Nano Marine planted

[GustavF]

Det kanske mycket väl är så att de låga nitrat- och fosfatnivåer som många strävar efter inte alls krävs för att ha en god tillväxt. Men det vore intressant med en vetenskaplig titt på hur färgerna påverkas av olika näringsnivåer. Sist men inte minst kanske man slipper en massa fula alger (typ trådalger) med lägre näringsnivåer, vilket kanske bara det gör det värt besväret .

Är du säker på att du inte skulle blivit naturvetare istället? Verkar ligga dig som handen i handsken

[acuario]

Okey. Jag har inte läst denna tråd på ett tag och jag skummade av lite av de sista inläggen men jag måste lägga mig i igen. Vad vill du med din hobby? hur vill du att korallerna ska se ut och hur vill du att de ska må? På reven finns det nästan ingen näring alls och det som frigörs + som strömmar för med sig konsumeras direkt. Om man t.ex plockar en korall på revet som är blå/grön och placerar den i ett akvarium och struntar i att det finns nitrater och fosfater i vattnet så blir korallen i bästa fall blå/brun istället för Blå/grön. Detta är okey om man nu inte vill ge den så nära de naturliga den är van vid men vill man att den ska behålla de vackra färgerna och må bra och växa på ett naturligt sätt så får man eftersträva de parametrar som råder där den en gång levde(på revet) Du som är en fena på växtakvarium skulle väl inte nöja dig med en växt som har tunnare, knubbigare, missfärgade blad( jag är ingen expert på växter men detta är bara ett exempel) Du vill väl ha välmående plantor som är praktexemplar? Jag är en stor förespråkare för näringsfattigt vatten för jag vill eftersträva naturliga värden så långt jag kan och jag vill ta fram färgerna på korallerna så som de ska se ut. jag är en gammal reefer som höll på med saltvatten på det glada 80 och början på 90 talet där det alltid slutade med trådalger efter 8-12 månader p.g.a att det inte fanns fosfatremover och zeoliter och gud vet vad, man hade det inte så lätt alltid och det fanns inte en tanke på det heller då fosfat och nitrattest inte existerade och vattenbyten var en kufisk sak som man inte förstod värdet av. Idag så har hobbyn utvecklats enorm och nu är det lättare att hålla igång ett akvarium åratal utan att få trådalger och dyl och ha koraller som ansågs omöjliga att hålla vid liv, visst så växte t.ex euphylliorna och mjukisarna enorm och det är klart att de gjorde för näringsämnena i vattnet var säkert 100ggr högre än i singpores hamn men det fanns ett dilemma med denna tillväxt! korallerna blev så porösa i sina skelett så de gick av för nästan inget alls och det var verkligen inget stort utbud på stenkoraller. Idag vet vi mer om desa djurs behov och nu så växer korallerna överallt och fraggas och bytes, skänkes,säljes. Helt underbart tycker jag.

Jag vill passa på och ställa dig en fråga. Tror du att jag skulle få mitt akvarium och se ut så här om jag struntade i om det finns fosfat och nitrat i vattnet.

[stigigemla]

Jag fick en fosfatchock för ett och ett halvt år sedan när jag satte i hålsten typ trädgårdsmästeri. Fosfatvärdet steg till 2 mg/liter och nitrat värdet låg kvar på noll.

Seratopora caliendrum blev brun. Montipora digitata brun blev mörkbrun. Skivanemoner och knappar blev brunare. Med Rowaphos sänkte jag värdet till praktiskt taget noll och de flesta korallerna återhämtade sig på mellan fjorton dagar och två månader. Men "Parazoanthus" gracilis har fortfarande inte fått tillbaka färgen som den hade tidigare.

Jag önskar ingen att få de problem jag hade då.

En distinkt skillnad mellan akvarister och forskare är just hur man tänker när det gäller korallernas färger.

För många akvarister är färgen det viktigaste när det gäller de egna korallerna.

För forskare däremot är det en kapplöpning mellan tillväxt på koraller och de djur som betar av dem + eventuell blekning. Man försöker nå kunskap som skall hjälpa de hotade (praktiskt taget alla) korallreven att överleva.

Utgångspunkterna är alltså ganska olika.

[Capote]

Du har rätt Stig och de flesta av oss har satt upp sina akvarium med den utgångspunkten. Det som Svärd i inlägget ovan skriver kan man bara instämma med också.

Samtidigt är det ju intessant när det dyker upp någon som vill prova en annan väg. Lasse gjorde det med sin snabbstart och Patrik på sitt sätt. Både Lasse och Patrik har små burkar som lämpar sig för prov. Insatsen är högre att exprimentera i 1000 liter.

Jag har ibland tänkt när jag läst denna tråd och liknande att hoppas ingen nybörjare tar teserna för sanningar och sätter upp burken så.

Man får ta det för vad det är och det finns alltid att lära.

[PatriksS]

Det kanske mycket väl är så att de låga nitrat- och fosfatnivåer som många strävar efter inte alls krävs för att ha en god tillväxt. Men det vore intressant med en vetenskaplig titt på hur färgerna påverkas av olika näringsnivåer. Sist men inte minst kanske man slipper en massa fula alger (typ trådalger) med lägre näringsnivåer, vilket kanske bara det gör det värt besväret .

Är du säker på att du inte skulle blivit naturvetare istället? Verkar ligga dig som handen i handsken

Jo, det är som sagt försökets mål att bevisa. Skulle helt klart ha blivit naturvetare!

[PatriksS]

Vad vill du med din hobby? hur vill du att korallerna ska se ut och hur vill du att de ska må?

Jag vill ha en välmående och färgstark burk.

På reven finns det nästan ingen näring alls och det som frigörs + som strömmar för med sig konsumeras direkt.

Detta är ju fel och det har jag ju redan påpekat: på reven är det massor med näring, och det strömmar oftast inte in, utan produceras på plats så att säga. Men precis som du säger konsumeras allting omgående. Det mest korrekta att säga är väl att på reven är det enorm omsättning av näring.

Om man t.ex plockar en korall på revet som är blå/grön och placerar den i ett akvarium och struntar i att det finns nitrater och fosfater i vattnet så blir korallen i bästa fall blå/brun istället för Blå/grön. Detta är okey om man nu inte vill ge den så nära de naturliga den är van vid men vill man att den ska behålla de vackra färgerna och må bra och växa på ett naturligt sätt så får man eftersträva de parametrar som råder där den en gång levde(på revet)

Syftet med min burk är att motbevisa detta. Karet är fortfarande i sin linda, med endast ett par korallsticklingar (tack GustavF!). Jag kan inte uttala mig om några färgskiftningar på något som jag inte har. Det är vänta och se som gäller.

Du som är en fena på växtakvarium skulle väl inte nöja dig med en växt som har tunnare, knubbigare, missfärgade blad( jag är ingen expert på växter men detta är bara ett exempel) Du vill väl ha välmående plantor som är praktexemplar?

Ja, det är målet.

Jag är en stor förespråkare för näringsfattigt vatten för jag vill eftersträva naturliga värden så långt jag kan och jag vill ta fram färgerna på korallerna så som de ska se ut. jag är en gammal reefer som höll på med saltvatten på det glada 80 och början på 90 talet där det alltid slutade med trådalger efter 8-12 månader p.g.a att det inte fanns fosfatremover och zeoliter och gud vet vad,

Och jag är en stor förespråkare av näringsomsättning. Stor produktion skall pareras med stor konsumtion. Punkt slut.

När du förresten skriver att du vill få så naturliga värden som möjligt (ditt mål), och då med fosfatremover, zeoliter m.m. så fjärmar du dig från ditt mål. I reven sker näringsbegränsning genom dels koraller/anemoner/makroalger, och dels med betare. Betarna är lååångt mer viktiga än folk verkar ha förstått. Lasse visade det dock mycket tydligt med sin sten. Du Svärd däremot vill näringsbegränsa ditt kar på ett konstgjort och konstlat sätt, vilket troligen kommer att leda till en krash i en eller annan form. Det är som att balansera på ett rakblad. Förr eller senare kommer du att lyckas - med att med teknikens hjälp - näringsbegränsa karet way way too much, med fatalt utgång.

[...] korallerna blev så porösa i sina skelett så de gick av för nästan inget alls och det var verkligen inget stort utbud på stenkoraller. Idag vet vi mer om desa djurs behov och nu så växer korallerna överallt och fraggas och bytes, skänkes,säljes. Helt underbart tycker jag.

Här håller jag med dig, och det gör studierna också: den lösta oorganiska näringen skall inte sväva fritt i överflöd vecka in och vecka ut. Åter igen: det som produceras skall konsumeras. När jag inte har någon produktion att tala om - två eremiter och ett par korallsticklingar - men har relativt bra konsumtion i form av Caulerpa så måste jag tillsätta näringen för hand, annars tynar algen bort. När jag väl fått in lite sniglar, räkor, kanske någon enstaka fisk som primärproducenter så skall jag samtidigt försöka parera detta med dels mera Caulerpa men också med mera koraller, som är näringskonsumenter. Eller så skaffar jag mig någon osymbiotisk korall eller två istället för en fisk och får näringsproduktion (oorganisk i form av ammonium) den vägen. Hur som helst: målet är att mata osymbiotiska koraller, anemoner och räkor/fiskar/sniglar väldigt väldigt mycket med foder, men samtidigt ha massvis med symbiotiska koraller och makroalger (möjligen lite sjögräs, vi få se) som näringssvampar.

Målet är att det sammantaget blir plus minus noll vad gäller oorganiska ämnen i vattnet om man har både producenter och konsumenter. Jag menar att man kan skita fullständigt i om det blir någon näringstopp strax efter matningen, och man behöver inte skumma/filtrera bort det som en galning, det tar burken hand om av sig själv. Ett ekosystem i miniatyr.

Föstår du? Det viktigaste är att konsumtionen skall motsvara produktionen. Även Caulerpan måste käka någonting, den kan inte leva av luft och vatten. Det kan inte heller korallerna, enbart ljus räcker inte utan med största sannolikhet kommer att förvärra situationen.

Jag vill passa på och ställa dig en fråga. Tror du att jag skulle få mitt akvarium och se ut så här om jag struntade i om det finns fosfat och nitrat i vattnet.

Jag borde kanske ha varit ännu tydligare i mina tidigare inlägg, eller så skulle jag ha förenklat ännu mer så människor slipper läsa grundforskningen, får allting färdigttuggat genom grova förenklingar och slipper tänka själva. Risken är ju dock stor att den färdigtuggade informationen kommer fram endast i form av vinklad marknadsföring från bl.a. tillverkare till skummare/filter osv. Det bästa är att läsa allting själv och dra egna slutsatser.

Forskningen visar alltså att lite oorganisk näring i vattnet inte är hela världen. Akvariet skall självklart inte vara en pissoar, varför vill folk hårddra det hela tiden?

Jag tror (jag vet när jag slutfört min test) att du Svärd skulle ha fått samma resultat, men troligen med mindre ansträngning. Du hade dessutom kunnat lägga mer pengar på koraller än på den tekniska utrustningen. För varje fisk du släppte in hade du kunnat parera obalansen genom att lägga i någon extra symbiotiska korall. DSB och någon snabbväxande makroalg hade kunnat minimera felmarginalerna ytterligare. Naturligt rent vatten (dock ej kliniskt rent). Fasen, jag borde kanske ha kallat min tråd för "El Naturale".

[PatriksS]

Insatsen är högre att exprimentera i 1000 liter.

Jo, initialkostnaden att stocka en sådan burk full med symbiotiska koraller kan för oss vanliga dödliga bli oöverstiglig. Det tillkommer dessutom kostnad för näringsproducenter. I ett sådant fall blir nog folk mer benägna att köra i gamla, beprövade hjulspår än att våga sig på något annat, helt klart.

[PatriksS]

Jag fick en fosfatchock för ett och ett halvt år sedan när jag satte i hålsten typ trädgårdsmästeri. Fosfatvärdet steg till 2 mg/liter och nitrat värdet låg kvar på noll. Seratopora caliendrum blev brun. Montipora digitata brun blev mörkbrun. Skivanemoner och knappar blev brunare. Med Rowaphos sänkte jag värdet till praktiskt taget noll och de flesta korallerna återhämtade sig på mellan fjorton dagar och två månader. Men "Parazoanthus" gracilis har fortfarande inte fått tillbaka färgen som den hade tidigare

Denna observation bekräftas ju också av forskningen (se studie (1) i mitt inlägg ovan). Hur man sedan väljer att sänka fosfatvärden råder det ju olika uppfattningar om. Alger är ju fenomenala näringssvampar, och hade du bara haft någon snabbväxande makroalg så hade man kunnat undvika så stor näringsspik. Du hade kanske också lite Caulerpa, men tydligen blev den oavsiktliga fosfattillsatsen alldeles för mycket för den rådande algpopulationen.

För många akvarister är färgen det viktigaste när det gäller de egna korallerna.

För forskare däremot är det en kapplöpning mellan tillväxt på koraller och de djur som betar av dem + eventuell blekning. Man försöker nå kunskap som skall hjälpa de hotade (praktiskt taget alla) korallreven att överleva.

Utgångspunkterna är alltså ganska olika.

Jag kan inte hålla med dig Stig. Om jag får tala för mig själv så vill jag inte ha koraller som går under, men gör det med stark färgprakt. Och forskare vill nog inte heller ha koraller som visserligen växer på kort sikt men i längden blir porösa och bräckliga som Svärd påpekat. De som är bekymrade över korallernas skick vill ju ha en helt livsduglig kultur som kan klara sig i ett livsvarigt perspektiv. Därför tror jag att man som akvarist ha mycket att lära sig av forskningsresultat och inte bara att vifta bort det med förklaringen att "Det gäller inte mig". Varje enskild akvarist tror ju att han/hon är unik och måste göra något extra speciellt just för sina koraller. Min uppfattning är istället att man bör ta reda på vad som gäller för koraller överlag, en princip, som går att tillämpa för var och en.

Dessutom syftade ju studierna primärt på att ta undersöka vad som hämmar tillväxten hos korallerna, ej vad som får korallerna att växa.

[stigigemla]

Jag tycker det är synd att oorganisk och organisk näring blandas ihop hela tiden i den här tråden. Korallreven är praktiskt taget en öken när det gäller den oorganiska näringen (framför allt fosfat och nitrat) men ett smörgåsbord när det mörknar varje kväll och plankton stiger.

Tyvärr kan vi inte byta in ett planktonrikt vatten med någon knops hastighet varje kväll i våra akvarier. Dessutom vill vi ha mer fisk än vad som är motiverat ur näringssynpunkt för koraller och alger.

Vi matar för litet när det gäller den organiska näringen och får ändå för mycket skit ut ur fiskarna. Det är grunden till de tekniska lösningarna.

[PatriksS]

Jag tycker det är synd att oorganisk och organisk näring blandas ihop hela tiden i den här tråden. Korallreven är praktiskt taget en öken när det gäller den oorganiska näringen (framför allt fosfat och nitrat) men ett smörgåsbord när det mörknar varje kväll och plankton stiger.

Tyvärr kan vi inte byta in ett planktonrikt vatten med någon knops hastighet varje kväll i våra akvarier. Dessutom vill vi ha mer fisk än vad som är motiverat ur näringssynpunkt för koraller och alger.

Vi matar för litet när det gäller den organiska näringen och får ändå för mycket skit ut ur fiskarna. Det är grunden till de tekniska lösningarna.

Men... Det känns som att jag blir missförstådd hela tiden, och jag är osäker på om det är avsiktligt eller inte. Om jag då frågar: varför är korallreven en öken vad gäller den oorganiska näringen? På grund av att ingen/inget producerar den? Eller på grund av att det tas upp oerhört snabbt? Jag har ju försökt förklara att det senare anses gälla (snabbt upptag). Får man inte tillräckligt med oorganiskt upptag så bör man fundera på vad man gör för fel. För grunt DSB, för lite makrosar och för lite symbiotiska koraller är säkert huvudorsaker till för lite näringsupptag av oorganiken. Folk stockar sina burkar fulla med levande sten som "anses" vara det bästa ur filtreringssynpunkten, men man bortser från att koraller är aktiva näringssvampar. Det övergår mitt förstånd. Man är beredd att t o m tillsätta vodka som är en högst tveksam metod och gammal/förlegad metod.

Dessutom har jag ju försökt påvisa att det faktum att det är näringsöken av oorganiken i korallreven inte innebär per automatik att detta är någon som bör eftersträvas på gränsen till religion. Jag anser mig ha lagt fram belägg för att lite oorganik i vattnet inte är skadligt. Och så får man till svar det gamla vanliga "Singapors hamn", "näringsöken" osv. Alla bara tycker utan att komma med något intressant att läsa. Fram med studier, fram med underlag, jag vill ha det bästa för min burk och vill lära mig att allt, jag vill bli övertygad om motsatsen till det jag påstår men tyvärr är folk för lata för att rota fram godsaker ur infohavet.

[adddo]

Vill först påpeka att jag får ont i huvudet av att försöka läsa allt erat mumbojumbo biologi osv.

Men om jag förstått saken rätt så vill du Patrik skapa ett system som mer eller mindre tar hand om sig själv med hjälp av macroalger o koraller som tar upp näring. Om inte jag är helt fel ute så var det så i princip alla gjorde som ville ha ett marint akvarium för 20-30 år sedan då det i princip var det enda alternativet. Visst kan du säkert få saker att frodas, o koraller som vill ha mer näring mår säkert bra i ett system som det du planerar.

Men det måste ju finnas en anledning till att det för 20-30 år sedan i princip var omöjligt att hålla känsligare koraller. Medans det idag är om inte en lätt sak men fullt genomförbart för dödliga akvarister att hålla alla dessa känsligare SPS osv inte bara vid liv utan även få dem att växa o färga ut?

Jag är för ung för att ha varit med på 70-80 talet i denna hobby, men som jag förstått det så kommer ditt system i mångt o mycket att vara ett 70-80tals akvarie?

Jag tycker det är skitkul att du vågar dig på detta och testar detta och ser mycket fram emot att se resultaten. Lycka till o håll oss uppdaterade med hur det går med burken oxå, bilder uppskattas å det grövsta här. Så posta mer bilder tack.

[gesi]

inte för att angripa någon men var inte vodkametoden oxå stor under 70-80 talet ?

det funkade inte heller det enligt många..

vad säger ni om det,ni som e skeptiska mot patriks framläggning av ´naturlig´ tillvägagångsätt..

om vi nu ska racka ner på disco åren..

(ps: jag själv provar vodka just nu..)

jag håller fullständigt med patrik i att idealet vore ett system som klarar sig självt som tex på revet..

men vi har långt ifrån samma förutsättningar som på ett rev..där tillförs/påfylls ju nytt vatten hela tiden eller om man nu istället väljer att se det som att det konsumeras (som patrik tex)

...det är där det går skilda meningar..!

jag personligen tror att det blir väldigt svårt att bevisa om nya näringsfattiga strömmar (som tar bort ev överflöd av näring) eller konsumtionen av näringen som gör reven till hur de är och vad som är bäst för akvarie hållning..

kanske både och..?

[acuario]

Inte ens plastkoraller klarar fosfat, Visste du det? De blir nämligen täckta med en massa trådalger då. Så näringsfattigt även i kar med plastkoraller!

[acuario]

Jag tycker det är skitkul att du vågar dig på detta och testar detta och ser mycket fram emot att se resultaten. Lycka till o håll oss uppdaterade med hur det går med burken oxå, bilder uppskattas å det grövsta här. Så posta mer bilder tack.

Vad är det som är så kul?

[acuario]

inte för att angripa någon men var inte vodkametoden oxå stor under 70-80 talet?

ja och skummarna med träutströmmar och faxestenarna och okunskapen var också stora tillsammans med stora långa trådalger som gärna växte och kvävde allt. Vodkan är ingen mirakelmetod men tillsammans med zeolit är bättre än ett illaluktande surt nitratfilter.

[adddo]

Vad är det som är så kul?

Jörgen, jag är mer inne på din linje med att hålla ett så näringsfattigt vatten som möjligt, och eventuellt tillsätta näring själv under kontrollerade former för koraller o.dyl

Men det betyder inte att jag är ointresserad av andra lösningar och försök att göra det på ett annat sätt. Därför tycker jag att det ska bli kul o följa utvecklingen av detta kar.

[Lasse]

Svärd - jag har för mig att du sa något liknande om mitt Mollyprojekt? Jag börjar bli gammal så jag kanske mins fel men var det inte nått liknande.

Låt Patrik genomföra sina experiment och dokumentera dem i lugn och ro. Eftersom flera är övertygade om att det kommer att gå åt H-e så är det bara att lugnt sitta och invänta triumfen. Capote var lite rädd att nybörjare skulle anamma de här metoderna. Jag är betydligt mer bekymrad för inställningen att det är tekniken och begränsningar som löser hela femman och att ekologin och biologin får stryka på foten. Personligen är jag intresserad att få en så stabil och ostressad miljö som möjligt för mina skyddslingar eftersom jag anser att detta är den enda metoden för att bibehålla friska fiskar och koraller. Jag är också ganska övertygad om låga nivåer av framförallt fosfat i vattenkolumnen är viktigt för kalcifierande koraller. Vad jag är inte är överens om är vägen dit. Genom att ta till metoder med begränsningar av sk "nyckelämnen" så lever man farligt vad gäller stabiliteten. Om man istället skapar en miljö där det är en knivskarp konkurrens om olika ämnen så får man en helt annan miljö och stabilitet. Fallerar något så kommer omedelbart någon annan organism att över näringsämnena och binda dem i ökad biomassa. Med de olika "removrarna" så uppmanar man till att mata och mata och mata och så plötsligen kommer kraschen. Ja men visste du inte att det beror på för höga halter av "krashbångbang". Jag har en utmärkt remover för detta 200 euro. Jättebra - mata-mata - mata - krasch. Men f-n hänger du inte med - du har för hög halt av "bångkrashbang" - men jag har utvecklat en utmärkt........ 500 euro........

Då föredrar jag att mata diciplinerat och aldrig mer än vad biosystemet på ett givet tillfälle klarar i näringstillförsel. Detta innebär givetvis att jag inte har mer fisk än vad övriga organismer kan klara avfallet ifrån. Det är en ganska så jämn "ratio" mellan olika ämnen hos olika organismer vilket gör att på detta sätt aldrig blir en risk att ett enskillt ämne dominerar varken vad gäller förekomst eller icke förekomst. Många har nog upprörts över min "snabbstartsmetod" men få har nog upptäckt att förutom de första tre veckorna så är jag en sengångare jämfört med de flesta.

Som jag ser Patriks upplägg så strävar han efter ett mycket högproducerande system med mycket näringsämnen i omlopp men med väldigt lite, för att inte säga mikroskopiska mängder i överflöd som manifesterar sig i "överskottsvärden" i vattnet. Det som är intressant är om han kan skapa ett system där fosfor och kväve är begränsande genom att tillsätta extra mängd av dessa ämnen (förutom matning). Låter som en paradox - skapa underskott genom tillföra överskott. Skiljer sig lite från min filosofi men ändå jäkligt intressant.

MVH Lasse

[acuario]

Han blandar äpplen och päron. Patrik är tydligen en fena på växtakvarier (sötvatten) växter behöver näring t.o.m jag fattar att t.ex min krukväxter behöver lite sådant men de får inte ens vatten av mig så frugan pysslar om dem. Korallerna behöver inte näring i form av fosfater och nitrater utan denna sidan av hobbyn efterstävar vi ju i så låga näringsämen som möjligt! alltså tvärt emot vad man gör med växter i sötvatten, detta är väl den fundamentala skillnaden och aldrig ska dessa 2 världar mötas. okey var var jag nu? jo tillbaka igen till korallena mina kära små älsklingar.

Koraller behöver ljus ( nu pratar jag koraller med zooxantheller) och de kan fås att växa lite bättre med tillskott av plankton men de klarar sig utan. jag har aldrig matat mina koraller aldrig någonsin men kan tänka mig att göra detta med zooplankton någon gång ibland. ( Det är ett naturligt inslag i korallernas värd) men i våra små microhav till akvarium ackumuleras det mycket snabbt fosfat och nitrat och vi får hitta sätt att hålla de nere på ett minimum, det är en viss skillnad på akvariet och oceanen. Raskt över till revets ytterkanter. Här förbrukas nästan allt plankton som strömmar för med sig och till de djur som lever i centrum av revet får nästan ingenting utan får förlita sig på sina zooxantheller och de ger ju korallen 98% av all energi som de behöver normalt så zooxantellerna är viktigast av allt för en korall. utan det så dör den. Ljus är alltså det viktigaste och klart vatten. Nitrat på några mg/l är inget farligt men en del koraller försämras färgmässigt redan vid lite men 5-10mg/l skadar inte dem på något vis men fosfaten är den riktiga boven och den motar jag i grind så gott jag kan och nej Lasse jag ser inte fosfatremover som någon fräck teknik och glänsa med och dyr är den inte heller, möjligtsvis rowa men allt är relativt. Vodkametoden gillar jag för nu kan jag mata på lite extra utan att oroas. Över till macroalger. Jag hade en gång mycket vackra macroalger som växte på som bara den i mitt näringsfattiga vatten men jag hade mycket ljus så de trivdes ordentlig men en dag så köpte jag med en siganus magnifica och han rensade bort dem på 2 dagar men jag såg ju att de växte och frodades utan att jag behövde näringsrikt vatten. jag har sett fina sk macroalger på reven och glöm inte de vanligaste algen av dem alla kalkalgen. Naturens kitt som binder ihop reven bildligt talat.

[PatriksS]

Svärd. Du matar aldrig dina koraller. Du påstår att de klarar sig utan plankton (föda). Det som koraller kräver är enbart ljus menar du, och ju mer desto bättre. Nitrat/fosfat skall elimineras. Eller hur?

Varför kan inte du också göra en liten experiment för att illustrera att du har rätt?

1.Ta en tre liters glasburk eller ett litet akvarium på typ 5 liter, allting rengjort så gott det bara går,

2. fyll på med enbart destillerat vatten (typ batterivatten från macken), + din favoritsalt

3. sätt på en liten men hyfsad skummare (kanske någon gammal som ligger och skräpar, rengör dock mycket mycket noga först),

4. häng över en 150 w MH över burken om du har eller ställ den ovanpå ditt stora akvarie, så nära dina 400 MH som du vågar (kolla temperaturproblemet först).

5. släng i en symbiotisk sps-frag, fastsatt på så ren/ny revkeramik som möjligt.

6. Ha gärna ett (rent) täckglas över burken så att inget "ätbart" ramlar in.

Det bästa vore ju om du kunda skölja all utrustning med batterivatten efter rengöring, för att eliminera handfett m.m.

Låt burken stå några veckor. Du får tillsätta kalcium, mg och bikarbonat och sådant naturligtvis vid behov, men absolut ingen mat och ingen oorganik. Då har du näringsöken, eller nästan näringsvakuum. Bär din teori så ser du korallen växa och frodas, dag in och dag ut, enbart med ljusets hjälp, likaså din kunskap, insikt och status. Annars plockar du bara upp sörjan. Varför inte testa, du kan ju säkert avvara en liten frag från ditt stora kar.

[stigigemla]

Det är tyvärr litet begreppsförvirring här.

Om en akvarist inte matar sina koraller så gör HAN inte det.

Att sedan korallerna tar upp bakterier och lösta äggviteämnen ur vattnet tillsammans med oorganisk näring är något vi tackar de djuren i karet vi medvetet matar.

[acuario]

Jag måst utnämna Patriks senaste inlägg till det dummaste inlägget i saltvattensguidens historia.

[PatriksS]

Det är tyvärr litet begreppsförvirring här.

Om en akvarist inte matar sina koraller så gör HAN inte det.

Att sedan korallerna tar upp bakterier och lösta äggviteämnen ur vattnet tillsammans med oorganisk näring är något vi tackar de djuren i karet vi medvetet matar.

Ja, Stig, så tänker en förnuftig akvarist. Du har dock valt att kommentera endast en del av mitt testförslag till Svärd, och det gäller matningen av koraller med foder. Svärd har påstått mer än bara vad gäller matningen.

1. Först matningen med foder (organiken):

jag har aldrig matat mina koraller aldrig någonsin

Forskningen säger att Svärd borde göra det. Vill man bevisa motsatsen så gäller det att också göra det praktiskt, ej men ord.

2. Sedan oorganiken (nitrat/fosfat):

Korallerna behöver inte näring i form av fosfater och nitrater utan denna sidan av hobbyn efterstävar vi ju i så låga näringsämen som möjligt!

När jag föreslog distillerat vatten och noggran rengöring så utgick jag ifrån att det i hemmamiljö mycket svår - kanske omöjligt - att verkligen göra allting kliniskt/labboratoriemässigt rent. Det kommer ändå att finnas lite bakterier, lite handsvett och annat "skit", men åndå så rent som Svärd förespråkar. Eller blir det fortfarande för skitigt? Då borde testutrustningen köras genom autoklav (med stor risk för silikonet) eller steriliseras på någon kemisk väg.

3. Sedan ljus.

Ljus är alltså det viktigaste och klart vatten.

När jag föreslog 150 watt MH sneglade jag lite på ditt, Stig, inlägg vad gäller 5000 w över en 300 liters burk, dvs. runt 16,7 w/l. Svärd synes ju hålla med dig. 16,7 w/l * 5 liter = 83 w per 5 liter. Jag drog till med en 150 w MH för att verkligen säkerställa att ljuset ínte skulle bli begränsande, men okej, en 70 watts Mh borde räcka för 5 liter. Eller vänta nu - räcker det med 70 w? Det är ju enligt vissa så att man inom saltvattenshobbyn "aldrig kan få för mycket ljus".

Nu kommer säkert det säkert från Svärds sida den ena (bort)förklaringen efter den andra som grund för varför han fegar ur, eller så kan han fortsätta att gå vägen som han slog in på och som leder till namecalling. Och det är trist och totalt ointressant.

I övrigt:

Svärd har inte åberopat ens någon populärvetenskaplig grund för sina påstående - jag väntar bl.a. fortfarande på var hans 98% kommer ifrån. Det som dock förvånar mig att ingen annan kommer med med studieresultat, undersökningar, rapporter och dokumentation till stöd för sin ståndpunkt. Som jag sa tidigare så vill jag det bästa för min burk och vill bli övertygat om motsatsen till det jag påstår. Det är ju för fanken ingen religion som man bör dra i korståg för, utan det gäller att hitta rimliga vetenskapliga grunder som kan tillämpas av alla.

[crille]

självklart kommer inte en korall att trivas i ett helt sterilt kar som du tycker svärd skulle testa,men i ett kar som det svärd har idag med fina koraller,finns det givetvis

näring och mat som korallerna tar upp,vissa saker är så självklara så att man inte behöver skriva hela romaner om det,

jag kör ofta med automatlåda på bilar,men jag fattar inte hur det funkar,men det går bra ändå

[PatriksS]

Nya bilder tagna idag, 3 nov 2006. De första kolonisatörerna - de bruna kiselalgerna och/eller dinoflagelater - är som ni ser på plats och mår alldeles förträffligt. Avsaknad av betare är mer än uppenbar, varför jag tvingas axla mig rollen av en sådan och var tvungen att vända översta sandlagret. Skall försöka skrapa rutorna också lite senare. Ni ser också de korallfragarna jag fick av GustavF.

[acuario]

Ingen korall! kolonianemon