Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 763
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Valenciennea muralis har ätit cyano hos mig. Plöjt med munnen i sandytan tuggat och blivit rund om magen. Jag tror de också fick i sig en massa detritus på detta sätt.
  2. Jag tycker det är en god idé att köra med fosfatremover direkt under uppstarten.Speciellt om man köpt begagnad levande sten eller torr död sten.
  3. Det finns en test på video från Bulk Reef Supply. Tyvärr mäter den egentligen bara hur snabbt kolet är och inte hur mycket skadliga ämnen det kan ta upp eller om det avger fosfat. Någon vettig test har jag tyvärr inte sett ännu.
  4. Det står på sidan att man skall kunna använda säkerhetsfaktor 2 för kantslipat och blankpolerat glas. Det betyder att om man skulle slå en liten flisa ur överkanten på karet är det bara att tömma om det inte spricker direkt. Jag har aldrig sålt ett kar med lägre säkerhets faktor än 3,8. Om man överhuvud taget beräknar hållfasthet på stativen för karen brukar man ha minst säkerhetsfaktor 4 på dem.
  5. Det är snarare starka kar. 8 mm 40 högt - 10 mm 50 högt - 12 mm 60 högt. Det kan skilja lite med karens längd. Det motsvarar väl ungefär säkerhetsfaktor 3,8. Se här: http://www.aquarium-glass.co.uk/calculator.asp
  6. Någon gång skall jag visa detta inlägg för Lisa...
  7. Och här är en artikel med ett avsnitt om CO2- halt och koraller. http://reefkeeping.com/issues/2006-12/cj/index.php Serien av artiklar som är skriven av Chris Jury är riktigt bra som en introduktion till de kemiska sammanhangen runt om rev. http://reefkeeping.com/issues/2006-08/cj/index.php http://reefkeeping.com/issues/2006-10/cj/index.php http://reefkeeping.com/issues/2006-11/cj/index.php http://reefkeeping.com/issues/2006-12/cj/index.php Kanske inte så mycket för Lasse och Jonas men någon annan kanske finner dem intressanta. Jag misstänker att i de källförteckningarna finns artikeln som är långt bak i mitt bakhuvud.
  8. Här är några länkar med intressanta artiklar: http://www.advancedaquarist.com/2015/5/aafeature http://www.advancedaquarist.com/2014/7/corals http://www.advancedaquarist.com/2012/12/corals2 http://www.advancedaquarist.com/2012/1/corals Tyvärr är inte den artikeln med bilder över jontransport med mer i skiktet mellan korallvävnad och skelett som jag har långt bak i bakhuvudet. Men jag hoppas dessa håller dig lugn några timmar åtminstone. Det är i alla fall en artikel med som behandlar förhållande mellan kalk- och vävnadsbildning.
  9. Efter att ha levt med väckarklocka i 60 år och grundligt tröttnat på oljudet varje morgon startade jag ett 60 liters sötvattenkar bredvid sängen. Nu vaknar jag sakta och skönt när ljuset tänds i karet. Men jag fick en grönalggrumling + infusorier i karet så jag startade ett 20 w UVC med 1000 liter per timme i flöde. Dessutom drog jag igång ett 600 liters filter med vadd och panikkol för att ta hand om ev giftiga rester från döda alger. Medan allt detta pågick tog kolsyran slut så pH:t steg och stannade vid 8,5. (Normalt pH för Växjös vattenledningsvatten). Det låg mellan 8,5 och 8,6 dygnet runt fredag till tisdag tills jag fick igång en ny kolsyretub. Karet är helt igenväxt av Cryptocoryne på botten. Uppenbart så räckte den vattenrörelsen (2000 liter per timme i 50 liter vatten) för att hålla pH konstant. Jag skulle påstå att skummaren viktigaste uppgift är att lufta ut ammonium och upprätthålla koldioxidbalans (pH) mellan akvarievattnet och den omgivande luften. Därefter kommer att få ut överflödig näring med junket i skummarkoppen. Skummaren är förvisso mycket effektiv när det gäller att lösa syre i vattnet (vattenytan i bubblorna är mycket större än karets vattenyta) men syrehalten är sällan ett problem i saltkar. Det finns en del skummarlösa kar med fantastiska koraller. Men de har generellt sett lite fisk och matning. Ibland kan inneluft (eller luft i sumpskåpet) innehålla mycket koldioxid och på så sätt sänka pH i akvariet. Då kan det vara idé att ta skummarluften ifrån vinden eller utifrån.
  10. Alla BTA är Entacmea quadricolor. Sedan kan det finnas olika handelsnamn på olika färgformer men de brukar inte användas i Sverige. Här får man säga "röd", "röda tentakler med grön botten" eller "grön " eller någon annan färgkombination. Tydligen har du fått tag i en variant som fluorescerar bra. Var rädd om den. Det finns säkert många som vill ha när den delat sig.
  11. Här är ett klipp från anvisningsbladet som följer med varje paket Punktol: Riskupplysningar: JBL Punktol Plus 125 tolereras inte av broskfiskar (hajar och rockor). Koraller och andra ryggradslösa djur i saltvatten kan få kroniska skador. Därför ska fiskarna helst behandlas separat i ett karantänakvarium. Hos ryggradslösa djur (räkor, kräftdjur, snäckor etc.) kan överkänslighet mot läkemedlet förekomma. Flytta för säkerhets skull över dem till ett annat kar före behandlingen. Fiskar utan fjäll (grönlingar och malar) och svaga fiskar kan vara känsliga för läkemedlet. Börja först med halva dosen och öka sedan försiktigt. Lätt att se varför man inte skall använda Punktol i revkar.
  12. Den verkar vara lite känsligare än andra Meiacanthus. Men det är snälla arter.
  13. Banggaikardinaler går inte i stim. Efter någon månad är bara 2 kvar. Men pyjamaserna går bra.
  14. Du behöver ett nytt akvarium.
  15. Kommer jag ihåg rätt är kalcifieringen i koraller mer komplicerad än bara utfällning beroende på ökat kH och pH.
  16. Denna artikel tyder på att ökad halt av CO2 bara minskar tillväxten. Tyvärr har jag bara kunnat läsa sammanfattningen men någon här kanske har tillgång till tidningen. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.4319/lo.2013.58.1.0388/full
  17. Man kan se kalkbildningen enligt 2 olika teorier. Antingen är det: 1. Kalkbildningen är en "biprodukt" av ämnesomsättningen hos koralldjuret eller 2. Koralldjuret bildar kalkskelett efter behov i en separat process som tar energi från tillväxt av vävnad. Jag har inte kunnat hitta ett klart svar på om det är ena eller andra eller en kombination av båda som gäller. Det kan ju till och med vara så att somliga koraller är 1 och andra är 2 och resten har både och. Vad jag förstått ligger Dana Riddle närmare 1 och Lasse närmare 2. Har jag rätt Lasse?
  18. Kalkupptaget hos koraller skall efter vad jag läst fortsätta någon timme efter mörkret inträffat. Det skall också vara fördröjt någon timme efter gryningen. Uppgifterna jag läst var från rev i naturen.
  19. Har du sett en droppflaska i en fågel- eller marsvinsbur? Det fungerar alldeles utmärkt med en Biltema bensindunk för utombordare. Ett ställ bara så att man kan ställa dunken över sumpen / akvariet med öppningen ned. Sedan en 10 mm slang ned till vattenytan. När vattnet i karen sjunkit så att det kommer in luft i slangen stiger det luft i slangen och det rinner ner motsvarande mängd vatten i karet. Vattnet stiger då i karet och täcker då upp till slangen så att det inte kommer in mer luft. Tyvärr fungerar det inte med vanliga plastdunkar - de bara skrynklas ihop av undertrycket. Kommer du hit kan du få en gammal 25 liters dunk det aldrig varit bensin i + slang.
  20. Jag tror inte Detox fungerar för tenn.
  21. Det där med 10x vattenvolymen per timme var med gammaldags pumpar med smalt rör som utblås. Med Streampumpar brukar man räkna 30 eller 40 gånger volymen - alltså 20 -30 000 liter per timme för dig. Jag har 2 x 4500 liter + sumpretur i mina kar på 350 - 300 liter. Det går skapligt i ett fraggkar men när korallerna börjar bli stora behövs mer. Tunze 9430 är en bra skummare som inte behöver en massa meck med inställningar. Bara starta, kanske strypa luften de första dagarna men sedan stämmer fabriksinställningen. Inte tyst men knappast hörbar i ett sumpskåp. Du bör kunna hitta en begagnad skummare billigare. Den bör vara på minst 20 cm i diameter och dra minst 700 liter luft per timme. Skapliga vattenvärden får du genom saltet om du använder osmosvatten. De första vattentesterna du behöver är salthalt och temperatur. Teststickor fungerar inte i saltvatten utan det är dropptester som gäller. Salifert är billigast av de bra och det märke som används mest. KH, Kalcium och Magnesium är viktigast i starten ( pH är bra om de är bra) tillsammans med nitrat och fosfat. Om du avser att hålla stenkoraller rekommenderar jag Hanna Checker phosphourus som är mycket bättre och klarar av lägre värden. Turordning i uppstarten kan du kolla t.ex här: Oceanakvarium.se - saltvatten - några tips före starten. Med lysrör brukar man rekommendera ungefär 1w per liter akvarium för att hålla stenkoraller . Med LED kan du gå ned till 2/3 ungefär. Om du väljer koraller noga finns det de som klarar sig med halva ljusstyrkan. (De kommer från större djup)
  22. För tennet är det nog bara vattenbyten som hjälper. Jag har sett en tråd på reef2reef där tenn halten oförklarligt plötsligt minskade avsevärt mellan 2 mätningar. Jag skulle byta 10% i veckan och ta ett Tritontest igen om ett par månader. Triton - inte någon av de andra. För att jämföra värden bör man använda samma mätmetod.
  23. Du ligger lite lågt i salthalt. Det är därför alla macroelementen är lite låga. Jag skulle tillsätta ett dricksglas salt (2 dl) i sumpen 4 gånger med minst 4 timmar mellanrum så blir alla macro ungefär normala. Brom är mycket giftigt vilket är anledningen till att många salttillverkare ligger lite lågt. Det finns inget känt problem med det. Jag skulle också börja tillsätta jod. Hur tennet kommer till ditt akvarium vet jag inte. Tyvärr så vet vi inte vilken form det är. Det finns organiska tennföreningar som är mycket giftiga. Jag tror "rena" tennjoner är mindre farliga. Organiska föreningar kan komma från plast eller färg t.ex och kan tas bort med aktivt kol. Oorganisk tenn kan komma från slangklämmor av metall eller kanske glaset. Floatglas bakas ut på en bädd av flytande tenn så det kan tänkas att det finns tennrester på glaset. Oorganiskt tenn kan såvitt jag vet bara tas bort med vattenbyten.Det finns naturligtvis en möjlighet att tennet kommer med saltet eller Balling lite tillsatserna men det tror jag inte på. I så fall hade andra haft samma problem.
  24. Denna från Conrad.se bör funka även om inkopplingen/stiftkonfigurationen antagligen är annorlunda: DVM-modul 210 VOLTCRAFT DVM210
  25. Jag har problem med mycket ljus för en del koraller. Hos mig tydligast hos Lobophyllia och Duncansommia. Så där håller jag med Dana Riddle. Montipora digitata verkar växa bäst vid 100 ungefär i PARvärde men får fantastiska färger vid 500. Ytväxande Acroporor verkar inte ha problem medan djupvatten Acropora verka klara mycket ljus först efter en lång invänjning. Skivanemoner går ofta dåligt i starkt ljus hos mig, framför allt Discosoma. Jag har problem med lite näring i vattnet (för lite fisk - mat) vilket säkert gör korallerna känsligare. Jag är övertygad om att det är bäst att dosera mest den tiden när tillväxten - kalkupptagningen är störst.
×
×
  • Skapa Ny...