Lasse

Nya mätningar är nu gjorda - på mitt tredje chip. mätningarna visar att det skiljer sig rätt så ordentligt mellan olika kanaler och chip vad gäller FV och strömmar vid parallellkoppling. Här är den nya filen 121021 measurements 3.xls Nu väntar jag på nästa version av Jannes kort för att se om jag kan få igång mina chip ordentligt. En litet bakslag är noterat och det är att det ser ut som om de vita kanalerna påverkas lite grand när man framförallt kör actinic kanalen men på ett chip påverkas de vita kanalerna även av de två RB kanalerna. Det återstår och se hur detta fungerar när jag kör för fult och över akvariet. MVH Lasse

Rena dunkar (rengjorda ordentligt med lite syra som sedan hälls ut och sköljs med RO vatten) + RO vatten av bra kvalité ända upp till korken (luftfritt) -> 20 år + förvaringstid MVH Lasse

Så fort du börjar jävlas med dem så finns en stor möjlighet att de släpper sitt gift, tro mig. Om du skall ge dig på dem (förutom då att lägga stenen torrt några dagar ute) så se till att ungarna är i väg och ställ allt på korsdrag. Giftet kan komma i vattnet och föras ut via skummaren. I vårat fall - när vi lyfte ut ca 300 kg med en av de jävligaste arterna så spred sig giftet/bakterierna upp två våningar i det hus vi var i. Eftersom knappar är svåridentifierade så gäller det alltid högsta säkerhet vid hantering. Mask med aktivt kol kan vara en försäkran om du misstänker påverkan. MVH Lasse

121021 measurements 2.xls Här är den fil jag bifogade men som av någon anledning försvann från mitt inlägg. Den är nu utökad med fler mätresultat för fler chip och även parallellkopplingar mellan chip MVH Lasse

Äntligen var det då dags för att börja bygga. I ett tidigt stadium så beställde jag en grafikkortskylare som var billig för den utgick ur sortimenntet. Nu i efterhand så är väl inte detta köp det bästa jag gjort i mitt liv. Jag lät tillverka (Läs Remne tillverkade ) adapterplattor av 8 mm aluminium. Det fanns 4 stycken mothåll på en metallplatta som jag tänkte utnyttja för att fästa adaptern mot kylelementet. Tyvärr var denna platta väldigt dåligt fäst vid kylaren så det fungerade inte som tänkt. Jag fick popnita fast plattan mot kylelementen och sedan gick det att försiktigt fästa adapterplattan mot kylelementet. Efter det att jag fäst adapterplattan så monterade jag chipet med hjälp av kylpasta. Janne hade skickat ner ett driverkort med styrkort till mig för att börja testa. Tyvärr verkar något ha gått fel (det är beta-beta ) så jag lyckades inte få det att fungera mer än väldigt korta ögonblick. För att ändå kunna gå vidare så tog jag en driver jag har liggande - en Jolly Maxi pro. På denna kan jag ställa olika strömmar mellan 350 mA och 1400 mA. Jag har gjort en del mätningar som framgår av den excelfil jag bifogat. Som man kan misstänka så varierar FV mellan de olika kanalerna även om de är uppbyggda av i princip samma individuella LED. Mittenkanalen som består av actinic ljus i våglängderna 420 - 430 nm har ett högre FV (ca 2,5 V högre än de andra kanalerna) vid samma ström men jag mätte även upp en skillnad på FV mellan kanal 1 och 5 (de två vita) på mellan 0,6 till 1,6 V (beroende på ström) Nu har jag än så länge bara mätt på ett chip där jag endast driver en kanal i taget men kommer att mäta på alla mina chip. Om man tänker driva varje kanal med en separat driver, typ Meanwell ELN-60-48 så har det här inte så stor betydelse men om man tänker använda en driver av Jannes typ eller göra parallell kopplingar så har det stor betydelse. Med Jannes kort måste man försöka att få ett så jämt förhållande som möjligt mellan de olika kanalernas FV för att undvika överhettning. Eftersom maxströmmen är ställbar på varje kanal så är det den vägen man justerar max FV. Riktlinje är då kanal 3 (420 till 430 nm). I mitt fall med det chip jag testat så bestämmer jag mig för att ha max ström på kanal 3 till ca 700 mA - detta ger en FV på den kanalen på ca 34 V. Om man då tittar på min uppmätning av mitt chip 1 så bör jag då ställa maxströmmen på kanal 1, 2 och 3 till ca 1100 mA och strax under 1000 mA på kanal 5 för att uppnå samma FV som på mittenkanalen. Sedan använder man dim-funktionen för att visuellt ställa de olika kanalerna. Det här behöver man göra för varje chip. Om man vill parallellkoppla så är det ännu viktigare att mäta upp om man har någon felaktig fördelning av FV mellan kanalerna. Som ett exempel så matade jag mina två vita kanaler (1+5) parallellt med 1320 mA. Teoretiskt skall man då få 660 mA per kanal. Uppmätt blev det 710 mA på kanal 1 och 560 på kanal 5 . Mina mätningar är inte exakta eftersom jag bara har en amperemätare. Med de två blåa kanalerna gjorde jag samma och då fick jag 610 respektive 640 mA på kanal 2 och 4. Slutligen tog jag mittenkanalen och kanal 4 (blå) och då uppmättes strömmen till 860 mA i kanal 4 och 400 mA i kanal 3 (actinic). Exemplen visar att det är viktigt att mäta strömmarna och att inte mata med högre ström än att de individuella kanalerna klara strömmen även vid en sned fördelning av FV. Max ström för en kanal hos 100 watt dreamchip är 1400 mA och hos eventuellt kommande 50 watt är max ström per kanal 700 mA. Min åsikt nu är också att man skall nog undvika att koppla mer än två kanaler parallellt om inte mätningarna visar ett nästan identiskt FV mellan kanalerna. Jag kommer att mäta upp mina andra chip också - resultat kommer senare. MVH Lasse

Japp MVH Lasse

Får redigera mig själv titta på de feta ordet stod vänster förut - skall stå HÖGER jo men vilka flikar är förbundna med plattan till vänster - det måste man lista ut

det spelar stor roll - du kan knäcka chippet om det blir fel. Som ditt chip ligger ser det ut som minus är neråt. titta ovanför minustecknet - där ser du en metallplatta - det är här proffsen löder. Vi amatörer brukar dock använda benen (som egentligen är en del av monteringsjiggen). Titta till vänster om metallplattan så ser du hur en metallram löper mellan plasten och själva LED matrisen. I nedre vänstra hörnet så är det en mjuk böj och metallramen fortsätter och är förbunden med "nedre benet) Titta i övre vänstra hörnet - där ser du att metallramen är avkapad och inte har förbindelse med "övre benen". Deras metallram går däremot i en rund böj i högre övre hörnet och ner mot metallplattan ovanför plus-tecknet. På din bild - nedre benen är minus - De övre benen är plus MVH Lasse

Välkommen hem. Ta Nya Zeeland nästa gång - då blir resan ca 36 timmar MVH Lasse

Sexuell förökning utesluter inte tvåkönade varelser så det är inte säkert att du slipper reproduktion med bara en MVH Lasse

Tror inte det - men de förökar sig. Jag tror (observera tror) att det bara är sexuell förökning som sker. I en population som växer kan man se djur av många olika storlekar (och hela djur) vilket tyder på sexuell reproduktion. MVH Lasse

Jag vet inte hur deras 250 W lampor är men deras 150 watt 14 000 K var de enda jag använde. MVH Lasse

Det finns många typer av fireworms, bland annat en korallätare. De brukar dock ha bruna till svarta segment och de blir upp mot en meter - den du har liknar de vanliga nyttodjuren. Om de blir för många så finns det åtminstone en räka som håller dem i schack och det är boxarräkan Stenopus Bispidus MVH Lasse

:) MVH Lasse

Nu läser du mig inte ordentligt eller misstolkar mig - jag har inte sagt att man måste ha sand i ett hemakvarium - jag har sagt att jag föredrar det utav satbillitetsskäl baserat på mina efarenheter och mitt sätt att sköta mina akvarium. Det finns många sätt att flå en katt på men varje system kräver att man sköter det efter dess förutsättningar. Och BB är inte i samklang med mitt skötselsätt. Jag har därenot sagt att i affärsakvarier med de lagar som finns så är ett lager fin sand den bästa inredningen ur arbets och hygieniska skäl Sen är jag inte överens med dig om att fosforns kretslopp inte till en del går att återskapa i ett akvarium och LN21:s utveckling av jaubertsystemet öpnnar en möjlighet att göra en effektiv fosforfälla och export utan att använda kemikalier. Tanken är att suga ur bottenvattnet med jämna mellanrum. En sådan konstruktion kommer att ingå om jag kommer att bygga et nytt större akvarium i framtiden. Sedan är jag heller inte överens om LS förmåga att denitrifiera - enligt mig är det en av de största myterna inom revakvaristiken. användningen av organisk kolkälla har kanske förbättrat den egenskapen men LS är mycket underlägsen DSB av olika typer i denitrifikation. Jag tror jag också känner den förtjusande personen i din närhet - hälsa gubben förresten. Sedan kan vi lägga hårklyverierna om ord åt sidan - med biologiskt blockera menade jag att hindra återlösning och det görs i en sandbädd - inte allt eftersom det fins återlopar men trenden över tid är att det låses fast. För mig är denna typ av biologisk blockering samma som ditt biologiskt binda fosfat så vi pratar om samma sak. MVH Lasse

420 ppm är en halt i jämnvikt - i akvarier har vi oftas högre halt Kalcium. Det är också så att fosfaten fälls i haven men när det kommer ner i djupa delar av haven och sediment så löses de ut igen och förs upp i grundare områden med hjälp av så kallad upwelling om det finns i fällningsområdet. Upwellingområdena är de viktigaste produktionsområdena i haven överhuvudtaget. Stora delar av haven är öknar men just de områden som har upwelling är högproduktiva. I produktionshänseende så är även korallrev ett högproduktivt system där det är en kraftig näringskkonkurrens som gör att det är i stort sett helt näringsfritt i vattenkolumnen. Stora rev ligger också i närheten av upwellingsområden. Ett upwellingsområde definieras som där ofta kalla strömmar för upp näringsrikt bottenvatten till de översta 200 metrarna som är produktiva på grund av solljuset. Det finns stora djuphavsområden som inte omfattas av upwelling och där blir näringsämnena under tid kvar. När det gäller fosfor som en ändlig produkt så finns det beräkningar på hur länge det dröjer innan vi själva har förflyttat fosforn från användbara områden till havsdjupen där vi inte kommer åt den. I kusttrakter är också haven produktiva på grund av land run off som oftast innehåller stora mängder näringsämnen. Här är oftast tillförseln så stor att de naturliga processerna inte hinner med och det blir övergödning, speciellt i innanhav som Östersjön. Har du någonsin funderat på varför vi pratar om övergödning av Östersjön men sällan pratar om övergödning (som hav) av Medelhavet. Medelhavet har mycket högre belastning än Östersjön Det är också riktigt iofs att fosforn oftast inte är näringsbegränsande i marina miljöer utan att det är kvävet. Kvävet har en luftfas vilket gör att kvävet förs ut ur vattnet, främst som kvävgas Dessutom finns rätt så mycket litteratur att läsa om fosforfälning med hjälp av kalcium, används på en del reningsverk. Sedan är det en lek med ord om man använder blockera eller binda. Jag kan acceptera binda men jag har varit med om att binda (och höja) (binda - hindra återlösning) fosforhalterna i anaeroba system under mer än 5 års tid. För mig är det att blockera. I sötvatten har jag vid experiment med cirkulerande anaeroba tankar mätt upp fosfatnivåer i centrum på över 200 ppm men i det vatten som sakta runnit igenom tanken har minskat sitt fosforinnehåll. Processerna i mitten av den anaeroba tanken har tagit upp fosfor men inte återlöst det. Under tid (6 års försök) ackummulerades det hela tiden fosfor i bottenvattnet samt medelnivå av tanken. inkommande vatten kom in i botten och strömmade sakta up i tanken och ran över på nivå i toppen av tanken. Fosforinnehållet (totalfosfor) var hela tiden lägre i utgående än ingående. provtagningspunkter fanns på olika nivåer. För mig är + 5 år att blockera. Att märka var att det mesta av fosforn låg som lösligt fosfat och inte var organiskt bundet, dvs det gick att analysera utan upplösning. Personer som har konstruerat ett litet monacosystem i sina sumpar och gjort ett provtagningsrör ner till vattenfasen under sandbädden har uppmätt enorma mängder fosfor som fosfat i detta vatten, forsfor som inte återlöses i akvariet och som sakta kan sugas ut. inte för fort så man syresätter vattenfasen dock. LN21 är en av dessa personer. Han gjorde detta försök lite efter de erfareheter jag har haft i det experiment jag redogjort för ovan. Hans mätningar bekräftade mina erfarenheter. Jag vet inte om du känner till Jaubert eller monacosystemet men det är en djup sandbädd med först en syresatt botten på ca 5- 10 cm (mycket djur och annat). Sedan ett skikt som tillåter jontransporter men inte att grävande djur går ner i de djupare delarna av sandbädden som fortsätter ner ytterligare centimetrar . Konstruktionen avslutas av ett rister som sanden ligger på och som skapar en vattenfas längst ner. MVH Lasse Ps - i mina akvarier vill jag ha en så djup bädd att jag får det syrefritt nere i sanden - just för att jag har den erfarenheten som jag redovisat ovan. det är då viktigt att dels se till att man inte nollar nitraten samt låta bottnarna vara - se men inte röra

Och vad är bakterietillväxt om inte en biologisk process? Det finns åtskillig med litteratur om hur fosfor binds i naturliga sediment i både sjöar och hav om bottnarna är syrerika - något som ingår i nästan varje limnisk eller marin kurs. Det finns lika mycket litteratur som talar om att den frisläpps vid syrefria miljöer - något som på senaste åren omvärderats till att inte gälla generellt utan i samband med nitratfritt vatten och bildande av svavelväte. Detta är också en biologisk, bakteriedriven process. I ett saltvatten uppstår också en kemisk process som blockerar fosfat i vattenkolumnen under vissa förutsättningar. Förutsättningarna är ett högt pH (över 8) och förekomsten av mycket Kalcium. Då fälls Kalciumkarbonat ut - något som återlöses vid pH värden under 7,8 ungefär. Jag kan också bara hålla med vad Bygert säger om den legala sidan och i det fallet går det inte att rikta kritik mot affären i fråga - om det går i andra fall har jag inte en susning om. Den röda cyanon är också ett tveksamt tecken på misskötsel - det är bara att läsa alla inlägg här på SG för att tveka på om det är misskötsel. Tendensen är snarare att den under vissa omständigheter är mer vanlig vid ultralåga näringsvärden och obalans mellan näringsämnena. MVH Lasse Sand eller inte - det är min generalisering och erfarenhet och är baserad på det sätt som jag sköter mina akvarier - så lite plock och grejande som möjligt. I de fallen så fungerar sandbädden som en stabiliserande faktor som jag inte vill vara utan. Dessutom så är det betydligt trevligare och lämnar utrymme för mer lägre djur än BB. Lägre djur av alla sorter är min behållning av ett revakvarier - fisken kommer i andra hand.

Skicka ett pm till Ron om detta MVH Lasse

Godkänns inte tyvärr. Eftersom du tvivlar på vad personer (mig och Christer) som tillsammans har ungefär 75 års erfarenhet av akvarier i stordrift (odling, affär och hemmabruk) har för erfarenhet tycker jag att vidare diskussion är meningslös. Du är heller inte ensam här om utbildning inom det biologiska området och varför är du rädd för nitrat - nitrat är inte giftig för fisk. Det är bra att nitrifikationen sker snabbt och den finkorniga sanden gör att skit kan sugas upp fort och förpassa ut ur akvariet. Grovkornig sand innebär att organisk material faller ner i botten och så länge det finns nitrat i burken så är det ingen fara men om det blir syrefritt och nitraten nollar så bildas svavelväte som ett brev på posten och det är ganska så otrevligt. I hårt belastade system och affärsakvarierer vill man inte nolla nitraten eftersom detta innebär att det ganska fort vid strömavbrott och annat bildas svavelväte. Detta är också orsaken till att bottenfilter inte är speciell mycket använda i odlings och affärssystem idag. Denna disk började med att du sa att man skulle ha grov sand på botten - den uppfattningen har kostat många fiskars liv i affärsakvarier (hög belastning - hög matning) - saker som drabbat både mig och Christer när vi var unga och oförståndiga (tja Christer är fortfarande en ungdom) MVH Lasse Jauberts plenumsystem är en variant av DSB. DSB betyder Deep Sand Bed och när du svamlar om djup sandbädd för nitratnedbrytning så är det just orginal DSB du pratar om - inte Monacosystemet - jauberts system är så mycket mer - rätt utfört så tar det bort nödvändigheten av tillföra calcium, karbonat och magnesium eftersom det förbrukar bottenmaterialet. Och är det de system jag tänker på som har konstruerats till fullt fungerande Jaubertsystem i offentliga miljöer som du nämner så kan jag upplysa dig om att den fulla funktionen är mycket betvivlad där de finns. För att få ett stabilt akvarium i hemmamiljö är min erfarenhet att man skall ha rätt så ordentligt med sand. Det finns de som är Bare Bottom fanatiker men min erfarenhet är att dessa akvarier dyker med jämna mellanrum när det inte finns en naturlig bakterieflora i sanden som kan ta upp variationer i skötseln. Om du inte tror att de biologiska processerna i en sandbotten blockerar näringsämnen som fosfor så får du nog läsa om en och anna kurs. Jag har heller inte pratat om 1 - 3 cm sand i hemmaakvarier - jag använder alltid minst 5 cm och gärna mer.

Har du registrerat dig på forumet - det behövs annars kan du PM Ron på SG - han är medlem och han kollar sin box med jämna mellanrum MVH Lasse

Det påvisar för det första om mätningarna stämmer och det andra om du tar bort mer än du tillför. Med den mätningen du rapporterade så tillför du akvariet varje timme ett vatten som innehåller 10 ppb P fosfor mindre än vattnet som är i akvariet - på sikt betyder det att du sänker din fosforhalt om du inte har en källa som tillför lika mycket. Om du får en nedåtgående trend så visar det också att din skummare exporterar ut din fosfor. Förhållandet mella olika ämnen i levande material får du förklarat bra i denna text http://www2.dpes.gu.se/publication/filer/vatten3.pdf. de här förhållandena stämmer för bakterier också - för varje gram fosfor de tar bort så tar de också bort ca 7 gram kväve. Det är detta som ligger till grund för myten att biopellets bara tar bort nitrat (kväve) Räknat på fosfat och nitrat så tar bakterierna upp ca 4,5 gånger mer nitrat än fosfat vid normal tillväxt MVH Lasse

Det intressanta är om du gör dessa mätningar med jämna mellanrum för att se om du får någon minsknig över hela karet eller om du bara tar bort överskottet. MVH Lasse

Då är det beroende på hur potentiometrarna dimmar, troligtvis är det genom strömstyrkan. Om det går att lösa det automatiskt med någon styrkrets vet jag faktiskt inte. Skicka någon fråga till elektronikspecialisterna, Janne68, remne, pny eller benighted (eller någon annan) så kan du nog få ett bättre svar. MVH Lasse

Tyvärr är svaret troligtvis nej. Det är drivern som måste vara dimbar och då måste man byta ut den vilket kan vara besvärligt om man inte har spec för varje slinga. MVH Lasse

Mitt akvarie är 120*60*60 ungefär. Jag kommer att använda 3 Dreamchip till att börja med (nominellt 3 * 100 watt). Det troliga blir att de kommer att köras i 150 - 175 watt per chip när allt är injusterat. Det som är bra med dessa chip är att det går att köra de olika kanalerna inte bara i olika dimgrader utan också olika strömmar. Nominellt per kanal vid 100 watt totalt (20 per kanal) är 700 mA per kanal. Max är dock 1400 mA per kanal och då maxar man en förbrukning kring 250 W. Finner man det är lite för lite vitt ljus - ja då kör man upp effekten på de kanalerna lite grand. Jannes68:as driverkort kommer att vara anpassat för det också. 50 wattaren kommer i princip fungera på samma sätt men då är den nominella strömmen per kanal 350 mA och max 700 mA. MVH Lasse