Gå till innehåll

mikoto

Stödjande medlem
  • Antal inlägg

    4 155
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    50

All aktivitet

  1. Ah, jag visste att jag redan sett någon gång vad det var. Avundsjukan är fortfarande lika stor. Du har dubblat antalet doserpumpar sedan dess med ser jag. Vad har du börjat dosera mer för saker, eller är de delar av din kamp mot ohyran?
  2. Vilken spännande låda du har där i "taket" ovanför Alkatronicen! Vad gör den för hemliga saker? Tänk om man själv hade råd med en lika spännande låda med en knapp på... Nästan lika spännande som dina roliga Nassarius ägg. Det tar ett tag att få upp förtroendet för akvariet igen när det bråkat ett tag men nu vänder det tror jag!
  3. Många timers och strömbrytare bryter bara en av de ingående ledningarna. Eftersom att våra eluttag och kablar inte är polariserade så beror det på hur du satt i kontakten i timern om fasen eller nollan är den som bryts när apparaten ska vara avstängd. Du kan byta detta genom att ta ur elkontakten på lysrampens kabel och vrida den 180 grader. Men det är inte säkert att det löser ditt problem. Men det är enkelt att testa. Jag tror inte att det sliter nämnvärt på dina rör dock att det har varit såhär, men jag är inte så kunnig att jag kan säga att det är helt sant. Stig kan nog ge ett mer kompetent svar här. Om mitt trick ovan att vrida på kabeln inte fungerar behöver du nog byta timer, har inga exempel på "bättre" timers på rak arm.
  4. En mini uppdatering från det jag visade sist. Refugiet rullar fortfarande på riktigt bra! Jag trodde inget direkt skulle växa utom på stenen men rutorna börjar bli fulla med rörhinnan och även några röda alger. En del skräp fastnar i algerna med men det gör inget. Det här är kul! Undrar hur jag ska sköta det framöver. Växer det långa trådar kan jag nog bara rycka bort en näve ibland. Eller så skrapar jag rutorna försiktigt och "startar om" de emellanåt. Troligtvis en kombination. Ursäkta den dåliga bilden, lampan och platsen gör allt de kan för att undvika fotografering.
  5. Det här akvariet har varit lite i skymundan då jag lagt min energi på många av mina andra kar för tillfället... Men jag sitter alltid ca 40 cm ifrån det så jag har inte förträngt det. Men det råkar bara sköta sig självt så väl. Fyller på ATO, kollar doserpumpen och byter kol. Matar med såklart. Resten sköter sig självt just nu. Jag roa mig med att öva på polypfoton så jag postar mest de idag. Lutar nog åt att nästa video kommer handla om en uppdatering om mina SPS koraller häri.
  6. Om du ändå inte kommit någonvart så börja om du, så slipper du fundera. Gruset kan du spola igenom lite, det har nog inte tagit någon skada. Jag själv hade nog använt vattnet du redan gjort, men jag är lite vildare än de flesta så gör om du. Så har du en mindre sak att fundera över om du får några utmaningar framöver i akvariet
  7. Är det en balja för murbruk så finns det nog inga garantier. Jag har bara köpt foderbaljor. Med det sagt så tror jag inte det är något större bekymmer med att använda den ändå, speciellt om du skurat ur den först. Den plasten de är gjorda av luktar apa men jag tror inte det är farligt. Det är ju rent vatten i baljan, smaka på det om det smakar märkligt. Vågar du inte det så vågar du nog inte ha det i akvariet Om du har en TDS mätare kan du ju testa vattnet med den också för att se om något löst sig. Men har du väldigt dyra eller ömtåliga djur kan det vara bättre att investera i ett annat kärl. Det är nog ingen här som kan garantera att den är säker.
  8. Den bruna bör vara Sinularia dura, den gröna är jag inte lika säker på.
  9. Så synd att du tappat dina SPS koraller, det är lite träligt när saker dör och man får slåss emot annat man inte önskar. De är ganska gröna dina alger på många av stenarna. Men det ser ju ut som ganska friska gröna mattor iaf Jag tror få djur äter av de etablerade mattorna, algätarna äter hellre de små späda skotten där ny tillväxt sker. Så lösningen är mer att vända deras miljö tills de trivs illa, växer sämre och till slut börjar dö av. Gärna i kombination med mekanisk rensning av de om det går. Ibland sitter de på tok för hårt och då är det svårt att slita eller suga ut de. En sjöborre kanske skulle hjälpa, den äter nog inte nödvändigtvis algerna direkt. Men den kan äta de indirekt genom att den vill gnaga av stenen de växer på. Om du vill ha en sjöborre så är nog en diadema det bästa valet. De har långa förskräckliga taggar men de är mycket mindre stökiga än de flesta andra arterna trots deras storlek. Ibland kan sådana algmattor ha en tendens att samla massa skräp i sig som man kanske inte ser. Det kan vara värt att blåsa av de emellanåt så att de är friska. Annars brukar de bli för täta och kväver liksom sig själva. Då blir de bara en samling av grönt elände där algerna varken riktigt dör eller frodas. Då kan de nog bli små jäsande nitratfabriker, då är det bättre att hålla de lite friska istället. Om du vill blåsa av de lätt utan att hålla på med en pump kan jag rekommendera en stor pipett, typ en sådan här: https://www.amazon.se/Stekspruta-akryl-från-Chef-Aid/dp/B00175J0LC/ref=sr_1_8?keywords=turkey+baster&qid=1637709968&sr=8-8 Den är kanon så länge cyanon är kvar med, om det kryper lite cyano på någon korall kan du bara blåsa bort det snabbt med sprutan. Vad för saker sköter du med din Profilux? Lyset och pumparna styr du väl genom Mobius, de har ju redan små datorer i sig som kan programmeras.
  10. Släppte niten i staget eller tror du det var punktstress som ansträngt glaset under akvariets livslängd? I min lokal släppte en popnit från mittstaget på ett 720 kar när jag stod med ryggen mot det. Otroligt märkligt och obehagligt ljud. Som en grov gitarrsträng som knäppte till. Ramen fick en permanent utbuktning framåt men rutan klarade sig. Vi körde karet ett par år ytterligare tills en osynlig fog börja droppa. Sedan skänkte vi bort det till en som tänkt skära isär det. Men inga av våra andra 60 cm höga alukar har spruckit ännu och de är i vildt varierande skick. Det är nog inte omöjligt att längden på ditt kar spelade in? Vill inte vara någon förespråkare för aluminium ram akvarier dock, de är skitfula
  11. Usch vad tråkigt! Hur stort är ditt akvarium och hur stor var sjögurkan? Jag har haft en sådan gurka tidigare, den var ungefär som mitt lillfinger i storlek. Men den tynade bort under en längre period för mig.
  12. Den går i 1080 för mig. Det tar en lite stund efter att filmen laddats upp innan den kan ses i full upplösning dock, så man får inte ha för bråttom SD versionen av filmen är synlig direkt, 1080P ganska kort därefter. Sedan 4K som kan variera. Fräna färger! Ser ut som en neonskylt nästan.
  13. Elände! Men det löser du. Montera fast mynningen för framtiden bara
  14. Härligt! Det är bra att någon orkar ta tag i att visa vart ambitionsnivån ska ligga. Men gormar du inte lite varje gång du ska tömma koppen? Sicce pump slangkoppling på ventilen där! Man tager vad man haver.
  15. Vad undrar du över? Metoden är lite bökig när jag använt den, av diverse anledningar. 1. Man måste säkra att man inte kan överdosera det, kan ge otäck pH spik isf. 2. Du måste tillföra ganska mycket, trots att det påverkar pH kraftigt så är det inte så mycket det tillför i KH och Ca väg. 3. Det är besvärligt att veta hur mättad lösningen är, kanske går mäta på något vis? 4. Det är lite besvärligt att lagra, behöver helst en bytta som är tätsluten. 5. Är mest jag som är gnällig men pulvret är hemskt Supertorrt och dammigt, man får undvika att nysa i det eller liknande och skopa väldigt varsamt. 6. Utrustningen du använder för att dosera det behöver kalkas av då och då, det blir ordentliga avlagringar. När jag körde så blanda jag kalkvatten i förväg i en bytta, sedan fyllde jag på min ATO med vattnet från den och lät ATOn använda det. Det var trevligt för pH värdet men pga anledningarna ovanför samt att jag aldrig kunde mäta mig till om det faktiskt gjorde ordentlig skillnad gjorde att jag slutade. Om jag kunde lösa några av mina problem ovan skulle jag nog gärna testa igen. Främst hade jag önskat kunna blanda större omgångar av det enklare. Men ett krav för att göra det är en större behållare och bara det blir svårt...
  16. Ja, det har gott toppen överlag! Ibland flyter det på. Ja, de ser ut som gråsuggor lite insåg jag med när jag titta igenom det jag filmat vid klippningen. De är inte så små att de inte går se med blotta ögat, men det är mer som små svarta kluttar som kutar runt än tydliga djur. Rörhinnan har definitivt tagit sig. Den är nog fem gånger så stor. Men även de röda algerna visar viss framgång. Jag har ju stenen med lite blåstång också men maskeringskrabban tycker så mycket om att sitta på den så jag kan inte ta den. På filmen ser man tydligt hur "håriga" den krabbans ben är med så man förstår hur den fäster sakerna på kroppen. Lampan är på 4000K från Biltema. Jag hade kunnat göra ett eget avsnitt av den. Den hade ett relä som aktiverades av rörelse från början och var förseglad för att klara fukt utomhus. Pga att jag gjorde ett enkelt misstag när jag skulle koppla förbli rörelsedetektorn så fick jag öppna lampan med hammare och våld samt sedan experimentera med att få ihop den. Ett enormt projekt som jag skapa mig själv för att jag var för snål för att köpa lampan utan rörelserelä som kosta 40 kr mer... Fiskefilmer får vi definitivt producera. Men för att göra de bra behövs nog lite förberedelse men det är inget som inte går att lösa.
  17. Nu har det gått lite tid och jag tror inga av de nya djuren har gått åt så insamlandet var en stor framgång. Jag har producerat en ny video här där ni kan se många av de i rörelse.
  18. mikoto

    FM Red-x

    Det är ju positivt att så mycket försvann av mörkläggningen. Det är bra besvärligt när cyanon har greppet om akvariet. Jag har ett akvarium som är drabbat själv. Men jag har flera akvarier så jag har bara låtit det stå så länge och väntar lite på att det löser sig självt. Jag testa kasta i lite caulerpa och den växte något hemskt en period men stanna av sedan. Slet ut så mycket jag kunde för att nu avvakta igen och se om den tar sig på nytt eller dör av. Men när man har akvariet hemma som du så vill man ju att det ska hända något lite fortare! Du får inte mycket svar och jag har inte så mycket vettigt att bidra med som gjort att jag inte skrivit något heller men det är toppen att du fortsätter att dokumentera i tråden! Jag läser alla inläggen.
  19. Det stämmer, UHD är en annan benämning för 4K. Dessa synonymer, jag har blivit skadad av att arbeta med dessa så mycket att jag glömmer förvirringen de kan skapa.
  20. Du kan lägga en bräda eller regel imellan bäggen och bänken så får du dina extra cm. Det gör inget.
  21. Låter som en plan! Fäst den i sidorna och toppen så de blir förankrade i varandra genom den. När du gjort det kan du nog börja rucka lite på skåpet och se om det känns tryggare, det borde det. Om du kan, sätt gärna fast skåpet i väggen bakom med genom den skivan. Det räcker med en någorlunda grov skruv. Exakt plats på skivan du fäster den i är ganska oviktigt. Det kommer göra under och bänken kommer inte kunna röra sig i framtiden även om du dansar in i den.
  22. Det där skåpet behöver stabilitet främst. De två väggarna på sidorna är tillräckliga för att bära upp vikten på akvariet, det behövs ingen mer vertikal kraft så länge inte akvariet är kortare än avståndet mellan skivorna, isf kan skivan i sig bli ett problem. Det som behövs är att staga upp skåpet så det tål sidoförskjutningar, en baksida hade varit otroligt användbar för detta. Det måste inte vara en hel baksida dock. Du skulle kunna klara dig med en skiva som går i skåpets hela topp om du behöver lite plats för sumpen. Du behöver inga mittben på skåpet för att få det att hålla, de kommer inte tillföra något på ett så kort akvarium(ca 1 meter) där det bärs i höger och vänster ände.
  23. Lyxigt! Jag har en riktig skruttmobil så mitt enda val är i princip att börja filma eller sluta. På din nedersta bild där ser vi att du har all manuell kontroll du kan önska. Iso, slutare och bländare. På din bild är då: Iso 640 Bländare 1.5 Slutare 1/90 Och bredvid där är exponeringen. Den har du ingen kontroll på när du filmar utan du justerar de andra tre värdena tills den är ungefär 0. Har du väldigt ljusa eller färgstarka koraller du vill filma kan du testa låta exponeringen vara lite minus, -0.3 kanske till att börja med. I listen ovan på din bild har du full HD(FHD, 1080P) och 30 fps valt. Mobilkameror gör lite spännande saker så ditt bländarvärde är inte så kritiskt som jag skrivit i texten ovan. Du kan köra ganska vidöppen bländare och ändå troligtvis få bra skärpedjup. Sensorn är pytteliten i en mobilkamera men videon som filmas manipuleras och bearbetas någon otroligt som gör att man får förvånansvärt bra resultat. Speciellt på en fin mobil som din. Jag vill minnas att du har ganska blått ljus, jag har inte nämnt det i texten för jag har ganska lite erfarenhet av att filma i väldigt blått ljus. Jag har ju min MH lampa här som jag filmar under och den ger ett väldigt snällt vitt ljus för en kamera att filma i. Eller så omfamnar du bara att du har ganska blå filmer och försöker fokusera på de fräcka fluorescerande färgerna du får fram
  24. Tack! Guiden är nog ganska överväldigande, men den kanske kan fungera som en referens man kan kolla upp enskilda stycken av för att se om man blir klokare på en viss del allt eftersom man lär sig. Någon skönlitteratur blev det inte... Många enklare kameror och mobiler låser inte slutartiden vid video utan den varierar beroende på ljuset. Det är nog för att kameran ska kunna auto kompensera om man hoppar mellan starkt och svagt ljus. Men det blir bättre om man kan låsa den så som rekommenderat.
  25. Det är dags att fortsätta kameran resan med tråd två i ämnet. Detta är en uppföljare till min tidigare tråd med praktiska tips för att filma av ditt akvarium, här är en länk till den tidigare tråden: https://saltvattensguiden.se/topic/63283-praktiska-tips-vid-filmande-av-akvarium Den här trådens fokus är att prata teknik och termer. De är ganska förvirrande vid en första anblick men när man bekantat sig med de så blir grunderna ganska enkla så det är bara hugga in så blir allt bättre senare. Exponering Det första vi behöver veta är exponeringstriangeln, den har tre värden vi behöver känna till. Bländare, slutare och känslighet. Bländaren sitter i objektivet, det är ett värde som bestämmer hur mycket ljus objektivet släpper in på kamerans sensor. Ett lägre bländarvärde innebär att mer ljus kommer in, ett högre det motsatta. Bländarvärdet på objektivet innebär bara det största möjliga bländarvärdet objektivet klarar, alla normala objektiv kan minska bländaren sedan. Men att filma med en stor bländare ger en till egenskap utom att mer ljus kommer in. Skärpedjupet blir kortare, det vill säga mindre av det du filmar kommer vara i fokus. Så i många fall kommer du vilja ha en så liten bländare du kan, inte stor. I det vi filmar så har vi kort skärpedjup vare sig vi vill eller inte. Så det är inte alltid värt för våra behov av att jaga objektiv med stor bländare. Stor bländare är dyrt att ta fram. Däremot så råkar det ofta vara så att bra påkostade objektiv även ofta har en stor maximal bländare. Så ett objektiv med stor bländare kan fortfarande vara det du vill ha, för skärpan, storleken, brännvidden eller något annat. Bara att den stora bländaren är en bonus snarare än något du faktiskt behöver för det vi ska filma. Ett stort bländarvärde är mellan 1.0 – 2.0. Liten bländare är värden på 5.0 och uppåt. Slutaren sitter i kameran, den bestämmer hur lång tid sensorn samlar in ljus. För vi som filmar är slutaren den enklaste delen i exponeringstriangeln. För vi låser den till ett värde och justerar sedan bländaren och iso enbart. Vad slutaren låses till beror på din bildhastighet på videon. För 24 bilder i sekunden så är 1/50 sekund slutare ett bra värde. För 60 bilder i sekunden så är 1/60 eller 1/120 sekund bra värden. För kort slutartid gör att rörelser på det du filmar kan se ryckiga ut, för lång slutartid blir att det blir suddig och släpande. För kort går se på, för lång gör att du mår illa. Jag kommer ge mer information om slutartider när vi pratar bildhastighet senare. Känslighet är hur mycket sensorn behöver förstärka ljuset den får på sig. Känsligheten mäts i iso. Sensorn har ett grundvärde. På de flesta av mina kameror är det iso 200, men det kan vara lägre. Om man kan så bör iso vara på lägsta värdet kameran kan hantera, det ger minst brus och klarast färger. Men vi är begränsade i hur mycket ljus vi har tillgängligt under våra lampor, så vi måste nästan alltid höja iso. Vi kommer prata mer om iso när vi pratar sensorer senare. Relativt låga iso värden är under 1000 iso. Vi kan nu från ovan det grundläggande om exponeringstriangeln för filmning, snabb repetition nedan. Hela exponerings funktionen är förstås att få en video med samma ljus som dina ögon uppfattar akvariet. Video kan vara under eller överexponerad men beroende på kameran kan det ibland vara att föredra att över eller underexponera lite. Underexponering kan ibland ge mer kontrast och ibland är det bättre att överexponera lite och sedan mörka videon något i redigeringen för att få fram mer detaljer. Du får testa lite med din kamera angående detta. Men under följer förkortningen av exponeringstriangeln: Vi vill ha en liten bländare så vi kan så mycket vi kan i fokus. Vi låser slutaren till en hastighet som beror på bildhastigheten vi önskar. Vi vill ha iso så lågt vi kan så vi får minimalt med brus och klara färger. Men som med allt så är världen mer komplicerad än vi önskar, bländaren och känsligheten och vad som är vettiga värden för de beror på hur stor sensor kameran har. Så nu kommer det bli besvärligare. Jag måste också peka ut att sensorstorlek är ett väldigt känsligt ämne för fotografer som kan väcka oväntad ilska. Så låt det vara sagt att mina tankar om sensorstorlek nedanför är specifikt när vi pratar om att filma små djur i våra akvarium. Sensorn På digitalkameror så pratas det ofta om fullformat. Det innebär en sensor som är ungefär lika stor som en bildruta 35mm film som var den dominerande storleken på analoga kameror. När man jämför olika kameror och objektiv använder man oftast fullformat som utgångspunkten, så man räknar om hur objektivets brännvidd skulle rita upp bilden på en fullformats sensor. Så snabbt med om brännvidd. Brännvidden på ett objektiv mäts i millimeter och bestämmer hur mycket det framför kameran förstoras av objektivet. Ett objektiv på 25 mm är ett vidvinkel objektiv, du får med väldigt mycket av det framför kameran på bilden. Ett objektiv på 200 mm är ett tele objektiv, du ser mycket mindre av det framför dig men du kan se något som är långt bort förstorat. Vi nämner även makro här. Makro objektiv omnämns gärna med någon sorts mystik som att de är otroligt speciella. Det är de iofs, men bara på ett sätt jämfört med ett icke makro objektiv. Ett makro objektiv kan fokusera på ett väldigt kort avstånd. Mitt vanliga 30 mm objektiv kan fokusera på ungefär 25 cm avstånd som kortast. Mitt makro 30 mm objektiv kan fokusera på några cm avstånd från objektivets front. Det gör att jag kan se små saker bättre på makro objektivet större och tydligare, men det är enbart för att jag kan ta mig närmare det jag filmar. Om jag filmar något som är 40 cm bort klarar bägge objektiven detta och det ser exakt likadant ut. Nu när vi kan lite om brännvidd och objektiv kan vi prata sensorer igen. Fullformat är utgångsstorleken, men det finns flera andra vanliga format. Några av de vanligaste är APS-C, Micro Four Thirds(m43 i resten av texten), en-tum och 1 /2.3 tum. APS-C och M43 är ofta använda på systemkameror(kameror där du kan byta objektiv) medan 1 tum och 1 /2.3 tum är vanliga på kompaktkameror(kameror med fasta objektiv). Fullformats sensorer är dyrare att tillverka än mindre sensorer. Så kameror med fullformat sensor är som regel dyrare än kameror med mindre sensor. Detsamma gäller även objektiven, eftersom de måste rita upp en skarp bra bild på en större yta behöver de större linser i objektivet jämfört med motsvarande objektiv för en mindre sensor. Så allt blir överlag dyrare med fullformat. Här har ni en karta med de fem storlekarna i min text ovan ritade i förhållande till varandra. Så vad vill du ha? Fullformat är större och dyrare så det måste ju vara bättre?! Men som med allt här i livet så är inget så enkelt, svaret är mer att en fullformats sensor är annorlunda mot en liten sensor. Sedan om det är bättre eller sämre beror på vad du ska göra med den tyvärr. En stor sensor arbetar alltid mer mer ljus än en liten sensor. Detta är enkelt, det är objektivt bättre. Det är aldrig en nackdel. Detta gör att om du inte har tillräckligt med ljus och behöver höja iso så kommer en stor sensor få mindre brus än en kamera med liten sensor. Men om du kan hålla dig på låg iso är skillnaden nästan obetydlig. Så en stor sensor är bättre om ditt filmande kräver att du höjer iso. Men det kan å andra sidan behövas för nu behöver vi prata om den andra egenskapen som ändras på sensorstorleken och det är bländaren eller snarare skärpedjupet. Först lite till om skärpedjup och objektiv. Skärpedjupet i din video beror på två faktorer. Din bländare och hur nära du är det som du filmar. Desto närmare du är desto kortare skärpedjup kommer du få. Sedan som jag skrev ovan så gör en mindre bländare att du får ett större skärpedjup. Nu får vi prata lite objektiv igen, jag skrev ovanför att när man jämför objektiv på olika sensorstorlekar så räknar vi om det till fullformat när vi jämför. Så vi säger att vi har två kameror, en fullformat och en M43. M43 är hälften så bred som en fullformat och det kallas att den är beskuren med en faktor av 2. Vi gör ett exempel där vi har ett 50 mm objektiv som passar på bägge kamerorna. På fullformats kameran så ser den det ett 50 mm objektiv ser. Eftersom att fullformat är standarden blir det inte svårare än så. Men när vi sätter på 50 mm objektivet på m43 kameran händer något. Eftersom att sensorn är mindre så syns en mindre del av bilden och bilden vi får när vi filmar samma sak motsvarar inte det som vi såg på fullformats kameran. Bilden är beskuren med en faktor av 2 så bilden vi ser på m43 kameran motsvarar det vi sett med ett 100 mm objektiv på fullformats kameran. Det dubbla här.(50 x 2 = 100). För att vi ska få samma bildförhållande på bägge kamerorna har vi två val. Antingen får vi gå dubbelt så långt bak så att vi ser lika mycket. Då kommer egenskapen vi antydde ovan fram. Att eftersom att vi står längre ifrån det vi filmar så kommer vi har ett större skärpedjup och mer kommer vara i fokus! Alternativ två är att vi måste skaffa ett objektiv med halva brännvidden. Så på en M43 kamera kommer ett 25 mm objektiv ge samma bild som ett 50 mm på en fullformats kamera. Så kortfattat, med en mindre sensor så kommer du alltid ha ett större skärpedjup jämfört med en stor sensor vid samma bländare. Vilket för oss som filmar små saker på kort avstånd är bra, för du kommer snabbt förstå att du får aldrig ha så mycket skärpedjup du vill ha när du filmar korallerna och fiskarna. Sedan vad en porträttfotograf tycker om skärpedjup och sensorer är en helt annan sak. Det hör inte hit. Men världen är fortfarande en orättvis plats så tyvärr är svaret nej på er fråga om inte så liten sensor som möjligt är det bästa för oss? Det finns ett fenomen som sätter käppar i hjulet när vi pratar bländare och liten sensor. När man krymper bländaren i objektivet så kommer det upp ett fenomen som kallas diffraktion. Jag kan inte förklara det på ett ordentligt sätt så vi dummar ner begreppet. När bländaren börjar gå under en viss storlek så kommer ljuset att deformeras och bilden blir suddig och dålig. När den gränsen är beror på din sensor. En fullformat klarar sig bra upp till ett bländarvärde på runt 16, en APS-C runt 11, M43 strax efter 8. På en kompaktkamera börjar du offra bilden redan vid bländare 5.6. En tum och neråt är även som regel ganska hemska gällandes iso, du vill verkligen ogärna höja iso över 200-400 med en sådan sensor som regel. Så tyvärr är svaret att sensorstorleken är en balansfråga. Om om du vill få så mycket kamera som möjligt för en lite lägre peng så är m43 och APS-C kameror rätt balans. Du får mycket kamera och objektiv för pengarna. Du har ett rätt ok spelrum i känslighet och du kan justera bländaren ganska mycket utan att offra bildkvalitet. En bländare på över 8 i värde kommer kräva så otroligt mycket ljus att det ändå ofta är svårt att använda. Nu när vi pratat massor om vår egentliga jakt på större skärpedjup så har vi mer kött på benen. Jag har en exempelvideo här där vi tittar på hur en av mina kameror hanterar samma video av en stenkorall med polyper med tre olika inställningar. Detta är filmat med en M43 kamera(Lumix GH3). Först har vi bländare 22 med iso 6400. Detta är ett skräckexempel. Vi har förvisso ganska gott skärpedjup och kan se flera grenar tydligt. Men diffraktionen från bländaren och det höga iso talet gör att videon är väldigt suddig. I steg två förstorar jag bländaren till värde 8. Det gör att mycket mer ljus når sensorn och jag kan justera ner iso till 800. Nu blev det mycket bättre. Det är mindre brus och videon blev omedelbart skarpare. Men skärpedjupet är betydligt kortare. Det är egentligen bara grenen närmast är i fokus. I steg tre vill jag ha optimal iso, så det är nu värde 200. För att filma i det får jag köra bländare 4. Nu har jag inget brus att prata om, men skärpedjupet är ordentligt kort. Det är knappt att hela spetsen är i fokus på grenen. Här föredrar jag mittensteget. Brus är fullt acceptabelt men det större skärpedjupet är mycket mer vad jag vill ha i min film. Som med allt annat får man göra en kompromiss.... Eller så får jag montera upp 500 W ljus till över akvariet så kan jag köra bländare 8 OCH iso 200! Jippi! För här är den sista sanningen. Att vi behöver sitta och ratta och fördärva bilden så lite vi kan är bara ett resultat av att vårt ljus över akvariet inte räcker till för kameran. Utomhus kan du ha så mycket ljus att du får sätta filter över objektivet för att inte övermätta sensorn, det problemet existerar knappt film filmandet av akvariet. Jag skrev även kort i början om under och överexponering. De här testklippen hade nog blivit skarpare och bättre om jag underexponerat lite... Videoinställningar Vi har en till del att prata om när det gäller teknik och det är vad för videoinställningar vi ska ha när vi filmar. Så lite ren teknik med då. Först väljer du upplösning. Svaret här är enkelt, ta så hög du kan. Men ett sunt tak är 4K, det är en upplösning av 3840x2160 och är idag mer eller mindre standard på en ny TV. Men det är fortfarande långt ifrån alla kameror som kan filma i 4K. Så alternativ två är full HD(1080P), som är upplösning 1920x1080 pixlar. Det är en fjärdedel av 4K. Men i praktiken på sättet de flesta av oss tittar på video genom(ofta på en mobil) så räcker faktiskt 1080P mer än väl, var inte för upphängd på 4K. Om du kan använda det så kör, men 1080P räcker. Val två blir bildhastighet. Här är det två grupper av hastigheter, låg eller högre. De låga hastigheterna är 24, 25 eller 30 bilder i sekunden.(vi skriver istället fps, frames per second) Jag har vant mig vid 24 bilder i sekunden, det är standard för spelfilm så som du ser på Bio till exempel. Kan jag så filmar jag i 24 fps. Men alla kameror har inte det valet så använd det du kan istället. De tre ser väldigt lika ut, 30 är något mjukare men inte överväldigande så. De höga hastigheterna är 50 eller 60 fps. Vilket du önskar har inte så stor betydelse överlag, men beroende på din belysning så kan ibland 50 fps vara bättre. Vårt elnät är 220 volt 50 Hz. Det innebär att på vissa lampor som flimrar lampan i en frekvens av 50 gånger per sekund. Så filmar man i 60 fps så kan blinkandet hamna ur synk med din video. Är det synkroniserat så syns inte blinkandet men om inte så kan du få alla möjliga obehagliga ljusfenomen i video. Detta är egentligen mer kopplat till din slutartid och inte bildhastigheten men vi låser slutaren till bildhastigheten så i praktiken blir det samma. Sedan är det här inget problem jag stött på mer än någon enstaka gång så jag filmar i 60 fps ändå då det matchar min mobil och dators skärm bättre. Så nu ska vi återvända till exponeringstriangeln en sista gång! För jag råkade nämna slutaren. Din slutartid du väljer beror på din bildhastighet. Någon smart person har redan räknat ut vad som är bra och det kallas ofta 180 graders regeln. Tråden är komplicerad nog som den är så kortfattat betyder det att slutartiden ska vara en dubblering av din bildhastighet. Så för 24 och 25 fps blir det 1/50 sekund(1/48 är sällan ett val), för 30 fps blir det 1/60 sekund. För 50 fps 1/100 sekund och 60 fps 1/120. Jag själv filmar dock 60 fps med 1/60 sekund. Det fungerar med bra, det blir fortfarande skarpt och rörelserna blir mjuka och fina, så där kan man bryta regeln. Men gör er själva en tjänst och ta på mitt ord att 30 fps med 1/30 sekund slutartid orsakar yrsel och illamående. Det kan användas på en långfilm för att simulera hur en drogpåverkad uppfattar världen, men inte för att framgångsrikt dokumentera borstmaskar. En kortare slutartid behöver mer ljus än en längre, så 1/120 del behöver dubbelt så mycket ljus som 1/60. Så för att få samma exponering kan du behöva dubbla iso för att kompensera. En anledning till att jag gärna använder 1/60 slutare på 60 fps. Men vad vill du ha? Jag själv gillar 60 fps, jag har två exempelklipp åt er nedan. Ett i 4K 24 fps och ett i 1080P 60 fps För rörelser på djuren och annat så tycker jag att 60 är mycket trevligare. Det ser mer ut som det gör för mig när jag tittar på akvariet här hemma. 24 fps är mer artistiskt, för djur som sitter stilla eller rör sig långsamt så är skillnaden ganska obetydlig. Så länge videon inte blandar de två vänjer du dig snabbt vid en av de med och skillnaden blir inte så betydelsefull. Det finns dock en anledning till att mitt ena klipp är 4K och det andra är 1080P med ovan. För min kamera klarar bara 24 fps om jag vill filma i 4K. Vill jag filma i 60 fps måste jag sänka upplösningen till 1080P. Så jag får välja... Eller släppa några tårar och investera i en fem gånger så dyr kamera för att kunna filma i 4K 60 fps, livet är som sagt ganska orättvist... Slutet Så lite till innan vi slutar göda den här tråden mer. Vi har även komprimeringen att överväga. När du filmar så har videon en så kallt bit-rate(bit hastighet? … Nej, det blev inte bra...). Det innebär hur mycket lagring videoklippet tar per sekund och mäts i megabits per sekund. För 1080P på enklare kameror är en hastighet på 20-50 mbits normalt. För 4K är 100 mbits grundhastigheten som brukar användas. Testklippet på Xenia korallerna är filmat i 4K 100 mbits som referens, det räcker långt. Tyvärr har man inte så mycket val här på de flesta kamerorna, men som regel så ta det högsta du kan. Du får mindre komprimerings artefakter och filerna är lättare att redigera i ett video program. Den enda nackdelen är att du behöver ett större minneskort för att filma mer. En del kameror kan producera video i hög kvalitet med väldigt låg bit-rate. Men du märker först om du vill redigera de videoklippen vad baksidan är, de kan vara otroligt krävande för datorn att bearbeta och snabbt få dig att ångra dina val i den här sidan av livet. Det får nog räcka för stunden. Det finns mycket mer att skriva om men det är nog bättre att vi diskuterar det nedanför istället för att göda det här inlägget mer. Hoppas detta hjälper någon! Och glöm förstås inte att alla termer till trots så är det viktigaste innehållet i era videoklipp som är viktigast, näst viktigast är ljudet så man begriper vad ni säger. Först på tredje plats kommer video. Ljud var det med jag... Där kämpar jag själv för tillfället så det få vi ta en annan gång.
×
×
  • Skapa Ny...