Christian J

Det var så lite, hoppas fler svarar så du fler fler infallsvinklar!

Hej och välkommen!

1 hour ago, jesper.arv said:

är det ett jätteminus att köra påhängsskummare, externt filter, doppvärm,cirkulationspump ?

Inte alls, nackdelen är främst att utrustningen syns och tar plats inuti karet. Möjligen kan man dölja den bakom t ex en Back To Nature-modul. Påhängsskummare verkar inte vara så vanligt numera, men det finns inneskummare som funkar bra (t ex Tunze 9012), även om urvalet av skummare för placering i sump är mycket större. Externa filter typ Eheim brukar inte användas, de fyller ingen egentlig funktion till saltvatten. Möjligen kan algreaktorer köras som external filter (istället för att stå i sump).

Quote

skulle vilja ha lite tips hur jag rent tekniskt sätter upp ett kar både med och utan sump.

Utan sump: inneskummare, värmare, ett par streampumpar och sensor för automatisk vattenpåfyllning.

Med sump: ytavrinning och streampumpar i visningskaret; skummare, värmare, sensor för automatisk vattenpåfyllning och returpump i sumpen. Du kan även ha algrefugium i sumpen och odla t ex Chaetomorpha. Konstruktion av sump finns det flera sidor om på internet, det är viktigt att planera kapaciteten rätt för att undvika översvämning.

Quote

måste jag ha nån slags avrinnings kanal om jag vill ha sump ? eller kan man använda sig av pump eller nån annan mackapär ? ja som ni märker är jag småförvirrad

Man kan köpa kar med förborrade hål, eller borra hål i karet själv och limma/skruva fast PVC-rör ner till sumpen. Det finns en del intrikata lösningar på ytavrinningarna för att minska oväsen och undvika översvämningar. Vid ytan behövs ett galler för att hindra djur att ta sig in.

Alternativt kan man köpa en hävertbaserad ytavrinning, t ex Tunze overflow box som jag använder, då slipper man borra.

En tredje lite mer ovanlig variant är att placera sumpen högre än karet, och pumpa upp vatten till den, sedan får det rinna tillbaks av gravitationen. Man skall däremot absolut inte pumpa ner vatten till en sump under karet, det medför alldeles för stor risk för översvämning.

Quote

sett lite amerikanska videos där de i princip smäller upp ett akvarium med externt filter

Vilken slags filter?

Quote

medans om man kollar europeiska videos verkar det som man ABSOLUT måste ha osmosis anläggning

Det beror på kranvattnets kvalitet i just din bostad (jag använder inte osmos personligen), nybyggda ledningar kan eventuellt avge koppar, och även egen brunn eller kommunalt vatten kan ibland innehålla andra oönskade ämnen. Annars är mitt intryck att amerikaner använder osmos minst lika mycket.

Quote

nivåreglering

Detta är mest av bekvämlighet, annars räcker det att fylla på sötvatten för hand 2-3 ggr/vecka.

Quote

edit: kanske ska skriva vad jag vill ha i också, siktar på koraller,clownfisk och nån kirurg ?

Mjukkoraller kräver inget särskilt förutom ljus och vattenrörelse, stenkoraller däremot förbrukar mycket kalcium och alkalinitet vilket behöver tillsättas (det finns även här flera lösningar i av olika komplixitet och prisklasser).

3 hours ago, peterj66 said:

Funkar det bra med Ikea skåpen? Hade du valt samma lösning om du byggt igen?

Hittills (sedan 2015) har det funkat alldeles utmärkt (det är de stabila köksstommarna ur Metod-serien, förstärkta för att inte kunna skeva i sidled).

Enda egentliga nackdelen jag märkt är att utrymmet för sump under blir lite begränsat (eftersom jag behövde skruva ihop två stommar bildar de en mellanvägg på mitten, så en sump kan inte vara längre än att den får plats inuti en av stommarna). Det var därför jag gjorde ett separat sumpskåp senare. Möjligen kunde jag passat på och gjort sumpskåpet lite högre än akvarieskåpet för att få mer manöverutrymme inuti, med ett separat skåp finns det ju inga begränsningar på höjden.

Byggt och byggt, men underskåpen och det separata sumpskåpet är ihopsatta av Ikeas köksskåp. Jag har även gjort en fragghylla och acklimatiseringsbur av plastkorgar (hålls på plats med Tunzemagneter).

6 hours ago, Dimorb said:

Icp säger 3 ppm. Gången före 19 och gången före det 8 ppm.

Det låter som väldiga hopp. Kan provet ha varit kontaminerat av något, t ex fiskmat?

Köp annars Natriumnitrat i mataffären och blanda en testlösning av känd koncentration, så kan du testa testseten du har hemma.

Vad gäller sandlevande snäckor så finns det väl mest Nassarius och Cerithium i handeln. De förra är enbart köttätare tror jag, medan de senare även lär äta alger och detritus.

Jovisst men processen kan ju gå åt andra hållet också (iaf i akvarier, men även i naturen väl)? Om inte, vad är det som får levande sten i naturen att binda fosfat, men att avge den igen i akvarier? pH-värdet?

49 minutes ago, Lasse said:

Förhöjda i förhållande till vad?

I förhållande till havsvattnets normala koncentration efter att uppvällningen upphört. Jag föreställer mig att levande sten (både forntida och dagens) borde lakats ur ganska fort igen av havsvattnet. Senare kanske sänkning av havsvattennivån gjort att fossila koraller hamnat på torra land, vilket medfört att fåglarnas guano inte sköljts bort av vågorna, därav högre nivåer i Marco Rock.

49 minutes ago, Lasse said:

Låt oss säga att förhållandet i sten/vatten är 1000 till 1. då kommer ju om det i vattnet är 0,04 ppm bli motsvarande 40 ppm i stenen med tiden och det ligger ju i ytan. Har du mycket sten som skall i - så blir det mycket som kan läcka ut - nu en begränsad volym.

Om du syftar på Marco Rocks så håller jag med. Frågan är om även nyimporterad levande sten verkligen innehåller så stora mängder "kalkbunden" fosfat (dvs inte död biomassa pga transporten)? Kan man alls undersöka detta utan att den döda biomassan påverkar mätresultatet?

4 hours ago, Lasse said:

Det kanske det gör - det är jag ganska säker på - men eftersom det är en bristvara så kommer den att konsumeras fort.

Men då borde väl inte stenen i havet ha förhöjda värden, mer än begränsade perioder efter en uppvällning? 

4 hours ago, Lasse said:

För några år sedan så visade det sig att vissa små öar (runt maldiverna eller i närheten tror jag det var) skilde sig rätt ordentligt från varandra vad gällde ytterligheten av deras korallrev. Några öar hade väldigt väl utvecklade rev och vissa var ganska små. Vid närmare undersökningar visade det sig vara så att de som hade väl utvecklade rev med hög populationstäthet var örar där det inte fanns råtto och därför innehöll stora fågelkolonier som producerade guano - vilket läckte ut i omgivande rev. Percis tvärtom vad många av oss tror.

Nyckeln är kanske att fåglarna bidrar med lagom mängd i kontinuerliga doser. När det däremot kommer för stora mängder på en gång (t ex vårrregn som för med sig gödning från jordbruket) verkar istället alger gynnas enligt en artikel jag läste.

2 hours ago, Lasse said:

pH:s  påverkan

Intressant att fosfat frigörs vid pH över 8,6, fast genomsnittsflödet mellan pH 8,0 och 9,0 verkar vara ungefär +/- noll.

On 5/10/2020 at 1:26 AM, Lasse said:

Vi förutsätter att fosfathalten är jämn i naturen. så är inte fallet. I macro världen så förekommer ofta upwelling av fosfatrikt bottenvatten

Enligt The Phosfate Deposits of the Pacific skall det mesta komma från fåglar (guano) --kanske har gamla korallrev hamnat över havsytan, sedan har fåglarna gödslat, sedan gräver vi upp stenen och lägger i akvarier.

Jag har även undrat över hur rent havsvattnet där dagens levande sten hämtas egentligen är. Sten är ju tung, så det troligaste är väl att man plockar den från så lättåtkomliga platser som möjligt, t ex stränder nära bebyggelse (och avlopp). Å andra sidan kanske stensamlarna har sina baser vid korallodlingar, och där borde väl vattnet vara OK.

On 5/10/2020 at 1:26 AM, Lasse said:

och i alla microvärldar på ett rev förekommer väldigt många små looper av näringsämnen i högre koncentrationer. Upptaget i stenen är snabbt och eftersom det är ett mycket skevt jämviktsförhållande mellan sten och vatten så kommer fosfor ackumuleras i stenen över tid.

Varför läcker det inte tillbaka ut i havsvattnet efter att uppvällningen upphört, på samma sätt som senare sker i akvarium?

För ett år sedan råkade jag använda ett genomrostat rakblad för att skrapa bort kalkalger, 2-5mm av eggen smulades sönder. En månad senare såg jag även en hel del rost på skummarens ena magnethållare, jag vet inte om det kom från rakbladet (men varför bara på den ena magneten isf?) eller från en läckande magnet.

Det följande halvåret fick jag plötsligt en enorm trådalgsexplosion, och alla mina snäckor (ca 100st som förökat sig i karet) dog inom någon månad. Möjligen förvärrades detta av en undersdimensionerad skummare som enda vattenrening (förutom LS).

Därefter gjorde jag ett Triton-test, vilket visade noll för Ni, Fe och Cr, medan Mo låg på -2. Jag hade inga förhöjda värden alls utom Al (+4) och Si (+1775).  Kanske algerna tagit upp eventuellt Fe-överskott? Jag har numera även en bättre skummare och chaeto-odling, och har fått bukt med trådalgerna.

Frågan är om det aktiva kolet läcker störande mängder fosfat (jämfört med det som tillförs genom foder)? Om det är fallet kanske kolet ändå kan vara användbart när man vill höja fosfaten i vattnet.

22 hours ago, Lasse said:

Tyvärr för din teori så är det här även rapporterat (framförallt nu när torr, bryten sten som marco rocks blivit vanlig i USA) att torr sten utan rester av organiska material "läcker" och behöve kureras också.

Men är det inte bara i akvarier som fosfat från det fria vattnet lagras i stenen i större mängd, på korallrev är väl vattnets fosfathalt för låg? Och är det inte kalkvatten och liknande tillsatser som åstadkommer kalkinlagring av fosfat i akvarier, eller finns det en liknande mekanism i naturen?

Så om nyimporterad levande sten läcker fosfat beror det kanske främst på döda djur inuti, medan begagnad levande sten skulle kunna läcka fosfat som lagrats från akvarievattnet.

Om Marco Rocks består av fossiliserade stenkoraller så kanske eventuell fosfat även i dem kommer från djur som en gång dött inuti stenen, och inte från fritt fosfat i forntida havsvatten? Frågan är då bara varför inte dessa gamla koraller urlakades av havsvattnet redan på den tiden, kanske bitar av levande koraller bröts av vid stormar och begravdes omedelbart i sediment.

 

5 minutes ago, peterj66 said:

den jämna ljusspridningen borde å andra sidan gynna korallerna. 

Precis, vill man uppnå en liknande spridning med LED så blir det nog mycket dyrare. Kanske det beror lite på karets geometri också. För att täcka en kub med T5 krävs många (men korta) rör, hållare och reflektorer, medan det kanske skulle räckt med en enda LED-armatur. På ett avlångt kar däremot behövs färre T5-rör men desto fler LED-armaturer.

Många verkar gilla glittret från LED, även om jag uppskattar den jämnare spridningen från T5. Personligen valde jag ändå LED, eftersom det verkade omständligt att behöva köpa nya rör.

15 minutes ago, mogge77 said:

Det jag tycker har gått upp är alltså det som kostade minst förr. 

Kanske, fast när det gäller städpatruller kan det vara svårt att jämföra pga olika storlekar.

För fyra år sedan köpte jag eremiter för 30kr styck, men de vara bara ca 5mm stora (utan skal); senaste året verkar de ha kostat runt 50kr men de har också varit mycket större, säg 20-25mm stora  (kanske inte samma arter dock).

För tre år sedan köpte jag cerith-snäckor för 35kr styck, men de vara bara 12mm stora (med skal); i år betalade jag 39kr för exemplar som är minst 25mm.

15 minutes ago, mogge77 said:

Och så den förbövliga belysningen. Som jag hade en förhoppning om skulle gå ner när ledtekniken blev vanligare. Den har samma pris eller högre pris idag än för 6 år sedan..

Fast med LED bör man väl även inkludera strömförbrukning och livslängd i priset.

22 minutes ago, mogge77 said:

Jag hade hoppats att enklare, men fullt dugliga ledbelysningar (för nybörjare eller budgetakvarister, skulle vara vanliga ii handeln. Typ kinabelysningar, fast utan att man skulle vara tvungen att importera dem själv..

Jag har köpt en sådan från Tyskland, men vågar inte uttala mig om livslängden. Men det stämmer nog att handeln och tillverkarna hellre inriktar sig på kunder som spenderar mycket pengar.

Ja gröna kalkalger kan vara infernaliskt svåra att skrapa bort.

Jag hittade några prislistor från Korallrevet i Södertälje 1995. Priserna gick både upp och ner under året, men här är några ungefärliga exempel:

Clownfiskar 70-120kr
Frökenfiskar 50-150 kr
Dvärgkejsare 150-800kr
Kejsare 500-2600kr
Kirurger 200-1350kr
Gyltor 70-90kr
Eldräka 170kr
Pistolräka 110kr
Kamelräka 60kr
Mjukkoraller 150-400kr
Stenkoraller 150-1200kr
Levande sten 170kr/kg

(priserna ej inflationsjusterade).

1 hour ago, jonasroman said:

den hade jag i mitt första kar. Kostade 15000kr!, köpte på zoomässan kungsbacka, så där har priserna def gått ner idag. Sålde bilen för att ha råd minns jag.

Jösses, så dyr kan den väl inte ha varit? Jag köpte min i Tyskland för 558DM enligt kvittot. Hittade även ett par gamla svenska prislistor från 80-talet, i Sverige verkar skummaren och filterdelen ha kostat ca 2000SEK vardera. Jag gick på gymnasiet (i din parallellklass tror jag?) och blev lika pank jag.

Det finns några vanliga arter från Karibiska havet, t ex Clibanarius tricolor och Gramma loreto, så om de inte odlas någon annanstans antar jag att någon regelbunden handel måste förekomma?

2 hours ago, 111bira said:

Inga specifika fiskar att rekommendera?

Kolla upp de som Stig föreslog, de är ganska likartade inom respektive grupp. Även clownfiskar brukar vara populära. Pictichromis är vackra och tåliga men kan vara aggressiva. Jag håller med Stig om att drakfiskar och muränor nog förorenar för mycket, jag nämnde dem mest som exempel på lugna fiskar.

Algätare kan vara praktiskt. Blenniella chrysospilos är en trevlig fisk som äter filmalger på rutor och sten (även vissa Salarias kan göra det, andra tar trådalger). En mindre lugnare kirurg som Zebrasoma (särskilt flavescens eller scopas) borde få plats några år, och äter trådalger om de inte blivit för långa.

En filfisk Acreichthys tomentosus ser intressant ut och kan förhoppningsvis ta mindre glasrosor.

Är det kanske olika arter?

Här står lite: The Care and Propagation of Goniopora

Maxstorleken på en fisk beror delvis på dess beteende, vissa rastlösa kirurgarter kan nog behöva mer simutrymme än en långsam drakfisk.

Antalet fiskar beror hur mycket du kan mata, vilket i sin tur beror på deras storlek och på hur effektiv vattenrening du har. Hur löser du det nu?

Rent estetiskt kan det se ut som fisksoppa om man har väldigt många, särskilt med blandade arter som brukar uppehålla sig i fritt vatten. Andra arter kan märkas mindre eftersom de föredrar att vistas vid botten, eller inne i inredningen. Vissa arter kan vara aggressiva mot artfränder utom i stora kar.

12 hours ago, peterj66 said:

 @mikoto tur att du tog upp pistolräkan, jag har funderat på att köpa en men kanske hoppar det nu. Roligare att lägga pengar på något man får se ibland

Ni har väl räkgobies ihop med räkorna? Annars kanske räkorna blir skyggare.

Det kan variera mellan olika individer! Min förra eldräka var alltid framme, men den nya gömmer sig hela tiden. Fiskarna har dock upptäckt den, och simmar ibland fram till räkans grotta för att försöka bli putsade. Min smaragdkrabba har periodvis varit framme även dagtid, men på senare tid har den inte synts (verkar dock vara en utmärkt algätare). Kanske det är tillgången på mat som påverkar, eller fiskarnas nyfikenhet?