Bygert

Folkskams villkor: (http://www.folksam.se/dpublic/a0346.nsf/vLookUpFiles/S2940.pdf/$FILE/S2940.pdf) A5. Försäkringen gäller inte för • andra djur än sådana som man normalt har i bostadslägenhet Läckage A28. Vi ersätter om egendomen skadas av vatten, olja, annan vätska eller ånga som oberäknat strömmar ut från • akvarium eller vattensäng. Vi ersätter inte den vätska som runnit ut eller skada på det föremål som läckt.

Även med en del strul ser du ju ut att ha åtskilligt intressant i karet. Hur ligger du i temperatur nu då?

Har man fått ett löfte om att försäkringen skall täcka nånting så är ju det nånting som ingår i avtalet. Sen är det ju en annan historia om man kan styrka att man fått löftet. Det är en bra ide att få skriftligt på vad de säger. Vad jag ser i Folkskams villkor är att de inte täcker såna djur som man normalt inte har i bostad. De täcker inte heller akvariet om det läcker och inte heller vattnet i så fall. Jag ser inget som klart säger att de inte skulle täcka fisk vid ett elavbrott. Försöker de slingra sig ur det så be dem förklara vad de stöder sig på i villkoren för att inte betala.

Den som väntar på nåt gott... väntar ofta alldeles för länge!

Antingen så flyter det på eller också så går det knappt alls. Mycket konstigheter igår och nu på morron, många märkliga felmeddelanden, forum felsöks osv.

Klart du skall testa lite och det är rakt inte fel att börja nu, då kan du ju ha karet inkört tills vi skall ut och håva. Kylare är bra eftersom det ger långt större urval av vad man kan hålla men det går att få till nåt intressant ändå, räkor, krabbor och nån tålig fisk kan fungera utan kylning och vara klart intressant. Prova för all del.

Jaha, är han nu inte där och klämmer till med en ny sån där attans förkortning med stora bokstäver ... som om det inte räckte förut. Dock något förmildrande omständighet att den är förklarad. För övrigt, det där med surgubbe, det är nog så att de flesta här på guiden inte når riktigt ända fram för att kunna få kalla sig det. Jag jobbar på det i a f.

Nja, cykla vet jag inte om det är så fel som ord egentligen, ingen tror väl att en konjunkturcykel är nåt som Borg grenslar om han skall till Rosenbad. Det är ju skillnad på en syykel och en syckel, likaväl kan det väl vara skillnad på att syykla och att syckla. Sen kan det ändå diskuteras om ordet är så särskilt välvalt ändå, det är inte direkt självförklarande och av naturliga orsaker så är det nåt som är en särskild angelägenhet för nybörjare. Jag föredrar att prata om inkörningsperiod, det tror jag lättare går in. Även om inte det exemplet är så illa så finns det helt klart ett problem med en rotvälska som är en salig blandning av akronymer, engelska, vetenskapliga namn, svenska och diverse annat. Det är klart förvirrande och det skulle inte skada att städa upp lite. En bra regel är att inte använda förkortningar innan man skrivit ut vad man talat om. Ställer man en fråga om SPS så skadar det absolut inte att börja med att skriva ut hela orden. Ett annat otyg är förkortade vetenskapliga namn, typ vad är det för fel på min P. grandis? Tja hur skall man veta det om man inte vet om det är en fisk eller krukväxt eller vad fn som helst och det kan finnas flera arter som heter så? Annars så är ju vetenskapliga namn bra men jag tycker absolut att det är en poäng att slänga med det svenska namnet om det finns ett sånt. Även om vetenskapliga namn är exakta och bra så är de av erfarenhet nåt som nybörjare tycker är svårt och utestängande. Vi behöver inte göra det svårare än nödvändigt för de som vill in i hobbyn. Och om man nu vill använda vetenskapliga namn så kan man ju åtminstone använda vettiga former av namnen. Det låter säkert häftigare att man har Isopoder i karet än att säga att man har gråsuggor även om det senare är ett fullt funktionellt namn. Samma med märlkräftor, hoppkräftor, hjuldjur osv, det låter ju häftigare med Amphipoder osv. Vad som däremot inte låter bra är Isopods, Amphipods osv, varför i allsin dar skall vi använda ett vetenskapligt namn i engelsk form? Antingen originalet, Isopoda eller försvenskat, isopoder, inte den engelska varianten, det ser bara konstigt ut. Som jag ser det så skall man försöka hålla rak kurs och då i första hand svenska eller oförfalskade vetenskapliga namn. Engelska namn kan man väl använda om det inte finns nåt bra svenskt namn men då utan att göra nån slags blandning, red-bellied whatever kan alltså få heta just så tills nån kommit på nåt bra på svenska. Hur det blir när man börjar blanda friskt såg vi ju i den här tråden: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?45338-natriumhydrogen&highlight=natriumhydrogen

Välkommen ut i kylan! Självklart skall du köra kallt, det är en mycket intressant variant på akvarium. Utan kylmöjlighet blir du lite begränsad när det gäller urval av djur men med ett klokt upplägg så kan du ändå hålla åtskilligt. Börja med att läsa Jonas utmärkta artikel: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/attachment.php?attachmentid=40236&d=1258908837 Håll också utkik här på guiden, vi som håller på brukar åka ut på fångsttur ibland och det kan bli annat kul också.

Vita bollen i mitten? Inte så lätt att se men det skulle kunna vara en sjöpung. Kan du se om den har två öppningar? Hur stor är den?

Jag skulle väl säga att man inte behöver ha både djur och levande eller stort sortiment för att vara grossist. Poängen är ju att man säljer till andra affärer. Gibbon tycker jag t ex definitivt är grossist även om det inte finns nåt levande där. Sen är det ju bara det att om man definierar grossist som nån som säljer till affärer så är jag ju själv grossist. Nja... Vi tar Wikipedia i stället: "Partihandel eller grossistverksamhet är handel med stora volymer av varor. Partihandel företas framför allt mellan tillverkningsindustrin och detaljhandeln. Handeln sker inte till enskilda konsumenter." Stora volymer varor. Nå, där sket det sig för mig att vara grossist. Antagligen för de som är specialiserade på saltvatten också. Frågan är om det blir nåt annat än Imazo/Akvarieteknik/Dogman/Gibbon/Azola som kan kallas grossister inom akvariebranchen i så fall.

Egentligen skall man ju för att kalibrera ha is, flytande vatten och ånga samtidigt, i den trippelpunkten är det per definition 0.01 grader Celsius. Smältande is duger dock för normalt ändamål och visar termometern 0 grader där så är det ju en indikation om att den kan vara ok. Skulle den visa fel t ex +1 grad så kan man använda det som en korrektion i närheten av noll grader, visar termometern +2 så kan man alltså med någorlunda rimlighet anta att temperaturen är +1. Vad man däremot inte kan göra är att förutsätta att korrektionen är den samma vid andra temperaturer, det funkar alltså inte att tro att + 24 egentligen är + 23. Det har man helt enkelt inte for för att förutsätta. För att kunna säga nåt om det så behöver man fler värden, kokande vatten håller t ex vid normalt lufttryck ungefär 100 grader så funkar termometern i den temperaturen och den där också visar en grad för mycket så börjar det likna nåt. Fast fortfarande med viss osäkerhet, avvikelsen behöver inte vara linjär. Skall man kalibrera med nån noggrannhet för de temperaturer som vi har i akvarier så bygger det på att man råkar ha lite gallium liggande hemma. Smältande gallium håller 29.7646 grader så i kombination med smältande is så har man verkligen nåt att utgå från. Men eftersom det visserligen brukar stå många konstiga burkar bredvid saltvattensakvarier men sällan nån innehållande gallium så är det ju fortfarande så att man ha en osäkerhet om hur temperaturen egentligen är. Men alltså, kolla gärna med smältande is men det är ingen egentlig kalibrering och visar det fel där så går det inte att utifrån det dra några slutsatser om nån korrigeringsterm för mer vanliga akvarietemperaturer. Fast det kan ju ha visst intresse i o f s för Jonas och mig som så här års väl kan tänkas ha lite isflak i karen...

Det är ju en viss risk med att skruva upp termostaten mot bott, beror det att du inte får upp värmen på att värmaren inte orkar med så kan det ju bli kokt fisk om det blir värmebölja.

Somliga affärer har ju den inställningen att all konkurrens innebär att man stjäl deras kunder, andra att handel föder mer handel. Det är ju intressant om man är mer inne på det senare tänket här.

Ingen har hittills antastat mig på Sjöfartsmuseet med förslag om musslor eller annat men jag får väl testa igen. Kan ju vara bra att veta vad det finns i sortimentet i a f

Ska jag tolka det här senaste som att orsaken till att det är så olika bud om Tunzes handskar helt enkelt är att det finns två olika modeller?

Vanliga standardtermostater har ofta ett växlande relä och då kan man koppla in det valfritt för värme eller kyla. De termostater som har ett uttag för stickkontakt kan ibland programmeras för vilken funktion man vill ha men man bör kolla hur det ligger till. Lucky reptiles termostat Thermocontrol II kan t ex inte användas för kylning men det kan Thermocontrol Pro II modellen. Har man både doppvärmare och kylare kan det vara en klar ide att köpa de specialtermostater som är gjord för att styra båda. Har man två separata termostater kan man annars hamna i det läget att doppvärmaren och kylaren börjar kämpa mot varann och det är inte bra för elräkningen.

Hur hittar man flickvänner som ger en musslor?

Kombinationen av butik och grossist har det funnits många exempel på i akvariebranchen men de flesta hamnar i svårigheter efter ett tag och blir tvungna att välja. Akvarieteknik valde att avveckla butiken, många andra har avvecklat grossistverksamheten. Det blir sådana inbyggda konflikter om man försöker sig på bägge kundkretsarna att få klarar den balansgången. Imazo har ju varit sådär på saltvatten men satsar, det är mer där var gång jag tittar. Det intressanta med det är ju att eftersom det går leveranser från Imazo till zoobutiker i varenda håla så kan zoobutikerna i varenda håla sätta upp ett par saltkar och ha möjlighet att få hem lite pryttlar. Bra nyheter för den som bor ute i obygden där det inte är realistiskt att tro att det kan bli någon renodlad saltaffär, mindre bra nyheter för de som vill driva rena saltaffärer.

Och för att nu också säga nåt om det som tråden egentligen handlar om, jo, diskhandskar fungerar utmärkt till mycket men de löser ju inte problemet som trådskaparen hade eftersom det kommer in vatten i dem om man har dem helt under vatten. Det är då de längre veterinärhandskarna blir intressanta. Ett alternativ till dem är ju att köpa undersökningshandskar på apoteket. De smiter åt såpass att det inte kommer in vatten om man har nåt sår på fingrarna. De är ju också gjorda för att man skall ha bra känsla för vad man gör, bra för finplock alltså. Däremot så är de ju inte särskilt tåliga för vassa saker. Fast skulle man riva upp ett hål på den typen av handske så får man ju inte hela handsken full i vatten för den skull, de ger alltså visst skydd även om det skulle bli punktering.

Som också varande handlare om än obetydligt inom saltvatten så kan jag väl också ibland tycka att det är lite tråkigt att folk bara går på pris. Men eftersom det nu är så det ser ut och information om pris sprids blixtsnabbt så kan man ju inte bara sitta med armarna i kors. En slutsats är ju att man som handlare måste ifrågasätta vad man köper och vart. Ett par handskar blir ju i sig inte bättre för att det står Tunze på dem men det är stor risk att de blir mycket dyrare. Eftersom konsumenterna letar bra och billiga produkter så måste handlarna också göra det. Lösningen på det här är knappast att handlarna kräver att kunderna skall köpa dyra handskar av nån slags solidariska skäl. Har handlaren däremot hemma en bunt handskar från Tunze för de som absolut tror att nåt blir bättre för att det står Tunze på det och en bunt billiga handskar från alternativ leverantör för de som tittar mer på pris än på varumärke, då börjar det likna nåt.

Mystiken tätnar, vad skrev Tore Kjellberg och vad hade fru Tunze egentligen för sig med handskarna? Det lär jag väl inte få reda på om jag går till en butik och klämmer på nåt. Nej, då har jag en bättre ide, jag tar hem ett lass billiga handskar från labbfirman jag handlar med och ber engelsmännen slänga på nån bunt av deras kevlarhandskar nästa gång jag tar en pall från England, då finns det ju liksom alternativ. Jag har inte tyckt förut att det varit lönt att krångla med handskar men marknaden är tydligen glödhet. Mer handskar till folket!

Tittar man på Granngårdens sida så ser man ju att handskarna blir billigare om man köper 500 åt gången, det säger ju nåt, det är ju en annan volym där. Alltså är det inte så konstigt att handskar kan vara billigare där än i en zooaffär, jag kan inte tänka mig att det är nån storsäljare direkt. Så den som vill komma billigt undan handlar ju på annat håll men det leder ju självklart till att den dan som man behöver nåt som bara finns i zooaffären så blir ju det ännu dyrare när det bara är sånt special de får sälja plus att det inte blir så stort utrymme för zooaffärer så man kanske får åka långt. Det där är ju inget nytt, konflikten mellan plånbok och samvete och vad som är bra idag och vad som är bra på sikt är ju väl känd. Var och en får väl hantera det efter eget förstånd men jag tror ju inte att det löser nånting att låta bli att berätta vad saker kostar på olika håll. När det sen gäller de där handskarna från Tunze mer specifikt så tänkte jag att det ju tål att kolla hur de egentligen är men jag blir bara mystifierad. Jag hittar i huvudsak två beskrivningar: 1 Standard veterinärhandskar, sladdriga, håller inte att använda mer än en gång, minsta sak river sönder dem, inte prisvärda. 2 Tjocka och gedigna, håller länge men alldeles för klumpiga, går inte att använda till finplock. Bägge skulle alltså handla om Tunzes handskar men det är ju som det var två helt olika produkter. Jag förstår inte hur det där går ihop.

Men frågan är ju, har du jämfört handskarna IRL? Jag har ju bara använt bonnvarianten och de är rätt sega, med nödvändighet för att hålla. De skyddar ju rakt inte för vassa taggar men skall man hantera sjöborrar eller sånt är det nog inte den här typen av handskar som skall till i vilket fall som helst. Annars är det ju inget onormalt i att samma produkt kostar tre gånger mer i zooaffären än på andra ställen, det är ju så det ser ut bara.

Tänder och klövar på kalvar är vassa och dessutom så är det tungjobbat. Tro för all del inte att det är nåt för veklingar att jobba i en ko, och det gäller både för handsken och armen. Största anledningen till att jag inte ströp ordinarie befallningsman när jag hade ett tillfälligt semestervikariat och han lägligt nog kom inhoppande i fritidskläder och undrade om jag var trött när jag ägnat mig i tre timmar åt att dra ut en död kalv en millimeter i taget var att jag var alldeles för trött för att strypa nån.