stigigemla

Här är förklaringen på hur de funkar. http://enchroma.com/technology/ Hur man uppfattar färgnyanser beror mycket på träning. Jag har ett annat färgseende nu efter att ha använt tid med att redigera digitalkamerabilder. Och många, många saltisar är blåskadade. En ljuskaraktär som många glödlampsskadade har mycket svårt för uppfattas som helt normalt.

Testet fungerar med stora droppar också. Men noggrannheten blir sämre dvs ungefär + - 0,3 kH. Det borde stå någon dosering på flaskan med karbonat.

Död sten går bra att tillsätta. Men den innehåller en mängd intorkade djur och alger som måste bort först. Och vill du göra en revvägg är 10% inte för mycket. Fiskarna trivs bättre ju mer gömställen de har.

Jag håller med om matematiken men inte kraven på maskinen. Tar man ICP-OES som exempel har mätningen nästan ingen noggrannhet. Att man ändå får så bra resultat beror på noggrann kalibrering och hög upplösning. Gör man en noggrann kalibrering borde en repeterbarhet enligt dina uträkningar räcka. Frågan är väl mer hur snabb CO2 mätningen är vid kalibrering och hur länge kalibreringen håller. Kalibreringen blir inte lätt då omgivningsluften påverkar mätvärdet avsevärt.

Det ser ut som skelettet från en Herpolitea korall.

De brukar kunna hitta ett mathål att hoppa genom. Jag lägger en pappersbit över mathålet. Det räcker för de hoppar inte mot en mörk fläck.

Svårt att säga om gruset funkar. Normala bakteriepreparat för sötvatten brukar funka men man vet ju inte om det är en salttålig stam i ditt kar. Men jag har startbakterier för salt.

Enkel lösning men har du tänkt på två raster och det finmaskiga nätet inklämt mellan dem.

Blästersand är inte bra ihop med vanlig sand. Den är mycket tyngre och lägger sig så småningom under den andra sanden. Den innehåller också silikat - kallas ofta för blästersilikat. Det kan ha med kiselalgblomning att göra. Om du skall ha skummaren i ett 350 liters kar är Tunze 9012 en av de bästa. Men original locket till Trigon kan du inte ha på. Men det måste du ändå lyfta av för att få dit mer ljus.

Man kan nästan inte mäta fel med en refraktometer. Det man kan göra fel är att tappa kalibreringen. Kalibrera med vattenledningsvatten eller osmosvatten och känn efter att ställskruven går lite trögt om du behöver justera. Om den går lätt sitter en låsmutter utanpå ställskruven som man kan dra åt en liten aning tills ställskruven går en liten aning trögt. Med ställskruven lagom skall du inte behöva justera kalibreringen mer än någon gång om året. (Fast det är en god idé att kolla oftare ifall...)

Jag hittar inte var du kollat avläst värde för vattenledningsvattnet. Men det värdet stämmer bra. 0,2 ml ger kH = 2,8.

Läs en gång till. i Saliferts instruktion står det 4 droppar till 4ml vatten. Men man kan göra ett snåltest med 2 ml vatten och 2 droppar kH- ind. Då får man dubbla avläst värde.

Är det Salifert test skall man använda 4 ml vatten, 4 droppar kH-ind och sedan droppa i kH - den stora flaskan. En spruta kH i en ml vatten skulle betyda ett kH- värde på runt 60 och det är omöjligt om testvätskan liknar saltvatten bara lite. Ditt vattenledningsvatten skall ha kH 3,5 ungefär så testa det. KH testen fungerar lika bra i salt och sött vatten.

Jag är övertygad om att CO2:n kommer från kalkreaktorn. Jag gissar att du har pH ungefär 6,7 på vattnet ur reaktorn. Man brukar ha en pHstyrning för gasen till reaktorn och styra kH med flödet ut från den. Hur gör du? Förr i tiden hade man en kalkmixer till kalkreaktorn för att motverka detta.

Retligt då behöver tydligen kaliumtestet något mer ämne i saltvattnet för att fungera. De av mina kunder som regelbundet testar jod har höjt dosen något. Jag ligger lite lågt i min spårämnesblandning då jag vill undvika att jod kan anrikas och bli för höga värden. Speciellt om man har refugium med algodling blir jodförbtukningen hög. Men hur mycket som förbrukas beror på vilka alger man odlar och hur stor tillväxt det är av dem. Testa.

Egentligen är tritontestet ett väldigt dåligt test. Det som gör det bra är att man vet om detta så man kör en testvätska med kända värden och korrigerar de resultaten man får då till de man vet att testvätskan har. Noggrannheten i kalibreringen är allt för ICP- tester. Så det kan ju vara att man en gång missat i kalibreringen. Enligt Eshan - Triton kör de kalibrering ett par gånger om dagen. När jag fått dåligt omslag med Saliferts kaliumtest har jag tagit en annan kyvett. Sköljt ur den noga och gjort ett nytt test och då skrapat ren toppen på flaska 3 extra noga. Sedan har jag fått ett skarpt omslag. Kyvetten blir ren med 12% ättika över natten.

Cooking är inte att koka när det gäller levande sten. Se här: http://reefcentral.com/forums/showthread.php?t=1512389

Fel forum Thomas. Fosfat - är ofta en god idé. Köper man begagnad sten eller torr innehåller den ofta fosfat som man gärna minskar mängden av.

Vid 20 grader är 996 ml ungefär 994 gram.

Har du en flaska kaliumklorid från mig tar du 4 ml av lösningen har du 400mg/l om du blandar ut den i en 996 milliliter osmosvatten. Har du en flaska kaliumnitrat från mig tar du 6,4 ml i en liter osmosvatten.

Pelleterat mineralkol är i allmänhet långsammare. Kol gjort av trä eller kokosfiber är snabbare. Med mitt månadskol rekommenderar jag 50 g/100l. Kol tar inte upp metaller utan i huvudsak organiska ämnen t.ex korallgifter , Aminosyror eller gulämnen (humus och liknande)

Kalkvattnet i nanot gick via en ATO så det var mycket små doser. En luftdriven ATO. Det har inte många haft. Att pH stiger med kalkvatten var grunden för metoden en gång i tiden. På så sätt kunde man också minska fosfatvärdet. Jag tror den minskade fosfaten var minst lika viktig som pH för framgången med de första stenkorallerna. På den tiden fanns ingen enkel fosfattest. I dag vet vi att kalkvattenmetoden inte fungerar bra. Genom att kalktillförseln inte styrs av behovet utan genom avdunstningen blir det alltid för mycket eller för lite. I dag har vi mycket bättre tester. Det är bara att testa och tillsätta det som fattas. Och då faller kalkvattenmetoden direkt. Jag begriper bara inte varför en metod dyker upp nu som var praktiskt taget bortglömd i 10 år minst.

Nej kalkvatten fungerar inte bra ens i små kar. Kalktillförseln styrs av avdunstningen och inte av behovet. När jag började med saltvatten 2004 hade jag ett 32 liters kar. Jag tillsatte kalkvatten och pH steg. Ca gick ned till 320 och kH 3 ungefär. Nästan alla koraller dog. Kalken faller ut om pH blir för högt. Och ja, jag hade en skummare med ungefär 100 liter luft per timme genom en träutströmmare. Men det hjälpte inte. Här var kalktillförseln för hög. Det som har fungerat för mig och mina kunder med stenkoraller är bara Ballingmetoden. Där mäter man vattenvärden och tillsätter vad som behövs för att optimera dem. Kalkreaktor fungerar också men inte i nystartade kar för de förändras hela tiden. Och an kalkreaktor är trög i förändringar.

Och här en gång till: Bildar vi kalk från akvarievattnet så att kH sjunker med 1 kH sjunker Ca med 7 mg/l. Tar vi det 5 gånger om sjunker Ca med 35 vilket är mindre än en tiondel. Men kH halveras och koraller dör. Varför inte det kommer tillräckligt med koldioxid från skummaren vet jag inte men detta har hänt. Inte en gång utan många tyvärr.

Nu har jag i praktiken slutat använda refraktometer annat än som demo för kunder. Jag använder en ledtalsmätare med temperaturkompensation som har 10 gånger högre upplösning. Refraktometern kalibrerade jag inte ens en gång om året när jag använde den även om jag kollade den kanske varannan månad. Jag visar mätvärdet i princip varje månad för kunder och jag vet vad den skall visa då jag håller stenkoll på salthalten för att kunna flytta djur utan acklimisering.