Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Hur lång tid man behöver ha skummaren på beror väl på tre saker. 1. Hur mycket skit producerar karet. 2. Hur effektiv är skummaren. 3. Behövs den för syresättning. 1 + 2 kollar man genom att se hur mycket skummar man på en vecka 24/7. Sedan kör man nästa vecka med reducerad tid och kollar kvaliteten på skummet. Oftast ger skummaren ett vattningare skum och riskerar att flöda över om man har för kort skummningstid. Kolla fiskarnas andning när de sovit en halvtimme och en halvtimme innan ljuset tänds. Vattenvolymen i skummaren är så liten att den inte beyder så mycket.
  2. Klorin är giftigare i sig. Nedbrytningsprodukterna från klorinbehandling är så pass giftiga att det var på väg att förbjudas för några år sedan. Väteperoxid har börjat säljas som 18% i svart plastflaska och på många ställen får man inte längre tag på den starkare lösningen.
  3. Det är mycket smartare att hälla på väteperoxid 18 eller 36%. Det bleker sanden fullständigt och lämnar minimalt med giftiga rester. Klorin är giftigt och det blir giftiga restprodukter.
  4. Det är ju inte förbjudet att köpa icke CE märkta grejor, men att sälja dem. Det gäller även om man säljer dem begagnade. Så säljer man sin begagnade pump på blocket eller här och det händer en olycka är man ansvarig.
  5. Jag ahr aldrig sett någon av mina hexataenia röra en alg. Men finns det copepoder eller andra smådjur gömda i algerna blir de noga kollade.
  6. Vanligt silikon härdar under vatten också men det tar våldsamt mycket längre tid. Jag har inte varit så noga med härdningstiden för silkonet till mina kar och aldrig fått problem. Men vissa silikonsorter härdar våldsamt mycket långsammare än andra. T.ex Perrenator jämfört med Casco glassilikon.
  7. Om dina värden stämmer har du alldeles för lågt pH. Jag skulle kolla det med ett färgtest. PHmetrar visar fel när elektroden blir gammal även om de går att kalibrera.
  8. Clowner har olika värdanemoner. Antagligen har du en sort som inte passar dina fiskar. Här kan du se vilka anemoner som passar occelaris: https://www.saltvattensguiden.se//index.php?option=com_content&task=view&id=49&Itemid=32
  9. Nja, litet mera kar har jag ju. Men flödet genom karen är litet skiftande så halten kan ju varit litet högre någon timme.
  10. Nej det skulle inte jag säga. Jag limmade upp fyra patroner av det nya Biltemalimmet och åkte till Stockholm efter en dag. När jag kom hem hade ett Clownpar dött och ett av Banggaiparen var nästan fenlöst. De gick i separata kar men med gemensamt vattensystem med resten av karen. I alla andra kar syntes ingenting. Alla fiskar, koraller, räkor, eremiter och andra djur var helt OK. Om det berodde på Biltemalimmet kan jag inte säga säkert men jag är mer försiktig i fortsättningen.
  11. Det går mycket väl att kolonisera ett poröst material med bakterier. Men porerna slaggar igen. Den levande stenen har olika grova porer som är koloniserade av ett antal olika organismer som genom sin aktivitet ser till att stenen inte slammar ihop. Men man kan aktivera död levande sten genom att blanda den med levande. Bakterierna koloniserar på ungefär en månad i normalfallet och andra djur behöver runt ett halvår.
  12. Korrekt. Det är vad man behöver byta varje år. Är det nycket silikat i vattnet kan silikatfiltret behöva bytas oftare. Den mäter ledningsförmågan på vattnet som kommer ut ur osmosen så de ämnen som inte bidrar till den inverkar inte. Men den visar vilken kondition osmosen är i.
  13. Natriumnitrat går lika bra.
  14. Allt i kryddhyllan är ju livsmedelsklassat och sedan är det ju väldigt små mängder vi tillsätter så jag tror det är helt riskfritt. Om man undantar risken för algblomning förstås.
  15. Jag kan inte skilja mina lekpar med något kännetecken från böcker eller nätet. Men de fixar det själva. Om två av dem börjar hålla ihop är det ett par. Om en dominant jagar två andra men inte den tredje har du tre av samma kön. Antagligen honor för de är betydligt mer aggresiva sinsemellan.
  16. Kaliumnitrat hittar du i kryddhyllan i en välsorterad livsmedelsaffär.
  17. Köp en vindrutespolarpump på Biltema, Mekonomen eller något liknande ställe. Den kör du sedan på billigaste modellen av batteriladdare. Slangen måste gå ut över vattenytan i överrinningsfacket. Koraller i allmänhet tål inte sötvatten och det är synd att tömma karet när pumpen slår av. Sedan kör du laddaren på en elektronisk timer som går att ställa in på korta tider.
  18. Ja man tjänar inte mycket per timme. Men det är kul att bygga själv. En teori är att det som skiljer människan från djuren är att människor kan lägga ner mer arbete på att slippa arbetet än vad själva arbetet kräver. Och sedan att vi har språk till att förmedla vad vi gjort så att andra kan slippa samma arbete.
  19. Jag är litet fundersam när det gäller lyfthöjden? Man brukar väl inte ha tre meter takhöjd i källaren. Jag ser det så här : takhöjd i källaren 2,20m Sumpens vatten nivå en meter lägre. Tak -golvtjocklek 25 cm. Akvariets vattenyta 1,2m från golv. Det gör lyfthöjd för pumpen = 1 + 0,25 + 1,2 = 2,45 meter. Litet förlorar man ju på friktion i ledningarna men det finns ju ingen anledning att blåsa en massa vatten genom sumpen. De gamla rävarna brukar vara nöjda med en gång vattenvolymen per timme genom sump, Uv och skummare.
  20. En stationär dator drar ju ganska mycket ström ofta runt 100w i "vila". Det vore kanske smartare med en bärbar. De drar runt 10w med bildskärmen av. En gammal bärbar PC (pentium 90) bör man kunna köpa under 1000:- Sedan blir de att använda parallellporten och bygga alla givarinterface själv. Uffe2 har en tråd fast han bygger datorn själv.
  21. Ja, jag får det nog till Hydnopora rigida också. Hydnoporan har ofta kammar längs med grenarna och polyperna sitter glest fördelade över hela armarna. Montipora hirsuta i Veron´s bok har polyper uppe på kammarna också. Men de polyperna är mycket mindre. Det finns ju Montipora stellata också som har kraftigare kammar och större polyper. Men den brukar växa ut på en basplatta som grund. Har du sett moderkolonin?
  22. Jag tror inte det är digitata. Kolla hur polyperna sitter på mina. Hur den grenar sig skiljer sig också. Kolla i tillväxtzonen längst ut och där korallgrenarna delar sig längre in. Nu är det svårt att se på din bild men jag tror det är ett annat släkte för polyperna sitter väl inte så symmetriskt på din korall?
  23. Det farligaste är väl antimögelbehandlade färger. Jag skulle nog kolla vilka dörrar jag har stängda när det är nymålat + att hålla en fönsterspringa öppen i akvarierummet. (Även om det behövs en doppvärmare i karet.)
  24. Osmosen tar koppar. Men det slinker igenom i storleksordningen någon procent. Har du högt pH i vattenledningsvattnet blir det inte mycket koppar. Lösligheten minskar 100 gånger för varje pH enhet.
  25. Jag räknade på karet. Med 80 cm vattenhöjd bör glastjockleken vara 13 mm för smårutorna, 18 mm för fram och bakruta och 24 mm för botten. Detta är med säkerhetsfaktor 3,8 som anses som säker. Serietillverkade kar i Sverige brukar ha ungefär samma säkerhetsfaktor utom för botten som är tunnare. För detta kar borde det bli ungefär 18 mm i botten. Globefish brukar tillverka kar i tunnare glas. De skulle antagligen använda 15mm för botten och långsidorna.
×
×
  • Skapa Ny...