Claes_A

Ah! Jag missade att du hade två stora kylflänsar.

Jag kan uppbåda ett foto med kompakten som visar hur det ser ut men bra foto är det som vanligt inte: Notera kiselalgerna på sanden som växt till under denna semestervecka hemma när jag bombat akvariet med mat och natriumnitrat. Fiskarna vill alltid vara med på foto...

Det är cirka 5 cm mellan chipen. 500-600W kräver nog lite aktiv kylning ja...

Tänk bara på att Ultra Min S också innehåller kolkällor så det blir koldosering där också. Å andra sidan är det en hel del kväveinnehållande ämnen i innehållsförteckningen. Om systemet går + eller - på kväve vid Ultra Min S vet jag dock inte eftersom jag inte vet kvoten kol-kväve i produkten.

På min numera ganska tidiga DIY LED-ramp så kyler jag 24 st Cree XR-E (cirka 72W) helt passivt med en kylfläns som är 300 x 200 mm. Inga fläktar alls och den har gått i snart ett år. Så här ser layouten ut för LEDarna. Men fläktar tror jag att jag skulle kunna packa LEDarna betydligt tätare. Med tanke på att du har 2025 cm2 kylfläns och jag endast 600 cm2 kylfläns så torde du kunna kyla 243W helt passivt (2025cm2/600cm2*72W) förutsatt att kylflänsarna uppvisar ungefär samma värmeavledningsförmåga.

Med Balling-spårelementen så menar jag de tre spårelementslösningar som vad jag förstår publicerades av Herr Balling själv i DATZ på 90-talet för dosering via de tre dunkarna (lösningar av kalciumklorid, natriumbikarbonat och magnesiumklorid(sulfat)). Jag har inte sett dessa artiklar utan bara recepten för att blanda dessa själv på främst tyska sidor. Jag återger dessa recept i svensk översättning i inlägg #4 i denna tråd. Vad jag förstår så kallas hela metoden för Balling Classic och inte en människa blandar spårelementslösningarna själv längre utan köper dem från olika företag. Rätta mig gärna här om jag fått nomenklaturen om bakfoten!

Jag kollade innehållet i Tropic Marins två produkter enligt tillverkaren! Tropic Marin® PRO-CORAL A- ELEMENTS innehåller som namnet antyder ett antal anjoner (anjonens namn inom parentes): vanadium (vanadat), molybden (molybdat), selen (selenid), fluor (fluorid), brom (bromid), jod (jodid) och litium (är en katjon!) Tropic Marin® PRO-CORAL K+ ELEMENTS innehåller ett antal katjoner: Strontium, barium, krom, mangan, järn, kobolt, nickel, koppar, zink och bor (borat är anjonen av borsyra!). Så det är många av de vanliga misstänkta, både ämnen som inte formellt är spårämnen (men som ofta slarvigt kallas för det, se trådstarten) och rena spårämnen. Något som jag tycker är intressant är att produkternas sammansättning skiljer sig något från t ex Balling-spårelementen. Jämför vi alla grundämnen som Tropic Marin listar i produkterna och jämför med Balling så ser det ut så här: [TABLE=width: 635] [TR] [TD]Ämne i TMs två produkter [/TD] [TD]Finns i Balling [/TD] [TD]Mikroämne för växter [/TD] [TD]Kommentar [/TD] [/TR] [TR] [TD][/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Barium [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Bor [/TD] [TD][/TD] [TD]+ [/TD] [TD]Höga halter i saltvatten, 5 mg/l [/TD] [/TR] [TR] [TD]Brom [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [TD]Höga halter i saltvatten, 67 mg/l [/TD] [/TR] [TR] [TD]Fluor [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [TD]Höga halter i saltvatten, 1,3 mg/L [/TD] [/TR] [TR] [TD]Jod [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Järn [/TD] [TD]+ [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Kobolt [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Koppar [/TD] [TD]+ [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Krom [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Litium [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Mangan [/TD] [TD]+ [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Molybden [/TD] [TD][/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Nickel [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Selen [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Strontium [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [TD]Höga halter i saltvatten, 7,9 mg/ml [/TD] [/TR] [TR] [TD]Vanadium [/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [TD][/TD] [/TR] [TR] [TD]Zink [/TD] [TD]+ [/TD] [TD]+ [/TD] [TD][/TD] [/TR] [/TABLE] Notera att flera av ämnen i TMs produkter troligen ingår i det natriumfria saltet som hör till Ballingmetoden, t ex bor och brom. Någon som kan kommentera detta? Jag markerade också de ämnen som vanligen ingår i fullgödselmedel för växter. Det är alltså de ämnen som vanligen tar slut i kultur av växter och det är inte svårt att tänka sig att algtillväxt i akvariet konsumerar samma ämnen så att de blir bristvaror först (undantag för bor i tabellen ovan eftersom det förekommer i så pass höga halter i saltvatten). Jag använde en artikel av Randy Holmes-Farley som grund för halterna av några av ämnena i tabellen.

Min järn- och mangandosering känns väldigt låg jämfört med vad folk doserar via ballingspårelementen och Randy Holmes-Farley doserar. Så jag har ökat doseringen 10X. Aktuellt recept för doseringen är samma som ovan men när jag bereder stocklösningen så spär jag 1:100 istället för 1:1000. Järn- och manganlösning version 2 Stocklösning: 60 ug/ml Fe2+, 30 ug/ml Mn2+ Beredning 0,299 g järn(II)sulfat-heptahydrat 0,108 g mangan(II)klorid-tetrahydrat 3,5 ml 0,5 M Na-EDTA-lösning (pH 8,0) 1 liten droppe saltsyra till 10 ml vatten. Späd 1:100 med vatten till en stocklösning Stocklösningen doseras 1:100 000 dagligen (1 ml per 100 liter akvarievatten). Detta motsvarar en dosering om 0,6 ug/l Fe2+ och 0,3 ug/l Mn2+. // Efter några dagars dosering kan jag inte med säkerhet se några förändringar. Jag letar efter en grönton hos koraller eftersom det brukar uppges som en effekt av överdosering av järn. Möjligen möjligen, kan jag se en grön ton på en Acropora och eventuellt går Acropora "Enzmann" mot gröngult istället för mot gulvitt. Får se om jag kan bekräfta färgskiftningen om ett par veckor eller om det vara är min inbillning. // Som vanligt är det svårt att göra några experiment av värde i ett enstaka hemakvarium. Jag upplever t ex att mitt akvarium som nu får järn- och mangandosering balanserar på gränsen till näringssvält. Med det tänker jag mig tillgängligt kväve och kanske fosfor förefaller ligga på gränsen till för lågt för akvarieinvånarnas trivsel. Jag försöker parera det med ökad matning och tillsats av rent kväve i form av natriumnitrat (använde tidigare aminosyran asparaginsyra). Därmed så är det ibland oklart vad som är en effekt av en förändring som t ex järn- och mangandosering, och vad som bara är slumpvisa svängningar i näringshalten från vecka till vecka. // Från lite korrespondens har det framkommit att många Ballinganvändare upplever spårelementen som lite väl kraftiga och därför inte doserar fulldos.

På sidan 9 i detta dokument börjar en liten guide för att hantera felaktiga värden: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/attachment.php?attachmentid=51596&d=1293544947 I princip är lösningen att dosera natriumbikarbonat som höjer KH men inte kalciumvärdet.

Kör ni linser på era Royal blue-lister?

Sanders ozonisator är installerad och precis som sagts ovan var det inte mycket att orda om. Så här i efterhand undrar jag varför jag haft de där gamla rishögarna från 80-talet gående, vem vet vilka elfel de kunnat ställa till med?! Jag har ökat matningen till i snitt två fryskuber per dag istället för en. Akvariet har nu nått lite mognad och verkar vara i behov av mer fosfor/kväve. Vissa dagar slänger jag i av halv tsk Cyclop-Eeze istället för en fryskub. Fiskarna verkar inte så intresserade av just Cyclop-Eeze för det är för smått men korallerna svarar med fin polyexpansion. Jag har även börjat leka med med järn/mangandosering men har nog varit väl försiktig under den första tiden när jag jämför med andra kända doseringsregimer. Nu har jag ökad dosen 10X så att jag tillför motsvarande en koncentrationshöjning om 0,6 ug/l Fe2+ och 0,3 ug/l Mn2+ per dag.

Nu har jag äntligen räknat på vilken mängd järn och mangan som tillförs via ballingmetoden. Metoden har en inbyggd variabel som gör jämförelser lite svåra och det är att man doserar mängd ballinglösning efter vad ens kar konsumerar. Därför doserar man inte en viss mängd spårämnen utan mängden följer doseringen av kalcium, magnesium och karbonater. Men pytt pytt jag räknar på två "typiska doseringar" av balling så får vi i alla fall storleksordningen. Först och främst så måste vi veta halten järn och mangan i ballingslösningarna. Jag har räknat mig fram till att färdig ballinglösning för dosering där 5 ml spårelementslösning har blandats till 1 liter ballinglösning innehåller 3 mg/liter mangan och 4 mg/ml järn. Låt oss se vad det ger vid en "typisk låg dosering": 50 ml ballinglösning per 100 liter akvarievatten ger en tillsats av: 2,0 ug/l järn 1,5 ug/l mangan Dvs detta är i princip samma höga dosering som Randy Holmes-Farley har testat (se inlägg nr 21 ovan). Dvs en dosering som ligger klart över de naturliga halterna i många vatten men uppenbarligen utgör inte detta något stort problem. Jag börjar uppleva att min egen järn- och manganlösning känns väldigt utspädd och väl försiktig...

Bra initiativ att sammanställa ett introdokument! Är det kritiskt att växtytan hänger fritt i luften eller kan den läggas ner horisontellt i en behållare? Det lär ju försämra luftutbytet men är det kritiskt?

Du får hitta på ett sätt att köra kalkreaktorn så att den blir mindre effektiv. Jag vet inte hur din modell är designad men vanligen kan man minska koldioxidtillförseln till den vilket höjer pH i reaktorn och den blir då mindre effektiv. Man brukar också kunna minska flödet genom den och därmed få minskad effektivitet. En annan lösning är att köra den på timer så att den bara går några timmar per dag.

Japp avdunstning kyler imponerande mycket. Jag bubblade vanlig luft genom en flaska med bakteriekultur på jobbet. Den stod i ett odlingsrum som håller 37 grader C och trots att flaskans kultur höll den temperaturen när experimentet startade visade snart termometern under 20 grader C.

På ett sätt är det ju bra för oss akvarister om halterna av ett spårelement varierar en hel del i naturen. Det betyder att en viss koncentration inte är kritisk och det torde vara en stor fördel eftersom vi egentligen inte har någon aning om vilken halt vi har av ett visst akvarium vid en viss tidpunkt. Både risken för underdosering (t ex ingen aktiv dosering förutom vattenbyten, vattenpåfyllning, kalcium/magnesium/KH och matning) och överdosering (preparat+alla andra okända källor) är därmed låg. Vad gäller just järn så förklarar det ju Randy-Holmes Farleys observation att överdosering inom rimliga ramar inte tycks vara möjligt. Fast jag vill lägga in en rejäl brasklapp där - min far lyckades ha ihjäl en mångårig praktfull Chelmon rostratus med Seras järndoseringsprodukt (Ferro-någonting) på 90-talet så går man tillräckligt högt i halt så går det illa.

Precis det skulle bli 0,2 ug/l för järn och mangan, dvs något högre värden än jag räknat med. Speciellt manganvärdena skiljer sig åt. Jag uppgav de snittvärden som Shimek redovisat med en textbok som referens (Pilson, M. E. Q. 1998. An Introduction to the Chemistry of the Sea. Prentice-Hall, Inc. Upper Saddle River, NJ. 431 pp.). Tydligen varierar halterna järn och mangan i havet en hel del beroende på lokal och de är högre vid t ex flodmynningar som pumpar ut järnhaltigt flodvatten. Shimek listar följande intervall som vanliga: 0,006-0,14 ug/l järn 0,011-0,165 ug/l mangan När jag nu tittar närmare på intervallen så ser det ut som om Coral Magazine-artikeln redovisar generöst avrundade maxvärden.

För organismerna är det ofarligt. Den enda effekten för dem är att akvariet är koldioxidfattigt vilket knappast kan ses som ett problem - speciellt inte som det finns en massa karbonater som alger och liknande kan använda som kolkälla. Men högt pH kan leda till utfällning av kalk - kalciumkarbonat - på t ex värmare eller i sanden som då klumpar ihop sig. Och då förbrukas ju KH och kalcium onödigt snabbt.

Fördelen med Fauna Ms produkter när man ska försöka förstå sådana här saker är att de kommer med en innehållsförteckning. Förstår jag det rätt att du doserat produkten Fauna Marin S? I så fall består bulkinnehållet en massa glukos och neutraliserad ättika (acetat), kalium, magnesium, kalcium, 8 aminosyror samt lite olika B-vitaminer. Till detta kommer "70 spårelement", oklart vilka och konserveringsmedel. Det som orsakar sådan plötslig skummaraktivitet måste vara ett ämne i produkten som finns i stor mängd och torde därför inte vara några av spårelementen. Jag gissar att det främst är glukosen som orsakar skumningen eftersom glukos har en skumstabiliserande effekt. Av det skälet brukar det ingå socker i vissa "recept" på vätska för barnens bubbelblåsning.

Låter rimligt att du inte vill riskera korallerna, speciellt inte ett 50-tal! Det hela kokar ner till att vi gör olika bedömningar om hur dramatiska effekterna blir av att ta en paus i spårelementsdoserarandet. Jag tänker mig att bristen på något spårämne måste gå ganska långt för koralldöd och att ett sådant stadium nås långt efter y ex urblekta färger och dålig eller ingen tillväxt. Jag borde redan prenumerera på Coral Magazine eller Koralle men av någon oförklarlig anledning har jag inte tagit tag i det. Får se om jag kan hitta numret i någon butik vid tillfälle för det låter onekligen intressant.

Underligt - det vanliga brukar ju vara att kalkreaktorer drar ned pH eftersom koldioxiden försurar vattnet. Kan det vara så att akvariets fotosyntes hos alger och koraller göds av något som släpps ut från kalkreaktorn (t ex fosfat) och därmed förbrukas mer koldioxid och pH stiger? Jag har också noterat generellt högre pH i mitt akvarium och jag har antagit att det berott på all vädring i och med sommarens ankomst.

Ja nu börjar det bli varmt - 28 grader C inomhus. Akvariet har sakta under veckan klättrat upp till 27 grader C från vanliga 25 grader C. Ingen katastrof men man undrar ju hur det skulle se ut om den här värmeperioden fortsätter några veckor... Akvariet verkar må väldigt bra - med det menar jag hela ekosystemet. Korallerna har växt synligt i veckan. Det där med tillväxt verkar gå i cykler - vissa perioder växer de bättre andra perioder växer de mindre bra. Och det hela tycks vara oberoende av min (minimala) skötsel. Jag misstänker att det har att göra med tillgången på närsalter, främst N och P. Sjunker de för lågt växer korallerna sakta och stiger värdena så växer de. Jag inbillar mig att jag kan se att korallerna är en ton mörkare under perioder av god tillväxt jämfört med när de inte växer så mycket. Men det kanske är något som jag vill se snarare än en realitet?! Jag kan ju aldrig mäta någon fosfat eller nitrat i vattnet för halterna är så pass låga.

Mycket trevligt - ser uppdaterat ut! Tack för ett säkert enormt jobb!

Varför denna raljerande ton? Naturligtvis vill jag inte att dina koraller ska dö, utan är bara intresserad om spårelementstillsats är länkad eller inte länkad till korallers trivsel i akvarium. Och vilka spårelement som är viktiga.

Jag har börjat gräva lite i järn- och mangandosering eftersom det förefaller vara spårelement som lätt förbrukas i akvarier. Dels pga aggressivt upptag av såväl alger som bakterier och dels pga att ämnena fäller ut och dessutom oxideras till biologiskt icke användbara former. Jag tänker mig att järn och mangan kanske är Spårämnena med stort S i akvariesammanhang. De naturliga halterna tycks variera en hel del och i Shimeks andra artikel (ovan) tas följande halter upp som snittvärden: 0,06 mikrog/l Fe 0,03 mikrog/l Mn (jag förkortar mikrogram som ug f r o m nu) Så vad kan tänkas vara en rimlig dosering till ett akvarium? Eftersom de naturliga halterna är så pass låga att hela mängden järn och mangan troligen kan förbrukas på väldigt kort tid så tänker jag mig att man bör dosera till halterna ovan dagligen. Jag har därför gjort mig en kombinerad järn och manganlösning enligt följande recept: Järn- och manganlösning Stocklösning: 6 ug/ml Fe2+, 3 ug/ml Mn2+ Beredning 0,299 g järn(II)sulfat-heptahydrat 0,108 g mangan(II)klorid-tetrahydrat 3,5 ml 0,5 M Na-EDTA-lösning (pH 8,0) 1 liten droppe saltsyra till 10 ml vatten. Späd 1:1000 med vatten till en stocklösning Stocklösningen doseras 1:100 000 dagligen (1 ml per 100 liter akvarievatten). Detta motsvarar en dosering om 0,06 ug/l Fe2+ och 0,03 ug/l Mn2+. Jag har börjar dosera varje kväll i mitt akvarium som aldrig sett några liknande doseringar förr och jag kan inte rapportera någon påtaglig förändring efter fyra dagar. // Vad man än gräver i inom kemi och saltvattensakvarier så har Randy Holmes-Farley redan testat det... Han har typiskt nog utrett järndosering och gjort enkla doseringsexperiment redan för ett antal år sedan. Han doserar påtagligt mycket mer järn än jag har börjat med; faktiskt hela 100X högre halt flera gånger i veckan. Han konstaterar att han doserar till enormt mycket högre halter än naturliga vatten på reven men konstaterar att han aldrig upplevt problem med detta. Förklaringen kan vara så enkel att järn lämnar vattenmassan så pass hastigt att han aldrig uppnår några kraftigt förhöjda halter. Randy Holmes-Farleys metod Stocklösning: 20 mg/ml Fe2+ Beredning 25 g järn(II)sulfat-heptahydrat 50,7 g natriumcitrat-dihydrat till 250 ml vatten Dosering 0,1-0,3 ml per 1000 liter vatten 2-3 gånger i veckan. Detta motsvarar 2-6 ug/l per dosering. Randy Holmes-Farley har också skrivit en andra artikel om järn i saltvattensakvarier. I denna går han igenom de enstaka vetenskapliga studier som finns vad gäller järn och rev. Mest intressant är kanske en studie där man tittat på hur Stylophora pistillata reagerar på förhöjda järnhalter i vattnet (höjt till 0,3 ug/l). Jag tänkte återkomma med ett referat av denna vetenskapliga artikel när jag läst den men som en teaser kan jag nämna att halten zooxantheller i korallvävnaden ökade och korallen växte kanske lite oväntat långsammare efter järndosering... // Är det någon som använder balling som kan bidra till tråden och berätta hur mycket av spårelementslösningarna de doserar dagligen till sin tank. Jag är nyfiken på hur mycket järn och mangan en typisk ballinganvändare doserar till sitt akvarium. Får jag bara en volymangivelse så kan jag räkna på det!