet på andra sätt. 

Men underskatta inte en sandbädd och ta inte för grov sand. 

Enbart mina råd baserat på mina år i hobbyn. Gör det du tror o vill. Men läs på och titta på de akvarium som ser stabila ut och fundera på varför. 

Sjöfartsmuseet har ett seriekopplat system med 5-6 oerhört stabila fina korallkar. Första karet i den seriekopplingrn har en enorm sandbädd med massor med trevliga gasbubblor i. Jag tror inte det är en tillfällighet varför just detta systemet är så välmående. 

Läs, observera, var kritisk, ödmjuk , öppen, omvärdera mm. 
 


(null) https://www.facebook.com/share/p/qQNmyz7LxRSWfzX4/?mibextid=K35XfP

 

Edited by jonasroman
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, jonasroman skrev:

Jag skrev häromdagen om hur min bädd på 5 cm tar hand om all nitrat i systemet. Och eftersom jag inte har LS utan vara coraroc (som jag tror aldrig kommer bryta ner nitrat då all konstgjord Sten är helt icke porös) så tillskriver jag sandbädden detta jobb till 95%. 

Du har alltså ingen skummare, rullfilter, kolkälla eller koraller som kan ta upp och exportera ditt nitrat? Om du har nått av dessa så undrar jag vilka belägg du har för att sandbädden skulle göra 95% av jobbet?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

On 2024-04-16 at 09:17, Oscarhaglund skrev:

Du har alltså ingen skummare, rullfilter, kolkälla eller koraller som kan ta upp och exportera ditt nitrat? Om du har nått av dessa så undrar jag vilka belägg du har för att sandbädden skulle göra 95% av jobbet?

 

jonas kör med skummare. inget av de andra. 

 

 

mycket intressant! nackdelen med sanden är att det lätt bildas cyano i den, är min erfarenhet. 

håller med om att BB är svårt att hålla. 

Link to comment
Share on other sites

Jag har fått för mig att jag har läst någonstans där de varnades för att ha för djup sandbädd i karet på grund av att det potentiellt kunde bildas något där på sikt som sen kunde frigöras om man har otur och då typ "förgifta" karet. Jag har absolut inga belägg för detta och jag kommer inte ihåg vad det var riktigt. Men jag har för mig att man endast rekommenderade tunt lager sand i karet och om man skulle ha dsb så var det viktigt att denna var någonstans där den var orörd så att den inte riskerar att bli upprörd av en fisk exempelvis. Jag kör själv med sand och föredrar det framför bare bottom men har varit rädd för att ha för tjockt lager på grund av det jag fått för mig.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag är helt på din sida, baserat på egen erfarenhet. Jag kör 0 mekanisk filtrering, av något slag, på mina två äldsta rev och jag kör även den finkornigaste sanden jag kan få tag på, 0.1-0.5mm.

 

Sedan så skulle jag också påstå att minst lika viktigt, är mångfalden av av kryp och mikroorganismer som faktiskt arbetar med att bryta ner avföring och restprodukter. Sandbädden hålls då i hälsosamt skick genom en process som heter bioturbation.

 

Om organismerna som underhåller sandbädden dör, så dör/ruttnar även sandbädden, det fick jag själv erfara när jag "gick nuclear" för att få bukt med ohyra i mitt 96-liters rev. Det har tagit mig ett par år nu att få sandbädden i det karet tillbaka på rätt köl, där jag har fått kämpa med att försöka återintroducera organismer med ny sten och sandskopor från mitt hälsosamma rev.

 

1 timme sedan , Belunn skrev:

Jag har fått för mig att jag har läst någonstans där de varnades för att ha för djup sandbädd i karet på grund av att det potentiellt kunde bildas något där på sikt som sen kunde frigöras om man har otur och då typ "förgifta" karet. Jag har absolut inga belägg för detta och jag kommer inte ihåg vad det var riktigt. Men jag har för mig att man endast rekommenderade tunt lager sand i karet och om man skulle ha dsb så var det viktigt att denna var någonstans där den var orörd så att den inte riskerar att bli upprörd av en fisk exempelvis. Jag kör själv med sand och föredrar det framför bare bottom men har varit rädd för att ha för tjockt lager på grund av det jag fått för mig.

 

Det är faktiskt en grej som kopplar till det jag skriver här. Saknar man organismerna som hjälper till att bryta ner avfall, samt möjliggör gasutväxling, så frodas bakterier som producerar fickor med svavelväte och sulfider, som är inte bra för karet. Detta kan faktiskt även hända i grunda sandbäddar, redan bara ett par millimeter under ytan, men då brukar svavelvätet kunna sippra ut istället för att bilda en ficka som i en kompat och djup sandbädd. Tecken på detta är om sanden under ytan är svartgrå.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...