stigigemla

Kommer på söndag EM och kollar verkligheten. Tar med mig några från Växjötrakten som läser detta inlägg!

En bra osmos brukar visa mellan 6 och 10 uS/cm med växjövatten 180 uS in. Att det inte blir bättre beror på att vattnet tar upp koldioxid ur luften.

De billiga elmätarna visar fel! De multiplicerar bara ström med spänning utan att ta hänsyn till fasförskjutningen. Det betyder att en vanlig liten ramp med 18 w lysrör och 7 w förlust i reaktorn drar ungefär 80w mätt med en sådan.

Lugn, bara lugn. Litet Caulerpa är bra att ha i uppstarten. Den Caulerpa som dött hos mig har blivit genomskinlig först. Välkommen i gänget

Rejäla stenar. Det gillar jag. Men du har riktat lamporna fel!

Är det inte skönt att se att man bryr sig om djuren här. Men Ta det inte så hårt. Köp bara 1,5 meter akvarium så förlåter de dig. Och den gula kirurgen blir kanske 15 cmistället för 18 som den borde bli i ett stort kar. Dessutom är det en livlig fisk som verkligen behöver simyta.

Om du bara skall täcka botten så ta det grövsta du får tag. Då ligger det still och går att slamsuga under.

Jag har en kompis på Hönö som skall sätta upp ett hundra liters saltkar utomhus till sommaren. I och för sig är det bara för att kunna kolla alla djur som barnen släpar med sig från badet men ändå.

Du borde kunna få hjälp med det i din akvarieaffär. Akvariekällan här i Växjö gjorde det och jag skulle vara mycket förvånad om du inte skulle få det mätt på Akvarielagret eller Korallrevet.

Jag vet inte vad Aquael gjorde. Det gick inte att se någon skillnad. De var bara täta. Om man jämför med ett 375 liters helglas 150 * 50 *50 så är kraften i överkanten 62 Kg. Halva denna kraft kommer på mittstaget som brukar vara ungefär 10 cm bretti 8 mm glas. Och detta brukar ju hålla. Vi hade en fiskodling ett tag här i Växjö med en massa kar 150*50 och 40 höga. Där är kraften upptill på framrutan 40 Kg - 20 Kg på mittstaget som är 15cm brett i 6mm glas.Inget av dessa kar har efter vad jag hört pajat annat än i transport. Ett av karen går t.ex på Akvarium Ronneby med salt och ett annat har jag. Mitt 1500 växtakvarium hade från början två mittstag gjorda i 2 skivor 10 mm glas limmade på varann. Bredden var 10 och 12 cm. En dag när jag kom hem från jobbet låg täckgasen på botten av karet för att båda mittstagen släppt. Framrutan 294* 62 cm lutade ut 7 cm på mitten men akvariet var helt! Jag hängde dit en slang och tappade ur hälften av vattnet och gick upp ur källaren under tiden. Rutorna är av härdat glas så detskulle inte spruckit. Pajar det blir det inte 1000 bitar! Jag beställde en aluminiumram med fyra mellanstag som har gått sedan dess. Så här i efterhand vet jag att jag gjorde flera fel. Jag skulle slipat ändarna på mittstagen för att få jämn tjocklek på silkonfogarna. Jag skulle limmat dit en skiva i taget på varje stag för silikonet var inte helt härdat igenom totalt över 20 mm tjocklek.

Eftersom du har en tunnare silikonfog mot glaslisterna blir det dessa som får ta upp kraften. Fyller du karet till randen blir kraften 15 kg på varje sidolist.

När det kom billiga hörnkar på de vanliga akvarie grossisterna började vi sälja dem i Växjö liksom de flesta andra zooaffärer. Kvaliteten var miserabel: Jag uppskattar att ett av tre läckte och det var den sneda silkonfogen framtill som gav sig. När Akvaelkaren kom var de lika dåliga, men på ett halvår fixade de kvaliteten. I går kväll ringde Jämtgren mig (registrerad här på forumet). Han hade lagt ned sitt saltkar och hade pojkarnas guldfiskar i ett hörnkar på övervåningen. Ja, naturligtvis - när frugan satt och tittade på TV sprack karet och sprutade vatten på gardinen intill. Sidofog framruta mot smala sidorutan. Så nu går guldfiskarna i ett 310 liters kar med 2 250w MH!

Jag skulle inte våga. Silikonet håller mindre ju tjockare fogen är. Det är över huvud taget svårare att få hörnkar att hålla i de sneda fogarna. Jag känner till en svensk tillverkare som snedfasar de smala rutorna mot framsidan för sina hörnkar så att hela fogen kan få optimal tjocklek. Silikonet har mycket sämre skjuvhållfasthet än draghållfasthet. Det är därför man limmar gavlarna "innanför" fram och baksida. Lämplig tjocklek på fogen är ungefär 1mm. Har du 50 cm högt vatten i akvariet blir kraften på framrutan i underkanten 8 kg per dm längd.

Jag gjorde av med ungefär 4000 på mitt 32 liters nano. Räkna med 1000:- för testerna t. ex. Jag har inte räknat med den viktigaste investeringen för den hade jag gjort innan: Böcker! Om du är osäker på att satsa eller inteläs det här ämnet. Kollaalla trådar några månader tillbaka så ser du hur det varit för oss andra.

Planteimporten i Köpenhamn har byggdelar för T5 armaturer. Litet mer färdiga hittar du hos Drakfisken och i Örebro. Alla har länkar på Guiden. En reaktor för 2* T5 kostar 300 Danska + socklar och reflektorer men de andra är proffsigare byggda med bättre stänkskydd och så.

Jag har funderat på en egen kamera ett tag. Använder i dag en lånad Olympus 5000 som jag är missnöjd med. Vitbalanseringen klarar inte mina akvarielysrör, autofokusen är rena lotteriet och exponeringen måste jag ofta ställa från + 2 till - 1 steg. 320 iso är inte att tänka på p.g.av bruset. Optiken är också av semesterkaraktär. Jag har tagit en hel del bilder innan med min Minolta 500 småbilds spegelreflexkamera med betydligt bättre resultat. Mestadels med Tamron 100 / 2,8 macro. Nu planerar jag att så småningom köpa en egen digitalkamera eftersom de har den stora fördelen att man kan kolla bilden direkt och ta en ny om den inte blev bra. Jag använde ungefär 100 bilder med Olympusen för bilden på mitt nanokar och 10 för Akvarierummet. (Ställa in lagom styrka på blixten och ha lagom tur med var fiskarna råknar hamna när kameran hunnit med att ta kortet). Räkna inte med att kunna använda mer än ISO 160 med en kompaktkamera för de bilder du klipper in här på forumet och Lumixen har mycket brus i bilden på den test jag läst. Optiken är viktig. Litet fel i färgbalans, exponering eller kontrast kan man fixa i bildbehandlingsprogrammet, men ett dåligt objektiv kan man aldrig kompensera. Bruset i bilden är också ett problem, men mycket mindre i systemkamerorna eftersom sensorn är mycket större. Jag funderade på om Minoltas systemkamera skulle komma någon gång och när den kom upptäckte jag att jag antagligen får en bättre kamera med optik för samma pris i Canon EOS 20. En massa pengar är det men skillnad för densom har näsan i motivet som jag. Det handlar om växter i trädgården eller djur i akvarier där jag tar 95% av mina bilder. Om kameran skall vara bra att använda på frihand bör den väga mellan ett halvt och ett kilo. Det väger alla handkikare ornitologerna använder och det beror på att skakningsoskärpan blir minst så. (Men den kameran man inte får med sig för att den är för stor tar inga bilder.) Det var mycket om mina funderingar. Jag skulle säga: köp en riktigt billig kamera på extrapris som gör bra semesterbilder (3*zoom 4 megapixel) eller investera i en riktigt bra spegelreflexkamera för kanonbilder på fiskar och diverse småkryp.

Den ser bara trött ut. Så här såg min Capnella ut varje natt i fyra månader innan jag flyttade den till ett annat kar där den alltid var utslagen. Den växte bra men drog ofta ihop sig. Nu tror jag att det var kemisk krigföring från en annan mjukkorall antagligen Sinularia. Sådana gifter brukar aktiv kol vara bra på att ta upp. Om du absolut skall göra något såfiltrera med aktivt kol en vecka och se vad som händer. Ibland blåser jag av mina korallermed luft när de har slemskikt (ömsar mucus?) och det verkade de reagera positivt på.

Miss, miss det var en borstmask som räkan åt upp. Lysmata wuerdemanni skall äta Aiptasia sägs det, men mina gjorde det inte.

Nej du måste ha ett breddavlopp innan. Men om höjdskillnaden där inte är för stor är det tyst.

Jag fick några med på fraggar från Chistian som jag plockade bort med pincett. Trodde jag -för nästa morgon såg jag en Lysmata amboinensis ta en på tre cm som den slet i småbitar och åt upp.

Fiskmotorvägen har jag sett förut. Jag kör med en hävert till ett 100 liters "vattenbyteskar" från mitt 1500 växtkar (Sötvatten). Den måste jag suga ur luft ur minst ett par gånger om året för att vattenytan börjar stiga i stora karet och jag fasar för vad som skulle kunna hända när jag är på semester. Bottenskivan i stora karet är av härdat glas så jag kan inte borra den. Därför har jag satt dit ett extra kar med breddavlopp för mitt vattenbyte (20 liter per dygn). Men som sagt, det samlas så sakta luft i häverten.

Ja, men hur blir det inte luft i den häverten?

Och han har haft salt i 11 år så jag tror inte det blir vatten på golvet vid strömavbrott. Men hur har han gjort? Någon som har en idé?

Jag hade gjort så här: Breddavlopp till vänster. Sedan en miniträutströmmare som gör att vatten sugs in i skummaren. Luftslangen in till vänster. Lös skummarkopp av plexi som hålls på rätt höjd av en plastskruv och lätt går att lyfta av. Avlopp nere till höger. Om höger sida = akvariesidan skär man ur ett trekantigt hål till nere till höger i stället. Tar man ur skummarkoppen går allt att rensa med en smal flaskborste.

Verkligen snyggt. Nu är det bara att börja samla smådjur.