stigigemla

Du minskar allt utom vatten. Här är listan från Marinshop.de Stoff.doc

Det här är hobbyboksförfattarna på min hylla. Vad jag begriper har de alla studerat sina specialgebit ett stort antal år innan de ansett sig sig tillräckligt kunniga att skriva böcker på "Hobbynivå".

Jag tror mig ha sett betydligt sämre tillväxt vid 22 - 23 grader. Jag har ett litet alarm i skallen vid 27 grader. Går det över det börjar jag öppna fönster och så. Vid 29 grader är paniken nära. Men det finns försök som visar att har man ständigt hög temperatur förskjuts maxtemperaturen uppåt litet. I storleksordning att har man 28 grader i karet tål vissa koraller 31 grader men om man har 25 som normaltemperatur tål de bara 30 grader. Försöken gjordes för 5-7 år sedan efter en stor korallblekningssäsong.

Jag körde kallt salt fyra år på sjuttiotalet. Jag slaktade ett kylskåp rätade ut frysfacket lackade det och satte ned det i akvariet. Kylan styrdes med en hemgjord termostat.

Kan du inte ta det lite lugnare med dina omdömen om hobbyboksförfattarna och kolla verkligheten innan du skriver sådana ogrundade svepande formuleringar. Tittar jag i min bokhylla ser jag följande författare på översta hyllan. Från vänster: 1. Michael Scott. Läste sin Marinbiologi på slutet av 80- talet och har sedan dess försöjt sig på saltvatten. Jobbat hos grossister och skrivit böcker om fiskar sedan dess. I dag den ledande fiskfotografen. Kass enligt Patrik? 2. Frank Hoff. 30 års erfarenhet av att odla marina fiskar. Allt ifrån de första försöken med matfisk till kommersiell odling av prydnadsfisk. Kass enligt Patrik? 3. Martin Moe. Pensionär efter att ha odlat marina fiskar i bortåt trettio år som nu inte kan låta bli utan har inrett en klädkammare till hemmaodling. Kass enligt Patrik? 4. Ron Shimek. Har undervisat i 30 trettio år på universitetsnivå om ryggradslösa djur. Också kass? 5. James Fatheree. Hobbyist. Skrivit ungefär fem böcker om koraller och musslor. Skrivit i akvarietidningar i 7 år. Kass? 6. Anthony Calfo. Har försörjt sig på att odla koraller i tio år. Livnär sig numer på att skriva böcker, sin hemsida (wetwebmedia.com) och att åka runt och hålla föredrag. Kass enligt Patrik? 7. Robert Fenner. Pensionerad från två universitet i Californien. Marinbiolog. Kass enligt Patrik? 8. April Kirkendall. Började försöka odla räkor 1984 och odlar nu prydnadsräkor kommersellt. Kass enligt Patrik? 9. Julian Sprung. Kandidatexamen i zoologi 1988. Deläger two little fishies som tillverkar mat och preparat för salthobbyn. Också kass antar jag? 10. Eric Borneman. Har forskat i 20 år på stenkoraller. Kass? 11. Jen Veron. Världens ledande auktoritet på stenkoraller. Kass enligt Patrik?. Menar du på allvar att någon av dessa författare skulle ha dåliga kunskaper? Det är alla jag har på översta hyllan. Jag har inte utelämnat någon. Men jag har en hylla till fast jag tror inte deras bakgrund skiljer sig nämnvärt från de på första hyllan.

Den jonbytarmassan du fått till kaffebryggaren duger nog bara till första steget. En jonbytare för akvarievatten behöver tre steg, anjonbytare, katjonbytare, och blandbädd. På Marinshop.de finns det mer beskrivningar. Men du kan ha ett flöde på flera minutliter.

I tidskriften Koralle räknar de den som olämplig till akvarium. För aggresiv och blir för stor.

Du ligger lite lågt i salthalt. Det förklarar en del av dina värden.

Prova att gnida in litet ättika där det svider. Har du tur hjälper det litet.

Naturligtvis. Syreöverskott utifrån slår ju olika på olika koraller så naturligtvis blir det skillnad om det kommer inifrån också.

Jag tillsatte ju syreöverskottet. Det borde ju drabba koraller mer än symbiosalgerna eftersom den höjda halten åtminstone först drabbar utsidan av korallerna. Ingen storpolypig, stjärnpolyp, knapp eller skivanemon blektes för övrigt.

Det låter ju lovande. Det stämmer med min erfarenhet av de blå. Men är det för stark cirkulation sträcker de inte på sig. Men då blåser de inte heller upp sig så mycket. Vad har du för PAR- värde vid skivorna? I mina odlingskar har jag 20 - 22 och det räcker inte riktigt för blå skivor. Ricordea indosinensis klara sig litet bättre i dunklet.

Har du prövat Fauna Marins aluminiumbaserade fosfatborttagning?

I akvarier ser man att de gör sig av med överflödiga zooxanteller när man ökar ljuset snabbt. Den bruna sörjan ser ju inte direkt peroxidblekt ut. Jag har tillsatt för mycket ozon ett tag för att motverka cyano. Då blektes en del koraller men ingen dog. Och efter någon månad har färgen kommit tillbaka. Det verkar som om korallerna är mycket tåligare än symbiosalgerna när det gäller "fria" syreradikaler. Visst kan RTN ha flera orsaker men det smittar nedströms.

Skivanemonerna pumpar upp sig maximalt när ljuset är svagt. Mina största har jag med mina occelaris under ett lysrör utan reflektor.

Patrik är ju bonde + nattetid webhandlare. Så nu är han ute och harvar alla ljusa timmar. Man behöver chansa på olika tider på dygnet för att han eller Suss skall svara i telefon.

Jag tror inte på peroxidbildning av två anledningar. 1. Koraller gör sig av med överflödiga zooxanteller. Det finns ju ett otal rapporter om att de gör det när man byter till nya MH- lampor. Och även vid blekning på rev. 2. RTN är smittsamt nedströms. Det är en klart indikation på någon form av smitta.

Här är litet mer "seriösa" länkar. http://www.fishbase.com/Summary/speciesSummary.php?ID=5712&genusname=Plectroglyphidodon&speciesname=lacrymatus http://www.fishbase.com/Summary/speciesSummary.php?ID=1122&genusname=Microspathodon&speciesname=chrysurus Men inte är det lätt att skilja dem åt som små.

Mängden partiklar i finfiltret kan du kolla själv. Nästa gång du byter filter är det bara att klippa upp det finfiltret och kolfiltret, låta dem torka och väga dem sedan. Och naturligtvis: väg de nya först och skriv upp vad de väger. Men det är korrekt med silikatfiltret. Jag har mätt upp storleksordningen 30 gånger mer kisel före osmosen än efter och det stämmer också med tabeller jag sett på tillverkarens hemsida. Men jag glömde att jag bara får ut en fjärdedel av vattnet som osmosvatten.

Om du har vatten i hinken med levande sten skall du ha cirkulation. (Och helst litet fosfatreducering).

Silikatfiltret håller trettio gånger längre om man sätter det efter osmosen.

Vid Simrishamn finns det ett vackert grus. Ser ut som engelsk sjösten i akvarieaffärerna ungefär. Huvudsakligen silikat. Ölands västkust har en liknande sand men på andra sidan Öland ser sanden fin ut. Men skenet bedrar. Kvarts =silikat. Jag har inte kollat så noga men jag tycker sanden vid Hästevik och Tjuvkil ser likadan ut. Det enda stället där jag sett kalk i havet är vid Limhamns kalkbrott utanför Malmö. Men kornstorleken och formen på dem är sådan att sanden är nästan som betong.

Om miljön inte passar försöker de hitta en plats som passar bättre. Och jag tror speciellt om vattnet är överbelastat söker de sig mot friskt vatten och går naturligtvis då mot pumparna.

Jag räknade med att du skulle ha bra reflektorer till ljuset. Och Juwels är inte särskilt bra. Kolla här: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=17273 Och här https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11721 Ted har rätt. UVC:n kanske räcker till för sötvatten. Men du bör ha minst en elvawattare. Deltec är bra men de finns några till bra fabrikat.

Det finns korallsand i de flesta affärer som säljer salt. En billigare variant är ciklidgrus som säljs i många "vanliga" akvarieaffärer. Det är korallkross som också är ganska snyggt.