Christian J

1 hour ago, Qurex said:

Läste en tråd här där någon skrev att man kanske kunde använda pmdd mikro+ även i salt, men det har jag aldrig hört om någon som kör med.

Blomstra har provats här, men det är nog ett undantagsfall:

N och P tillförs oftast genom fodret, undantag är kanske i nödsituationer där man råkat nolla värdena genom för effektiv vattenrening eller om man har väldigt mycket koraller relativt fisk. Kalcium, magnesium och alkalinitet går lätt att både testa och dosera själv.

Spårämnen däremot går visserligen att testa med ICP numera, frågan är bara hur man sedan skall dosera dem i rätt proportioner? Färdiga blandningar kanske inte innehåller samma proportioner som de förbrukats i just det egna karet (dock tveksamt om man kan lita på innehållsdeklarationer: https://www.radron.se/tester/mat-halsa--skonhet/vitamin-b6/?view=artikel ).  

Själv har jag knappt bytt något vatten i mitt kar på 5 år (visserligen med mest fisk i), så när jag till slut gjorde ett ICP-test räknade jag med brist på olika spårämnen, men till min stora förvåning saknades ingenting utom jod. Inte heller hade några ämnen anrikats efter 5 år (med kranvatten som ersättning för avdunstningen) utom kisel.

Chemistry And The Aquarium: Iodine in Marine Aquaria: Part I By Randy Holmes-Farley
Chemistry And The Aquarium: Iodine In Reef Tanks 2: Effects On Macroalgae Growth By Randy Holmes-Farley

Efter en snabbläsning av dessa (visserligen gamla) länkar verkar det som att jod är svårt att testa (även med ICP), att många djur verkar kunna ta upp jod från foder (nori innehåller väldigt mycket jod) och att Chaetomorpha och Caulerpa inte verkade växa så mycket snabbare med jodtillsats i tester.

Mitt kar har också låg jodkoncentration enligt ICP-test (det enda jag hade brist på), men Xenia (som innehåller mycket jod enligt länkarna ovan) växer som ogräs ändå. Möjligen kan bruna makroalger vara mer beroende av jod i vattnet, iaf växte Dictyota enormt hos mig i början, för att med tiden helt försvinna.

On 4/27/2020 at 10:48 AM, Kjelle said:

Så såg några av första äggviteavskummarna ut med pump som lanserades i Sverige. 

 

Dessa har jag fortfarande liggande! Skummaren är som synes väldigt kompakt på höjden och borde passa utmärkt i små sumpskåp, dessutom påstås den vara planktonskonande. Osmolatorn har inbyggt ytavsug, vilket tyvärr inte fungerade så bra pga den låga fallhöjden.

Fast om du ändå skall ha skummare är det väl lika bra att köpa en ordentlig. En Tunze 9012 kostar bara en dryg tusenlapp mer än en 9001, men skall vara mycket effektivare.

Får nog ta och testa detta när förrådet av kalciumhydroxid tagit slut. Det låter onekligen enklare än både Balling och kalkvatten.

17 minutes ago, mikoto said:

Vill du ha en vätska så är ju Tropic Marins Carbocalcium ett alternativ, det är en vätska och har KH och Ca i ett, du kan även blanda i lite magnesiumklorid. https://www.tropic-marin.com/minerals/carbocalcium-pulver-powder/?lang=en Du kommer nog inte ha en helt jämn dosering fortfarande, men du skulle kunna dosera detta med din ATO för all del bara du späder det korrekt.

Det där låter riktigt intressant, verkar inte alltför dyrt heller om man väljer pulverformatet. Frågan är bara om man måste använda osmosvatten.

3 hours ago, denuo said:

Frågan är om man kan ha t.ex. Tunzes minsta innerskummare, 9001, och få tillräcklig syresättning nattetid? Även om den volymmässigt blir underdimensionerad. Vill ju helst inte ha några onödiga ljud från karet eller mikrobubblor... alltså helst ingen skummare alls... Men tål att tänkas på. 

Ingen aning men det låter vettigt. Enligt Tunze pumpar den 100l luft/h (150l med med DC-pumpversionen, men dessa är dyrare och skall ha kortare livslängd). Jag använde tidigare Tunze 9004 till mitt 300l-kar, den pumpar 150l luft/h och var ganska tyst. Om du sätter skummaren inuti en Back To Nature-modul kanske  den senare kan fungera som bubbelfälla.

58 minutes ago, mikoto said:

Det största är ju att du har svårt att ha kontroll över doseringsmängden, om det är inte våldsamt konstant hur mycket som avdunstar.

Sant, man skulle behöva anpassa varje ny Balling-dos efter föregående veckas avdunstning, vilket i praktiken ger en veckas eftersläpning.

58 minutes ago, mikoto said:

problem nummer två:

 

Balling är nästan alltid flera lösningar, i sin enklaste form iaf två. ATOn är ju en behållare. Då skulle du behöva ha ATOn kopplad till flera pumpar som är kalibrerade för att pumpa samma mängd.

Nej min tanke var att blanda alla lösningarna i ATO-behållaren för hand, just för att slippa doserpumparna.

58 minutes ago, mikoto said:

Problem nummer tre som blir om man löser det problemet är att du bör inte dosera lösningarna samtidigt, det riskerar att fälla ut till kalksten eller liknande om koncentrationen av alla ämnena blir för hög på en enskild plats i akvariet. Då nyttjas inte ballingen korrekt.

Det var mest det jag var rädd för. Men har någon provat? Kan de stanna i lösning i ATO-behållarens sötvatten tillräckligt länge?

58 minutes ago, mikoto said:

Dock finns det ju redan det du frågar efter på sätt och vis. Använd ATOn till att pumpa i kalkvatten istället för osmosvatten.

Ja det är det jag gör nu.

Blir det inte undertryck inuti modulen när pumpen går, eller kommer tillräckligt mycket vatten in genom springan mot glasrutan?

Som rubriken! Är detta en idiotisk idé? Fördelen är man skulle slippa extra doserpumpar och slangar (istället kan man tillsätta en större mängd samtidigt som man fyller på ATO-behållaren med sötvatten).

2 hours ago, denuo said:

Mitt förra kar var på ca 70 liter och enbart med bra cirkulation, värmare, bra belysning och automatiskt påfyllning av avdunstat vatten.

Det låter som åtminstone tre olika hitech-produkter.  

2 hours ago, denuo said:

Jag tänker att den större vattenvolymen borde stabilisera karet ännu mer.

Kanske i vissa avseenden. Har man samma mängd djur i en större vattenvolym så blir det nog stabilare, men oftast skaffar man väl större kar för att få plats med fler eller större djur, och då blir det kanske ingen skillnad. Om värmaren går sönder borde en större vattenvolym kylas ner långsammare, och om ett enstaka djur dör påverkar det kanske vattenkvalitén mindre. Däremot kanske syre- och salthalt beror mer på vattenytans storlek i förhållande till volymen?

2 hours ago, denuo said:

Men är det något som gör det mindre lämpligt att köra Lowtech på säg 300 liter eller mer, istället för i Nanostorlek <100 liter??

Inte vad jag vet, möjligen blir förlusterna vid eventuell totalkrasch större (därmed inte sagt att risken för krascher ökar, kanske det tvärtom är mindre risk för tekniska problem med lowtech).

Vissa hitech-produkter är kanske bara motiverade om man tänkt hålla stenkoraller (t ex doserpumpar för Balling).

2 hours ago, denuo said:

samt att det numera kanske är svårare att få tag på Levande sten mot hur det var för säg 10 år sedan (?) vid uppstarten.

Jodå det går fortfarande att få tag på levande sten, i värsta fall från andra EU-länder.

2 hours ago, denuo said:

Med låg belastning på firrar och en lagom mängd levandesten borde det ju gå hur bra som helst... eller?

Absolut!

2 hours ago, denuo said:

 

Det jag ser som fördelar med lowtech är annars att slippa ha sump och teknik = billigare, mindre läckagerisk, och mer underhållsfritt. Uppenbara nackdelar är att inga svårare koraller kan hållas, och inga större mängder med fisk. Samt att större vattenbyten måste göras (saltvatten blandas osv.)

Fast även utan sump kan du ha en inneskummare i karet, dessa är inte alltför dyra även om de tar mycket plats. Algreaktorer (för Chaetomorpha) kan eventuellt köras utanför karet även utan sump (dock med viss läckagerisk förstås). Någon av dessa två produkter kan vara bra för att förebygga syrebrist nattetid.

5 hours ago, jonasroman said:

När det gäller sand o få den fin så tror jag nyckeln är samma: med biologisk stabilitet är även sanden fin, det är inte sandens fel i sig om den är belagd med dino eller cyano. 

En mkt grov tumregel kan va att vid mkt mkt lågt fosfat får man dino och vid mkt lågt nitrat cyano.

Vad skulle kunna orsaka gröna trådalger på sanden (även ny sand)?

2 hours ago, ChoBits said:

Ni som har kar utan sand, jag är nyfiken på varför ni valde det? Som jag såg var era kar välmående så det funkar ju uppenbarligen både och. 

I mitt nuvarande hade jag först sand (1-5cm tjockt lager ganska finkornig), men efter några år började det växa gröna trådalger på sanden. Inga av mina algätare (Zebrasoma och eremiter) rörde dessa alger, så till slut tröttnade jag och kastade sanden.

Efter ett halvår utan har jag nu provat med sand igen (och åtskilliga Cerithium-snäckor). Trådalgerna verkar återigen försöka komma tillbaka så länge jag inte plockar upp de bevuxna sandkornen för hand (ett tidsödande arbete).

4 hours ago, kaptenen said:

Ditt koncept Jonas med 10% ls och resten dött

Var det så @jonasroman menade? Jag tolkade det som 10% kilo sten per liter vatten (en gammal tumregel).

15 hours ago, jonasroman said:

Jag tror dessutom det tyvärr är svårt att kompensera helt en minimalistisk inredning med biomaterial i sumpen, då det nog ändå finns en överlägsenhet i den riktiga levande stenens förmåga att härbärgera en diversit.

Varför inte levande sten i sumpen isf?

15 hours ago, jonasroman said:

Jag har personligen i samtliga mina kar jag startat under mina 25 år som saltvattensakvarist, alltid haft cirka 10% levande riktig sten. Och jag har inte haft en enda trådalg i hela mitt liv i ett enda kar.

Fast det är väl stor skillnad på inkörd och färsk sten? I mina tidigare kar med inkörd levande sten hade jag aldrig problem med trådalger, men när jag provade med färsk sten i mitt nuvarande kar fick jag första veckorna en enorm växt av Bryopsis samt fosfat på 0.25-0.5ppm. Senare har jag periodvis haft problem med andra gröna trådalger i samma kar, kanske delvis pga för svag skummare, rostande magneter, algätande fiskar som dött och andra missöden.

15 hours ago, jonasroman said:

sand på botten o gärna ett makroalgrefugium så stort som möjligt med en riktigt bra växtlampa.

Senaste året har det rentav vuxit gröna trådalger på sanden (även på ny sand efter bara någon månad), trots numera starkare skummare och chaeto. Funderar på om jag fått in någon särskilt illvillig art? ICP-test visade inga konstigheter förutom högt kisel och lågt jod.

Känns som om jag kapat tråden nu, men måste nämna en märklig sak. Det växer även gröna trådalger på precis samma sandytor där cyanon frodas, dessutom tror jag att flödet är lägre där, så kanske båda två gynnas av detritus i sanden? Men då borde väl även min sjögurka vara där och leta efter mat, men tvärtom verkar den undvika just detta område. Kan det vara gifter från cyanon som avskräcker sjögurkan? Jag har nu ökat flödet i det drabbade området, om inte det hjälper funderar jag på att tvätta delar av sanden.

Här ser man sand med gröna trådalger täckta av cyano (den senare ser rödare ut på bild än i verkligheten):

Gröna trådalger och cyano i 400x förstoring:

Vad är den tjocka "stjälken" nedan för något?

Efter att ha tittat lite noggrannare verkar det som nedanstående är den vanligaste sorten, ser ut som Cyano vad jag förstår? Kornen på bilderna i föregående post har jag inte sett något mer av alls.

18 hours ago, Lasse said:

Det här argumentet skall man nog vara väldig försiktig med eftersom det kan slå bakåt i flera nivåer

Sant, det tål att begrundas noga!

18 hours ago, Lasse said:

Från bevarandehåll

Ökad tillgång på odlat kan innebära att en ökad efterfrågan på vilda koraller eftersom det blir en efterfrågan på nyheter

Ja, och så länge CITES önskar en kontrollerad handel så bör en sådan utveckling ses som positiv även av NVV.

18 hours ago, Lasse said:

Från CITES håll

Ökad odling av koraller i brukarländerna motarbetar CITES syfte med en kontrollerad handel som innebär ett högre naturskydd skrotas i exportländerna

Fast det vore ett kortsiktigt tänkande. För att hobbyn skall överleva på sikt måste nog CITES aceptera att exportländerna får konkurrens av odlare i brukarländerna. Billiga närodlade koraller är utmärkta för nybörjare som vill prova på SPS men inte vill betala "vildfångatpriser" för sina första koraller. När nybörjare fått mer erfarenhet kan de sedan ta risken att köpa dyrare importade exemplar. Om det däremot bara fanns dyra importerade koraller på marknaden kanske hobbyn skulle krympa så mycket att det drabbade korallnäringen i exportländerna, vilket skulle gå emot CITES önskemål.

Man kan även invända mot motiven för ökad kontroll av korallodlare. Naturvårdsverkets vägledning skriver:

 "Handeln är i många fall ett reellt hot mot
arters överlevnad i naturen. Ökade kostnader och tidsåtgång för enskilda
personer ska då ställas mot behovet av att kontrollera handel med hotade växt-
och djurarter. Naturvårdsverket bedömer i sin vägledning att det finns starka skäl
att öka kontrollen av handeln med levande CITES-listade arter, och att dessa
skäl väger tyngre än det enskilda intresset av att få handla fritt med arterna."

Jag tycker inte att ovanstående är tillämpbart på odling av stenkoraller. Svenskodlade koraller skadar inte artens förekomst i naturen; tvärtom bör svensk odling uppmuntras, eftersom den kan minska efterfrågan på vildfångade koraller.  Samtidigt uppmuntrar CITES självt kontrollerad handel med vildfångade koraller, eftersom exportnationerna då ser ett värde i att bevara sina korallrev. Hårdare regler för korallodling i Sverige riskerar att skada svensk akvariehobby, vilket i sin tur kan påverka exportnationernas korallnäring (och på sikt deras naturskydd) negativt. Hårdare regler för svensk akvariehobby skulle alltså motverka CITES i detta avseende.

Hur har då NVV tänkt kontrollera allt detta? Konsekvensanalysen skriver:

"För att kartlägga förekomst av uppfödning, odling och försäljning av CITES-
listade arter krävs att länsstyrelserna aktivt söker kontakt med hobbyutövare och
personer eller verksamheter. Kartläggningen bör även omfatta personer eller
verksamheter som är aktiva på Internet med annonsering eller förmedling av
CITES-arter."

Ovanstående låter väldigt omfattande, men i praktiken är det tydligen bara ett fåtal personer man räknar med att hitta:

"Enligt Naturvårdsverkets uppskattning kan det röra sig om 5-10
personer per län som kan påträffas genom en sådan kartläggning."

Observera att dessa 5-10 personer är uppfödare av ALLA typer av listade växter och djur, inte bara stenkoraller.

1 hour ago, Lasse said:

Ja så är det - men du menar att det spelar roll hur länge tiden går innan du fraggar av den - så är det inte skrivet enligt mig. Det är tillväxt - ingen förökning!

Att NVV skriver "avkommor från egna exemplar" tror jag är för att skilja från exemplar som "köps enbart i syfte att de ska säljas vidare". Det borde alltså  vara hobbyverksamhet när man beskär en växande moderkoloni i sitt hobbyakvarium enstaka gånger per år. Men om man (flera gånger per år) köper koraller bara för att  stycka upp dem och sälja vidare samtliga delar så vill NVV ha tillstånd. 

3 hours ago, Lasse said:

Begrunda detta

"En förutsättning för att tillstånd inte ska
krävas enligt artskyddsförordningen är dock att verksamheten bara omsätter något
enstaka exemplar per år"

Jag tror att "enstaka exemplar" i citatet syftar på punkt 2 i kriterierna (stycket ovanför), där det står:

"Verksamheten omsätter betydande belopp via inköp och/eller försäljning av
levande exemplar, även om antalet exemplar inte är så stort. Antalet ska dock
vara fler än ”enstaka”."

Kanske NVV menar att hobbyister får omsätta betydande belopp, men bara om det gäller enstaka exemplar per år. Även med tanke på Problembeskrivningen (i Konsekvensanalysen):

"Det förekommer att privatpersoner i Sverige handlar med ett så stort antal
exemplar av främst CITES-listade arter att det rimligen inte kan antas ske enbart
inom ramen för den egna hobbyn. Som exempel kan nämnas att en person vid ett
dokumenterat tillfälle har fört in 96 ormar, 150 andra reptiler, 50 amfibier och
100 spindlar från ett utomeuropeiskt land till Sverige."

så verkar kravet på "enstaka exemplar" en smula drakoniskt --är detta verkligen vad NVV menar?

Vad gäller fortsättningen i ditt citat:

"och att dessa är avkommor från egna exemplar."

tror jag det syftar på punkt 1 i kriterierna:

"Levande exemplar köps i syfte att de ska säljas vidare."
 

Quote

Med koraller innebär det - som det står nu - att du inte får bryta av en frag från ett inköpt exemplar (per definition är det samma som den inköpta korallen).

Jag tolkar det snarare som att man inte får köpa en korall enbart för att dela upp den och sälja vidare fraggarna.

Jag tror ni tolkar texten onödigt pessimistiskt. Ur Naturvårdsverkets vägledning:

Quote

Naturvårdsverket bedömer att en verksamhet som handlar med levande växter och
djur som omfattas av 26 § artskyddsförordningen ska anses ske yrkesmässigt eller
 annars i förvärvssyfte om ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda:

 1. Levande exemplar köps i syfte att de ska säljas vidare.

Detta är väl inget hobbyutövare gör per definition?
 

Quote

   2. Verksamheten omsätter betydande belopp via inköp och/eller försäljning av
    levande exemplar, även om antalet exemplar inte är så stort. Antalet ska dock
    vara fler än ”enstaka”.

Detta låter inte heller som något hobbyutövare gör. Vad som är "betydande belopp" framgår iofs inte, men i Konsekvensanalysen nämns "uppfödning av sällsynta papegojor, där en enda fågel kan säljas för 50 000–100 000 kr". Sådana belopp omsätter väl inte hobbyakvaristers fraggar (i dagens penningvärde)?
 

Quote

    3. Omfattande byteshandel sker. Byteshandel är en typ av ersättning, bytet ger en
    kompensation som har ett ekonomiskt värde.

"Omfattande byteshandel" låter inte heller som hobbyutövning. Hur stor "omfattande byteshandel" är framgår iofs inte, men Konsekvensanalysen exemplifierar "stort antal exemplar" med "att en person vid ett dokumenterat tillfälle har fört in 96 ormar, 150 andra reptiler, 50 amfibier och
100 spindlar från ett utomeuropeiskt land till Sverige". Vilken hobbyutövare byter 396 korallfraggar på en och samma gång?
 

Quote

    Naturvårdsverket anser att även verksamheter med begränsad ekonomisk
    omsättning kan omfattas av krav på tillstånd enligt 26 § artskyddsförordningen om
    syftet med verksamheten inte främst är egen hobby utan att köpa och sälja.

 Detta gäller inte heller hobbyutövare per definition. Hur "syftet med verksamheten" definieras framgår iofs inte.

Ovanstående gäller alltså vad som SKA kräva tillstånd, men man nämner också vad som INTE ska kräva tillstånd:
 

Quote

    Naturvårdsverket anser att en verksamhet inte ska omfattas av krav på tillstånd
    enligt 26 § artskyddsförordningen om försäljningen begränsas till något enstaka
    djur per år från egen uppfödning, t.ex. en unge från burfåglar, alternativt någon
    enstaka förökad växt från egen odling. En förutsättning för att tillstånd inte ska
    krävas enligt artskyddsförordningen är dock att verksamheten bara omsätter något
    enstaka exemplar per år och att dessa är avkommor från egna exemplar.

Uppenbarligen är det en ganska stor gråzon mellan "enstaka exemplar" och "96 ormar, 150 andra reptiler, 50 amfibier och 100 spindlar", så där kan det kanske vara bra med ett klargörande från Naturvårdsverket. Som hobbyutövare kan vi då påpeka att det är normalt att få ett visst antal fraggar (hur många?) från ett korallkar (hur stort?) per år. Man kan kanske även diskutera om en fragg ens är att betrakta som "avkomma"? Kanske något enstaka fraggningstillfälle per år är en mer passande motsvarighet för koraller (även om det skulle generera sammanlagt 100 fraggar från alla moderkolonier)?

Länkarna(?) i början av tråden verkar ha blivit demolerade. Även länken till Advanced Aquarist har slutat fungera, men här är en backup: https://web.archive.org/web/20180111110838/http://www.advancedaquarist.com/2002/5/aafeature

Tänkte även posta några bilder från mitt leksaksmikroskop, någon som kan identifiera? Bild 1-4 är från samma prov (ett par millimeter brunalg), bild 5 är ett prov från samma brunalg som jag tog igår. Förstoringarna är 400x och 900x tror jag.

Bild 1:

Bild 2:

Bild 3:

Bild 4:

Bild 5:

1 hour ago, mikoto said:

6040 är en trevlig pump! Det enda jag har att anmärka på är att konstruktionen är inte robust nog att hantera flödet den skapar om du pulserar den för hårt(tex för vågfunktion). Då sitter hela pumpen och skakar våldsamt.

Finns det ingen "ramp up"-funktion i styrenheten, som den Multicontrollern har?