stigigemla

Strunta i den gula.

Om den har rätt clowner i brukar de hålla bort andra fiskar.

Ja det är riktigt i vanliga fall använder man vattenånga och hög temperatur. Jag har sett 650 och 800 grader. För fosfatreducering skulle man ha högre temp och mer kvävgas. Men jag har inte haft så mycket tid att leta. Har rättat prov i kväll. (Och börjat limma mitt nya korallodlingskar- 860 liter)

Man skall inte glömma att Seachem säljer en hel del andra produkter som skall kunna ersätta aktivt kol. Jag är mycket osäker men jag tror jag kommer ihåg nu hur man fosfatreducerar aktivt kol. Det sker genom vatten ånga i kvävgas under högt tryck och mycket hög temperatur. Kolet reagerar då med syret från vattnet och bildar kolmonoxid. Vätet som bildas reagerar med fosfor och bildar fosgen (PH3) Både kolmonoxiden och fosgenet är mycket giftiga gaser men de går att bränna bort med luftsyre. Som sagt var: Jag är mycket osäker men jag tror det är så här man gör.

Det är perfekt.

Jag har läst att man bakar akvariekol i hög temperatur i speciell atmosfär för att avlägsna fosfat.

Ventilen bör du ha längst ned. När du bromsar flödet sorterar det upp sig i röret så att det är mer luft upptill och mer vatten nedtill. All luft som kommer ner i sumpen har passerat ventilen och efter som luften passerar praktiskt taget utan motstånd får du luftstötar ner i röret som gör smällarna. Ventilen längst ner i röret alltså. Ju längre ner du har den i röret desto mindre luft och desto mindre stötar. Du får mindre luft i karet ju längre ned i sumpen röret slutar. Du skall ha botten plus så mycket kvar av Petflaskan att den når ett par cm över vattenytan i sumpen. Luftkranen kan du ha helt öppen eller ta bort när det andra är intrimmat.

Vad har du för kH?

Dt är olika på olika typer. Det kolet vi har i köksfläkten innehåller fosfat. Man brukar säga att kol avsett för saltvatten är fosfatfritt. Jag har testat Hobby billigkol. Det innehöll inte fosfat.

Vattenpelaren i röret skall vara så låg som möjligt av säkerhetsskäl. Får man in något djur i röret fastnar det vid kranen och dämpar flödet. Det är en fördel att ha ett grovt rör och att luta på det. Då rinner vattnet efter ena sidan och luften är på den andra.

Där har vi en grej som går att förbättra. Ventilen har man för att få en vattenpelare en bit upp i röret. För att den skall vara stabil skall ventilen vara under vatten hela tiden. Vattenpelarens uppgift är att skilja vatten och luft åt. Du får mindre luft med ju längre ned i sumpen röret räcker. Ett par tre cm från botten är bra. Du kan minska luften som sprids i sumpen genom att låta Dursoutloppet mynna i en avskuren PET- flaska. Den bör vara ett par cm högre än normalt vattenstånd i sumpen.

Jag skulle nog göra en snedställd lucka över. Det blir ett frukansvärt spring fram och tillbaka annars när man inreder karet.

Åt vilket håll kodioxiden går i skummaren bestäms av förhållandet produktion / konsumtion. I ett fish only kar vädrar skummaren ut koldioxid. I ett kar med fotosyntetiska koraller och alger tillför den koldioxiden. I ett kar med blandad besättning tillför den dagtid och vädrar ut på nätterna. På det sättet hjälper den till att hålla pH och kH jämnare. Jag tar inte inluften till skummaren från skummarkoppen. I så fall återcirkulerar man luft med höjd/sänkt CO2 innehåll.

Man brukar använda tryckluftsslang till osmosen. Den kan man inte böja lika skarpt utan att den viker sig. Men om man böjer den runt en bit 32 mm PVC-rör bör den klara sig.

Jag har inga problem att böja 6 mm slangen. Jag använder en svart PE slang som bör finnas i plantskolorna. Den är ganska tjockväggig och viker sig inte lika lätt som en luftslang.

När jag fyller på totalrengjorda kar har jag en 25 meter lång 6mm slang från osmosen. Jag har inte märkta v några problem.

Det är klart att munnens form har med kosten att göra. Men i de naturfilmer jag sett har de betat alger.

Det finns en holländare som byggt doserpumpar av kaffetimer. http://www.home.zonnet.nl/rsetteur/aquarium/karel/doseer_pmp/index_doseer.htm Men det är 230 volt så bara elkunniga!

Jag skulle sätta osmosen vid toaletten och en 6 mm slang för osmosvattnet till karet som mynnar över vattenytan. Är du rikigt nojig kan du göra som jag gjort. Sätt en hink eller liknande i badrummet som fylls på av osmosvattnet. Koppla en slang under vattenytan i hinken till under vattenytan i sumpen. Klipp av ett hörn på hinken så att den rinner över när du har litet högre vatten i sumpen än idealet. Kör osmosen med magnetventil på en vanlig timer. Om timern eller magnetventilen hänger sig rinner det över vatten i badrummet men det blir ju aldrig mer vatten i sumpen än dit du klippt ned hinken. Lock på hinken rekommenderas så du inte får tvättmedelsdamm i akvarievattnet.

När karet väl fungerar riktigt finns det ingen större anledning att köra med ozon. Men man kan köra någon dag då och då så att vattnet inte blir gult t.ex. Det motverkar också parasitangrepp.

Det är helt klart en Montipora ur grupp 8. Vi kan direkt utesluta taiwanensis, palawanensis mactanensis genom att knölarna växer ihop på speciella sätt. Verrucosa har blå eller gröna tentakler men har nog oftast högre knölar mellan polyperna. Storleken stämmer. Montipora danae har normalt mindre dimensioner men är det en akvarieodlad korall kan man inte vara säker på det. Vid kanten av skivan skall knölarna vara avlånga. Färgen stämmer. Meandrina stämmer i färgen men knölarna är avlånga till ribbformade som slingrar sig (meander). Den sista i gruppen, capitata har ingen angivelse av färgen på polyperna vilket borde innebära något mellan vit och samma färg som resten av korallen. Jag får alltså stryka capitata. Kvar är danae och kanske verrucosa. Jag tror inte det är någon mening att söka bilder på nätet utom från: http://www2.aims.gov.au/coralsearch/html/201-300/Species%20pages/280.htm

Läs här: http://archiv.korallenriff.de/Mohr/ Det finns betydligt mer om man söker vidare.

Ja ozonet hjälper till att bryta ned organisk näring snabbare. Och enligt min erfarenhet är cyano mer beroende av organisk näring än N/P förhållande. Kan du fixa styrning mot redoxvärde så borde dina problem vara borta snart.

Jag vet att det finns de som diskuterar fosfat och nitrat när det gäller cyano men det finns en annan, dyrare och farligare metod att bli av med problemet. Köp en ozonisator och en redoxmeter. Dra upp redoxpotentialen till ungefär 300 mv med ozon så slipper du snart problemet. Går det över 400 börjar koraller dö och när cyanon börjar försvinna stiger det lättare. Så var försiktig.

Två saker till. 1. På grund av ytspänningen är trycket och därmed gasutbytet i små bubblor större än i en "slät" vattenyta. 2. Bubblorna är lättare än vatten och rör sig därmed genom vattnet. Vattenytan däremot samlar på sig diverse substanser som bromsar gasutbytet och vi försöker få bort genom ytavrinningen borta i något hörn.