Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Du kanske tar för litet salt. Om du laddar hem aquacalculator från Mathgame.de så finns där en saltberäknare där du ser hur mycket som går åt. Salterna innehåller alla litet vatten så man behöver tillsätta extra salt för att ersätta den vikten.
  2. Strontiumkloriden innehåller ungefär 30% strontium. Säger vi att du har 90 liter vatten i karet så går det åt 90 mg strontium för att höja halten 1 mg/liter. Det motsvarar 0,3 gram strontiumklorid. Jag gör testen 2 gånger varje gång om jag får något så när lika värde. Annars blir det en gång till. Det är särskilt noga att man tar det sakta när man mäter ut kalciumet i testen. Jag skulle pröva att höja 5 mg/l och mäta direkt efter det. Då får du en koll på testen. 0,3 gram får du genom att späda ut strontiumkloriden i vatten. En full Salifertbägare (med fyrkantiga foten) rymmer 34 gram så löser du det i 3,3 dl vatten så får du en 10% lösning. (Strontiumkloriden innehåller 14 gram vatten). Sedan är det bara att dosera med en gammal Salifertspruta.
  3. Det verkar vara ett feltryck. PH bör vara mellan 8,0 och 8,3. Om det är under 7,8 eller över 8,6 är paniken nära.
  4. Nej det fungerar inte bra. Djuren i saltvatten kräver mycket ljus och i ett högt och smalt akvarium får man bara ljus högst upp.
  5. Jag löser en påse (40 gram) i en 100 ml plastflaska. Sedan brukar jag hälla en fjärdedel åt gången i sumpen. Det ger ungefär 3,5 mg/l. Har jag slarvat med att tillsätta kan allt tas upp på ett par dagar men normalt räcker det 2 - 3 veckor. Systemet rymmer ungefär 2000 liter och har väl ungefär tre kvadratmeter koraller och 200 kilo sten.
  6. Jag tror inte så mycket på vodkametoden i ditt fall. Bakterierna du matar med vodkan tar upp nitrat och fosfat och i ditt fall tror jag nitraten kommer att ta slut först med risk att cyanoproblemet förvärras. Jag har haft samma problem länge och hävde det till slut genom att använda lika delar järnbaserad och aluminiumbaserad fosfatreducering. Men det går ju förstås att göda med nitrat om kvävet tar slut först... Det gör jag med natriumnitrat ur kryddhyllan på ica.
  7. Saliferts pHtest är mycket bra. Rowakalk är nog bland det bästa man kan använda.
  8. Om du mäter pH med en elektrisk mätare visar den säkert fel. När elektroden börjar bli sliten har den läckström som gör att den visar ett lägre värde även om just har kalibrerat mätaren. Får du mätvärde på osmosvattnet är den bra men om mätvärdet "vandrar" så fort man vickar på mätaren är elektroden dålig. Jag har två kompisar som kraschat sina kar genom att lita på elektrisk pH mätare.
  9. Hysterixen går bra. Ursprungilngen är det 5 mindre som är utsatta med en dm avstånd. Det gjorde jag för att den skulle täcka en större yta utan att bli för hög. Men nu är den både för hög och för bred. Caliendrumen under skuggas ganska så hårt och det är vävnad på mindre än halva höjden av Hystrixen. Det börjar bli städdags. Den stora behållningen för min del är Euphylliorna där jag har sju sorter med tillsammans gissningsvis nästan trehundra polyper. Två problem har jag med karet: Den bruna hydran som jag gör en insats mot med ojämna mellanrum och en alg som borrar sig ned i korallskelett. Tur nog går den i stort sett bara på ett släkte: Stylopora. Att karet var disigt beror på att jag fumlat med timern till Ballingpumparna två dagar innan så att jag fick i ungefär 10 liter istället för en liter ur varje dunk. (Drygt 2000 liter vatten i systemet). När jag upptäckte det var sikten ungefär 40cm. Men inget djur verkade ta skada. Tvärtom - några LPS gillade det uppenbart liksom mina Acropora.
  10. Varför inte köpa en till KR92 och hänga den ena bakom den andra?
  11. Det smartaste du kan göra är nog att hämta hem programmet aquacalc från mathgame.de och följ anvisningarna där så att du slipper fantasivärden. Programmet går att ladda hem på engelska och sedan kan man i inställningar välja svenska. Försök att närma dig naturliga värden (=grundinställningen i programmet).
  12. Det stämmer. Egentligen är det karbonatjonen som fäller med kalcium. Karbonat /vätekarbonat förhållandet beror på pH så att 1 högre i pH gör tio gånger mindre löslighet. Resten är mängden Ca (i kvadrat) gånger mängden vätekarbonatjoner. Magnesium höjer mängden löst Ca också.
  13. Värdena kan nog stämma sinsemellan. Du bör nog byta bort minst två tredjedelar av vattnet för att få ned kH till ungefär 10. Sedan kan man börja justera.
  14. Du har extremt högt kH. Kör du med några tillsatser eller kalkreaktor?
  15. Jag håller på att sätta upp ett nanokar i hallen med en BTN slimlinebakgrund. Jag letade efter färgat glas till baksidan och det går att beställa. 3 eller 4mm. Och BTN var billigare än att limma en tunn svart eller blå ruta innanför den ordinarie. Förutom att det vore lätt att slå sönder det tunna glaset. Du kan väl komma hit och kolla. Länge sedan nu.
  16. Jag kontrollmätte odlingsvattnet i går. Noll fosfat + noll nitrat. Min tanke med kalciumacetat var att använda en kolkälla som mer driver upp pH i karet än att den sänker värdet.
  17. Det är inte så att det är luftbubblor som slår igenom flödesbegränsaren. Jag skulle testa med att bara öppna vattenkranen en aning först tills det kommer vatten stadigt genom utloppsrören. Sedan kan man dra på mer.
  18. Med min matning måste det bildas en del nitrat. Men precis som du skriver finns det ju lättare tillgängliga former av näring efter matning. Jag sköljer allt foder innan matning och det var mer cyano innan dess. Så jag är helt övertygad om att nitraten binds i sanden. Jag tycker däremot att noll i fosfat är märkvärdigt. Efter vad jag läst skall N/P förhållandet var betydligt lägre för artemia och mysis som är huvuddelen av maten.
  19. Det är slem som den söndrar ut när den blivit irriterad. (Flytten) Den kan vara trögstartad men växer fort när den väl kommit igång.
  20. Förfilter, kolfilter och sedan osmos. Den ensamma anslutningen nedåt med vatten in. Två anslutningar uppåt. Den med flödesbegränsaren lämnar slaskvatten ut och den andra det renade vattnet.
  21. Jag har en sandbädd i min odling. Ett hundraliterskar (av 1800 liter totalt) har en säck sand på botten. Nitrat och fosfat mäter noll men alger, dinoflaggelater och cyano växer enormt trots det. Jag matar ungefär 30 till 50 gram frysfoder per dag.
  22. Gott nytt år allihopa!
  23. Hur har det gått under året? Är det dags för nya löften? Själv skall jag försöka fixa täckglasen jag skulle bytt i år. Dessutom skall jag försöka få färdigt alla projekt jag har startat. Det vore kul att få tid att pröva den nya akvariekameran också.
  24. Det stämmer tydligt med vad jag skrev tidigare. Fosfat kan tränga ur silikat ur järnbaserad fosfatremover. Och dinosar verkar klara sig på silikat.
  25. Koncentrerad citronjuice injicerad i glasrosen med kanyl på spruta fungerar. Det är jag som är skyldig till felöversättningen men det fungerar! Nybörjartur.
×
×
  • Skapa Ny...