Ny artikel: Saltvattenskemi för nybörjare

[stigigemla]

Som jag skrev först: Snyggt jobb.

Nu har jag snart jullov så det finns en chans att jag kanske kan hinna med att fundera på en enkel förklaring. Hade jag känt till en sådan skulle jag givetvis hänvisat till den. Men det är mycket annat jag behöver försöka hinna med.

[Ingvar Hellmalm]

Mycket bra arbete men under 7.2.1 "Risk för att kalk fälls ut under 7,6" Detta är fel det är tvärt om kalk fälls ut över 8,6 och börjar lösas upp vid värden under 7 (detta är vad vi utnyttjar i en kalkrektor).

Angående redox. Jag har tidigare skrivit om detta och rekommenderat att i stället använda rH2 värena

vid 25C

rH2 = uppmätt värde redoxpotential + 2* uppmätt pH värd

30 (ungefär )

Då redoxen i sig själv inte säger mycket är både pH och värmeberoende

normalvärdena för ett kar skall ligga mellan 30 och 32

Ex. Vi mäter pH till 8,4 och redoxen till 215 mV

rH = 215+207(ur tabell) + 2*8,4 = 31 ( mitt akvarium kl 15oo 7/12 -92)

29,58 (ur tabell)

(207 är normalvärdet på AgCl elektroden)

Hoppas att du inte misstycker om dessa synpunker ett mycket vällåvligt arbete!

[Scooby_doo]

Som jag skrev först: Snyggt jobb.

Nu har jag snart jullov så det finns en chans att jag kanske kan hinna med att fundera på en enkel förklaring. Hade jag känt till en sådan skulle jag givetvis hänvisat till den. Men det är mycket annat jag behöver försöka hinna med.

tack Stig.

Svårt förklara enkelt ibland speciellt ngt som är så komplext i verkligheten som du märker, så har det varit för nästan varje kapitel som jag skrev. För nybörjaren anser jag dock att man kan generalisera ordentligt för att få det mera lättförståligt istället för mera 'vetenskapligt korrekt' som förvirrar mera än förklarar.

Samma här för mig gällande tiden nu...

Mycket bra arbete men under 7.2.1 "Risk för att kalk fälls ut under 7,6" Detta är fel det är tvärt om kalk fälls ut över 8,6 och börjar lösas upp vid värden under 7 (detta är vad vi utnyttjar i en kalkrektor).

Angående redox. Jag har tidigare skrivit om detta och rekommenderat att i stället använda rH2 värena

vid 25C

rH2 = uppmätt värde redoxpotential + 2* uppmätt pH värd

30 (ungefär )

Då redoxen i sig själv inte säger mycket är både pH och värmeberoende

normalvärdena för ett kar skall ligga mellan 30 och 32

Ex. Vi mäter pH till 8,4 och redoxen till 215 mV

rH = 215+207(ur tabell) + 2*8,4 = 31 ( mitt akvarium kl 15oo 7/12 -92)

29,58 (ur tabell)

(207 är normalvärdet på AgCl elektroden)

Hoppas att du inte misstycker om dessa synpunker ett mycket vällåvligt arbete!

tack för tipset Ingvar.

Du har rätt att när det är surt (pH under 7.6) löses kalken, och basiskt (pH över 8.6) så fälls kalken ut.

Har snurrat till det lite med begreppet, och förväxlat ordet 'löses' mot 'fäller' i kapitel 7.2.1

Ska ändra det till nästa version av dokumentet.

Gällande Redox, som du säger är den beroende av pH och temperatur som jag med skrivit i rapporten. Gällande varför jag anger redox värdet (ORP) istället för rH2 värdena (som är mera korrekt) är pga av generalisering för att göra den enklare för nybörjaren. Detta eftersom många instrument som används för kontrollera tillförsel av ozon visar direkt i ORP. Men jag funderar lägger in en tabell i Appendixet för hur man räknar ut rH2 ut i nästa version av dokumentet, så är det upp till var och en med att konvertera ORP till rH2.

~Henrik

[adddo]

Bra jobbat Henrik!

[spoiled]

Tack för detta! Den hjälper massor!! Bra jobbat!

[daniel_i_malmö]

Wow, detta måste vara det mest lovvärda och ambitiösa projekt startat av en enskild hobbyakvarist i Sverige på mycket länge! Jag är mäkta imponerad och tacksam över att du delar med dig av din kunskap på detta sätt!

Föredömligt pedagogiskt upplägg med enkla förklaringar och underrubrikerna Påverkan, Orsaker och Åtgärder.

Jag är alldeles för ny inom saltvattensakvaristiken för att hårdgranska faktainnehållet men i de första versionerna av sådana här dokument finns det alltid en risk att tvetydiga formuleringar eller felaktigheter har smygit sig in. Jag hoppas att alla kunniga och erfarna akvarister tar författaren på orden och kommer med konstruktiv kritik om sådan behövs, utan att låta det glida över i hetsiga debatter i kontroversiella frågor!

Det enda jag själv skulle vilja kommentera efter att ha skummat innehållet är en petitess i sammanhanget; att du dokumentet igenom kallar kvävecykeln för nitrogencykeln. Kvävecykeln heter just det på svenska. Nitrogencykeln är svengelska och knappast ett etablerat begrepp. En sökning på google på 'nitrogencykeln' eller 'nitrogen cykeln' ger tre träffar varav två är på saltvattensguiden respektive zoopet.

En sökning på kvävecykeln ger hundrafallt fler träffar. Fast viktigast av allt är att kvävecykeln är ett mycket mer självförklarande begrepp, det är kväve som cirkulerar. Vad nitrogen är tror jag färre svensktalande vet.

Jag tycker det borde stå 'Kvävecykeln (engelska: nitrogen cycle) handlar om...' istället för 'Nitrogencykeln, även kallad kvävecykeln, handlar om' och att sedan ordet kvävecykeln används i resten av dokumentet.

Kanske vore en engelsk-svensk ordlista med vanliga akvariekemibegrepp ett lämpligt appendix?

[Laggeman]

Denna ska jag läsa och vidarbefodra till en nybliven salt-kamrat här i stan.

Tack för det arbete som lagts ner på att skriva detta!

(daniel i malmö: Det är bara att se hur många som skriver Phosfat eller liknande istället för fosfat som det heter på svenska. )

[Clownen]

Snyggt jobbat!

Jag vet att detta är en inledning för nybörjare men jag skulle gärna velat se en grov kvantifiering när du säger att man löper risken för det ena eller andra om ett värde är för högt eller för lågt så nybörjaren har lite koll på var han eller hon ligger.

Sedan håller jag kanske inte helt med om att de flesta koraller börjar dö vid 30 grader även om jag håller med om att det kan vara bra att ligga under denna gräns. Det finns rev där snitt temperaturen ligger på 30 grader och ofta stiger till 34 grader. Men jag håller som sagt med om att 30 grader är mycket men det var lite formuleringen jag hängde upp mig på och som skulle kunna få nybörjare att ta till drastiska åtgärder när de börjar sig närma sig "dödsgränsen" (jag ligger själv på 29 grader utan problem).

Sedan är jag lite frågande till texten om kalkwasser. En mättad lösning av kalkwasser uppnås genom ca tre teskedar eller en matsked/fyra liter. Har ofta sett att folk på guiden blandar för lite kalciumhydroxid för att få en mättad lösning och detta räcker i min mening sällan till att hålla värdena uppe utan andra tillsatser (knappt troligt att det räcker med mättad lösning för de flesta). Du säger också att man ska vänta någon timma vilket kanske är i underkant enligt de flesta och kanske inte optimalt (i synnerhet om man inte har sump som jag). Du säger inte heller hur tillsättningen bör gå till vilket kan missuppfattas. Ett tillägg med att det kan tillsättas med hjälp av droppanordning eller genom det automatiska vattenpåfyllet för att ersätta vattenavdunstningen tror jag är ett bra tillägg här.

Detta är ingen kritik utan bara tips på ett fåtal punkter. Ett mycket bra initiativ som jag hoppas du filar vidare på!

Mvh

Peter

[Scooby_doo]

tackar Daneil. All konstruktiv kritik mottages, så det är bara bra.

'Nitrogencykeln' Ja, blev svengelska där... Kan bara skylla på svenska skrivande är inte som förr... I mitt jobb skriver jag enbart mail och dokument mm på engelska.. Först tänkte jag göra artikeln på engelska men man missar en del av poängen med nå ut till alla Svenska (nordiska) saltisar med dokument på bara engelska.

Hursomhelst, en bra poäng med använda kvävecykeln (som är med på andra ställen reda i dokumentet), och som är det korrekta ordet. Det kommer med i nästa version.

~Henrik

Wow, detta måste vara det mest lovvärda och ambitiösa projekt startat av en enskild hobbyakvarist i Sverige på mycket länge! Jag är mäkta imponerad och tacksam över att du delar med dig av din kunskap på detta sätt!

Föredömligt pedagogiskt upplägg med enkla förklaringar och underrubrikerna Påverkan, Orsaker och Åtgärder.

Jag är alldeles för ny inom saltvattensakvaristiken för att hårdgranska faktainnehållet men i de första versionerna av sådana här dokument finns det alltid en risk att tvetydiga formuleringar eller felaktigheter har smygit sig in. Jag hoppas att alla kunniga och erfarna akvarister tar författaren på orden och kommer med konstruktiv kritik om sådan behövs, utan att låta det glida över i hetsiga debatter i kontroversiella frågor!

Det enda jag själv skulle vilja kommentera efter att ha skummat innehållet är en petitess i sammanhanget; att du dokumentet igenom kallar kvävecykeln för nitrogencykeln. Kvävecykeln heter just det på svenska. Nitrogencykeln är svengelska och knappast ett etablerat begrepp. En sökning på google på 'nitrogencykeln' eller 'nitrogen cykeln' ger tre träffar varav två är på saltvattensguiden respektive zoopet.

En sökning på kvävecykeln ger hundrafallt fler träffar. Fast viktigast av allt är att kvävecykeln är ett mycket mer självförklarande begrepp, det är kväve som cirkulerar. Vad nitrogen är tror jag färre svensktalande vet.

Jag tycker det borde stå 'Kvävecykeln (engelska: nitrogen cycle) handlar om...' istället för 'Nitrogencykeln, även kallad kvävecykeln, handlar om' och att sedan ordet kvävecykeln används i resten av dokumentet.

Kanske vore en engelsk-svensk ordlista med vanliga akvariekemibegrepp ett lämpligt appendix?

[Scooby_doo]

Tackar Peter, åter här konstruktiv kritik vilket uppskattas.

Allt för göra saker bättre, bästa kritiken är ju av alla här med massor av folk med olika erfarenheter mm

# Temperaturen, har själv haft akvarium där mycket dog då det gick en bit över 30 grader, dock var det under en längre period. Men kan kanske omformuleras lite för att inte låta som en 'dödsgräns' som gäller alla koraller, utan man ska vara obeservant när det närmar sig gränsen och planera åtgärder som du syftar på.

Dock ser jag inte några direkta negativa effekter av nybörjare som 'skulle ta drastiska åtgärder' åtmindstånde av de åtgärder som jag listat. Har man kommit upp till 30 grader är det dax att börja sänka för att få marginal för varmare väder mm.

# Gällande kalkwasser, kan utöka texten med 'dropptekniken' med tex.dunk ovanför karet med slang + slangklämma och liknande med doserpump mm. Angående tiden man ska vänta, var detta med 'timmar' för folk ej ska hälla i det direkt. Instruktione kan utökas med att man ska vänta tills vattnet är klart och fällningen lagt sig.

Gällande kalkwasser koncentrationen på blandningen, tycker jag detta kan vara bra att starta med (samma som Marinakvariet har för sin blandning som finns att läsa bland länkarna för Balling).

Står även i kapitel 9.2.3 att Kalkvatten ej är att rekommendera om man har hög förbrukning av Kalcium, så att mätta lösningen hjälper nog inte här.

Som det mesta får man prova sig fram och ändra doseringen för passa ens behov då alla har olika förbrukningar.

~Henrik

Snyggt jobbat!

Jag vet att detta är en inledning för nybörjare men jag skulle gärna velat se en grov kvantifiering när du säger att man löper risken för det ena eller andra om ett värde är för högt eller för lågt så nybörjaren har lite koll på var han eller hon ligger.

Sedan håller jag kanske inte helt med om att de flesta koraller börjar dö vid 30 grader även om jag håller med om att det kan vara bra att ligga under denna gräns. Det finns rev där snitt temperaturen ligger på 30 grader och ofta stiger till 34 grader. Men jag håller som sagt med om att 30 grader är mycket men det var lite formuleringen jag hängde upp mig på och som skulle kunna få nybörjare att ta till drastiska åtgärder när de börjar sig närma sig "dödsgränsen" (jag ligger själv på 29 grader utan problem).

Sedan är jag lite frågande till texten om kalkwasser. En mättad lösning av kalkwasser uppnås genom ca tre teskedar eller en matsked/fyra liter. Har ofta sett att folk på guiden blandar för lite kalciumhydroxid för att få en mättad lösning och detta räcker i min mening sällan till att hålla värdena uppe utan andra tillsatser (knappt troligt att det räcker med mättad lösning för de flesta). Du säger också att man ska vänta någon timma vilket kanske är i underkant enligt de flesta och kanske inte optimalt (i synnerhet om man inte har sump som jag). Du säger inte heller hur tillsättningen bör gå till vilket kan missuppfattas. Ett tillägg med att det kan tillsättas med hjälp av droppanordning eller genom det automatiska vattenpåfyllet för att ersätta vattenavdunstningen tror jag är ett bra tillägg här.

Detta är ingen kritik utan bara tips på ett fåtal punkter. Ett mycket bra initiativ som jag hoppas du filar vidare på!

Mvh

Peter

[Clownen]

Glömde att tillägga att 30 grader kan vara mer skadligt för folk som brukar köra med 26 grader än folk som ligger på 28 grader. Det är en anpassningsfråga men som sagt en omformulering skulle vara bra eftersom formuleringen inte stämmer.

Angående kalkwasser så skrev du inte timmar utan "någon timma" vilket kan leda till skada på koraller. Angående doseringen av kalkwasser tycker jag du resonerar felaktigt. Det stämmer som jag också skrev att en mättad lösning ofta inte räcker fullt ut men att ge nybörjare tipps att köra en utspädd version gör ju inte saken bättre, då behövs ju ännu mer och man förlorar mycket av vitsen med metoden. Jag håller inte med om att en tesked räcker till 5L. Om detta står i marinakvariets riktlinjer kan detta kanske vara en anledning varför folk här ofta kör med för svag lösning.

Mvh

Peter

[Scooby_doo]

Hej Peter, och tack igen för kommentarerna.

# Temperaturen

Håller ej med om att 'formuleringen ej stämmer'. Det nämns att fel temperatur stressar fisken i artikeln:

"Koraller och andra djur är beroende av en viss temperatur för att överleva. Är

temperaturen utanför de rekommenderade gränserna måste djuren använda mer energi för kompensera detta. Energin som går åt att kompensera temperaturfelet gör att det förbrukas exempelvis mer syre, vilket löser sig sämre i högre temperatur."

Sedan tillkommer klart anpassningen som bör som allt annat göras försiktigt och långsammt vid förändringar. Detta står med som generel regel som gäller alla förändringar, punk 6 i kapitel 2 "gör inga stor förändringar på kort tid".

Men jag håller med att det kan omformuleras lite för bli tydligare, ska kolla på det inför version 2 av artikeln.

# Kalkwasser

Förstår dock ej skillnaden på 'timmar' och 'ngn timma' som du syftar på, låter som det skulle vara stor skillnad, för mig är båda 'flera timmar' iallafall... Har i förra inlägget beskrivit att det kan utökas för att göra det tydligare med att det är fällningen som ska lagt sig som bestämmer när det är klart, ej tiden. Gällande doseringen skrev jag ockå i förra inläggat att det får man prova sig fram med då förbrukningen varierar mellan olika akvarier. Båda dessa synpunkter ska jag överväga ändra i version 2 av artikeln.

Gällande med doseringen på 1-2 teskedar tycker jag den för övrigt verkar vanlig bland andra akvariester (förutom i redan nämnda Marinakvariets guide), och tillsätter man mera blir det fällning och ingen nytta med den.

http://www.amdareef.com/ho_chem2.htm

"For one gallon of limewater, place a rounded teaspoon (1.8 grams, to be exact) of calcium oxide in a clean, clear glass or plastic container that will hold one gallon. Fill the container almost to the top with distilled water. Cap the container and shake well. There should be some undissolved powder on the bottom of the container after it settles; if not add a little more calcium oxide, and shake again."

http://saltaquarium.about.com/cs/calciumcare/a/aa012698addkw.htm

The preparation and mixing of a KW solution is very important.

If too much carbon dioxide is allowed to enter the mix, it causes calcium carbonate to form, which appears as an undissolved white residue that settles to the bottom of the container. This cannot be used and will need to be removed from the solution and disposed of.

Don't mix more than one gallon of solution at a time. Each time the container is opened and the solution is used, it gets exposed to more carbon dioxide, and more calcium is lost.

Solution Mix: We have read to add anywhere from 1 teaspoon up 1 tablespoon of calcium hydroxide/oxide to 1 gallon of water,

but the well rounded 1 teaspoon equation is the amount suggested most often.

1 gallon = 3.78liter

~Henrik

Glömde att tillägga att 30 grader kan vara mer skadligt för folk som brukar köra med 26 grader än folk som ligger på 28 grader. Det är en anpassningsfråga men som sagt en omformulering skulle vara bra eftersom formuleringen inte stämmer.

Angående kalkwasser så skrev du inte timmar utan "någon timma" vilket kan leda till skada på koraller. Angående doseringen av kalkwasser tycker jag du resonerar felaktigt. Det stämmer som jag också skrev att en mättad lösning ofta inte räcker fullt ut men att ge nybörjare tipps att köra en utspädd version gör ju inte saken bättre, då behövs ju ännu mer och man förlorar mycket av vitsen med metoden. Jag håller inte med om att en tesked räcker till 5L. Om detta står i marinakvariets riktlinjer kan detta kanske vara en anledning varför folk här ofta kör med för svag lösning.

Mvh

Peter

[Lasse]

"Koraller och andra djur är beroende av en viss temperatur för att överleva. Är temperaturen utanför de rekommenderade gränserna måste djuren använda mer energi för kompensera detta. Energin som går åt att kompensera temperaturfelet gör att det förbrukas exempelvis mer syre, vilket löser sig sämre i högre temperatur."

Jag tror att det är det av mig rödfärgade området som Clownen menar är fel. Fisk är växelvarma - de har inga mekanismer att anpassa sin inre temperatur med och därmed behövs heller ingen energi för att kompensera omgivningens temperatur. Det som däremot händer är att fiskens metabolism (näringsomsättning) generellt ökar vid högre temperatur (inom vissa gränser) En ökad näringsomsättning = med ökad förbränning = ökat syrebehov och givetvis tvärtom vid lägre temperaturer. Även om din artikel är avsedd för nybörjare är det viktigt att hålla rågången mot rena felaktigheter och för grova förenklingar.

MVH Lasse

[ppihlstrom]

Jag måste bara sälla mig till lovordandet - kan inte tillräckligt för att komma med konstruktiv kritik...än ...

...har däremot arbetat som proofreader på tryckeri, och om du vill ha ett "kritiskt öga" vad gäller stavning, ordföljd osv. får du gärna höra av dig! Hoppas du fortsätter med skrivandet!

[Hulteke]

Ja, det finns ingen bätttre formulering: du är KUNG!

Skrev i kemikategorin i går en tråd. Fick sedan ett tips (TACK) om din tråd och ja, du har sannerligen jobbat. Tack så sanslöst mycket!

Mvh.

Ricard i Jönköping

[Clownen]

Hej Henrik

Det låter lite som jag klagar på stora felaktigheter och det är det absolut inte frågan om och beklagar om det framkom på det sättet. Det förekommer också skillnader i uppfattningen vad som krävs för att uppnå en mättad lösning av kalkwasser. Det beror på en mängd saker som kvaliteten på calciumhydroxiden, hur väl det blandas (kalkwassermixer eller ej), om det förvaras på rätt sätt (lufttätt/får vara stilla så inte ytan bryts/att pulvret är torrt) osv. Det kan möjligen stämma att en tesked räcker till fyra liter men jag tror detta i så fall är under optimala förhållanden och skulle nog rekommendera 2-3 teskedar till fyra liter i de flesta fall (de källor som jag litar på). Lasse eller någon annan kunnig på kemi får gärna rätta mig här eftersom jag gärna doserar en tesked i fortsättningen om det är möjligt för att uppnå en mättad lösning på detta sätt i praktiken (direkt från vattenpåfyllet utan mixer). Är det så enkelt att mäta om pH ligger på 12 så kan man utgå från att lösningen är mättad?

Tycker du gjort ett jättebra arbete med detta och något som jag verkligen hade uppskattat när jag kom hit som nybörjare (lärde mig en hel del nu med)!

Mvh

Peter

[Claes_A]

Hej Henrik

Det förekommer också skillnader i uppfattningen vad som krävs för att uppnå en mättad lösning av kalkwasser.

Randy-Holmes Farley har gjort en serie enkla och lättolkade experiment med kalciumhydroxid och kalkvatten:

http://www.reefkeeping.com/issues/2005-01/rhf/index.php

Enligt mitt tycke är artikeln ett måste att läsa om och om igen varje gång oklarheter dyker upp vad gäller kalkvatten, dess hållbarhet och hur mättnad nås. Detta mytdödarpapper visar att kemisk jämvikt (=mättnad) är omedelbar när kalciumhydroxiden blandas med vatten och att mättnad kan upprätthållas enkelt och billigt genom att bara tillsätta så pass mycket kalciumhydroxidpuder att det finns en mänd kvar på bottnen. Vidare ifrågasätter han kraftigt om en kalkvattensmixer fyller någon som helst arbetsbesparande funktion i och med att jämvikt nås så lätt och kalkvattnet är ganska stabilt över tiden.

[Clownen]

Randy-Holmes Farley har gjort en serie enkla och lättolkade experiment med kalciumhydroxid och kalkvatten:

http://www.reefkeeping.com/issues/2005-01/rhf/index.php

Enligt mitt tycke är artikeln ett måste att läsa om och om igen varje gång oklarheter dyker upp vad gäller kalkvatten, dess hållbarhet och hur mättnad nås. Detta mytdödarpapper visar att kemisk jämvikt (=mättnad) är omedelbar när kalciumhydroxiden blandas med vatten och att mättnad kan upprätthållas enkelt och billigt genom att bara tillsätta så pass mycket kalciumhydroxidpuder att det finns en mänd kvar på bottnen. Vidare ifrågasätter han kraftigt om en kalkvattensmixer fyller någon som helst arbetsbesparande funktion i och med att jämvikt nås så lätt och kalkvattnet är ganska stabilt över tiden.

Jag håller helt med dig och jag använder hans artiklar för nästan allt som rör kemi och följer hans sätt att dosera kalkvatten. Jag har också ofta undrat över nyttan med en kaklvattenmixer och ser också risken att man tillsätter partiklar som ändå inte löser upp sig och att de metaller inkl koppar som kalkwasser binder riskerar att följa med vattnet in i akvariet.

Intressant är också att potensen på kalkvatten kan höjas med ca 36% med hjälp av vanlig vitvinäger genom att börja dosera 3ml/liter =9% ökning för att sedan öka till 12ml/liter=36% höjning (innebär inte en lika hög höjning av pH som utan vitvinäger).

Här är länkarna till hans artiklar och något som kan användas efter man gått igenom den här nybörjarartikeln. Tycker alla borde ha den bokmärkt.

http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?s=&threadid=102605

Mvh

Peter

[Scooby_doo]

kul att traden lever vidare och fler kommentarer, och tips mm dyker upp, ar just nu pa semester ej varit pa SVG pa 4 veckor sa har ej last nagra av inlaggen har, far gora det nar man ar tillbaka pa kontoret

sa aterkommer med kommentarer senarte pa inlaggen ovan.

/Henrik

[Trilobite]

Ett jättebra initiativ tycker jag som precis håller på att läsa upp mig.

Jag är ju kemilärare (=miljöskadad), och jag upplever texten som rätt svårläst. Det viktigaste är en rejäl korrektur, eftersom det är väldigt mycket stav- och grammatikfel i texten. Nu laddade jag ner dokumentet i version 1 - finns det nyare versioner någonstans? Jag skulle också föredra svenskt kemispråk (att skriva Nitrogen i st f Kvävgas t ex).

Om du vill kan jag korra texten, det vore bara skoj nu när sommarlovet startar och betygen är satta!

Jag tycker också att innehåll och upplägg är väldigt tydligt, lättnavigerat och genomtänkt. Myckete lovvärt - speciellt som det finns väldigt lite på svenska i frågan!

[Scooby_doo]

Finns bara version 1, version 2 har jag lite förslag på gällande 'tekniska' förändringar mm.

Du får gärna korrekturläsa och lämna förslag på ändringar.

Jag skriver mer än 90% av allt jag skriver skriftligen (dokument, mail mm) på Engelska istället för Svenska. Så det hade varit lättare skriva på Engelska än Svenska, men som du säger finns det lite skrivit på svenska i ämnet, så därför blev det så.

Ngt att skylla på iallfall...

Så alla förslag mottages!

~Henrik

[Trilobite]

Det blir ju så när man översätter engelska eller danska texter, då slinker alla möjliga slarvfel med, eftersom man är inne i ett annat språk.

[Scooby_doo]

har inte översatt några direkta texter till dokumentet, är bara sämre på att skriva på svenska än engelska

Har skickat dig dokumentet på din mail.

~Henrik

Det blir ju så när man översätter engelska eller danska texter, då slinker alla möjliga slarvfel med, eftersom man är inte i ett annat språk.

[Netweaver]

Tackar och bugar underbar guide, klockrent !

[malm]

tackar för det dokumentet 1000 gånger om... precis vad jag behövde... enkelt och lätt.. jämföra värdena och sen bara gå in i rätt kapitel och kolla vad man ska göra för åtgärder om värdet avviker... helt perfekt för en nybörjare som mig...