Lasse

Har han fyllt det med vatten. Jag tror att det relativt höga ljudet i första hand är ett resonansljud. Se denna tråd http://www.nano-reef.com/forums/index.php?showtopic=111464&st=0 Denna person bytte sina fläktar men kom på att det var upphägningen. MVH Lasse

Det var ungefär detta jag menade med mitt resonemang om konkurrerande system och "Rowan" (GFO) som "lager". Vart kommer detta citat ifrån? MVH Lasse

110 liter plus 20 liter sump MVH Lasse

Ja - då var man igång igen. Fick mitt Red Sea Max idag och jag har så smått kommit igång med att packa upp och börja fundera. Karet kommer mer eller mindre komplett med skummare och allt. Jag kommer inte att använda skummaren utan skall bygga om filterfacket så det passar mig. Grunden skall vara samma typ av filtrering som jag körde i mitt Molly. Ett ingångsfack med återcirkulerande vatten över biobollar. Ett svampfilter med horisontell genomströmning och sedan det nya en DSB i filterfacket. Efter ha tittat på hur filterfacket är konstruerat nu så har jag fått lite att fundera över. Det troliga blir att jag lägger en DSBbotten i hela filterfacket och sedan gör fackindelningen ovan denna. Senare får jag ta ställning till om jag skall göra en liten belysning över filterfacket. Börjar med att visa några bilder från ikväll. Bilder 1 - 3 visar bygget av skåpet och slutlig placering. Bild 4 är startkitten som jag köpte också, Resten av bilderna är på diverse grejer. MVH Lasse

Både Klasse och IKEA har skrivbordslampor som är gjorda för dessa 11 wattare (IKEA 145:- och Klasse 195:-) MVH Lasse

He He He Heeeee...... MVH Lasse hinner inte skriva mer....

Edit: Tack för ändringen av rubriken Grattis på födelsedagen Christian MVH Lasse

Från Här MVH Lasse

Ta baksidan på en skruvmejsel och knacka försiktigt runt skadan, speciellt längst ner till vänster där det ser ut som det finns en liten sprickbildning. Har du sprickor som är påbörjade kommer ditt knackande att få dem att expandera. Även om inte detta händer så är det lite lotteri att fylla karet och veta hur länge det håller. Jag skulle gjort som Laggeman säger, om inte för annat för att få en lugn nattsömn. MVH Lasse

Inte så revolutionerande detta heller - används av vad jag förstått av många proffs i korallodlarbranchen (OBS också de som odlar SPS:er). Vi har nog olika mål Patrik. Mitt är i första han att göra ett fint korallkar med betoning på trivsel av koraller. Makroalger får bli ett verktyg mer än själva målet. Du verkar vara intresserad av ett vackert makroalgkar med betoning på makronas krav. Sen är det en sak att min övertygelse är att de flesta som kör så kallade näringsfattiga kar i verkligheten har nitratvärden kring några ppm även om akvarietesterna rapporterar 0. Jag hoppas att jag i en framtid skall få möjlighet att göra noggranna mätningar av ett antal kar och slutligen avgöra denna disk. I flera fall har jag sett att folk i olika trådar skrivit att nitrat påverkar kalcifieringen (bland annat från dig Patrik). Har aldrig hört detta - eller sett det. Däremot verkar den allmänna meningen vara att höga fosfatnivåer påverkar kalcifieringen negativt. MVH Lasse

Jag har inga siffror på kisel (silikat) i Göteborgsvattnet - vet bara att det är lågt. Fosfor mindre än 4 mikrogram per liter (<0.004 ppm), dvs max 40 mikrogram in i karet. Jag gör det här försöket för att se om en låg nitrattillsättning gynnar andra alger (grönalger, zooxanteller och dylikt) på bekostnad av röda blågröningar. Jag kommer att sätta in 2 eller 3 blåbandade eremiter i det ena - inga i ett annat. Tanken är ju att man genom tillsättning av nitrat skall öka upptaget av fosfat och på det sättet ettdera få mer mat till betare (mikroalgspåret), mer makroalger att skörda (makroalgspåret) eller, som glöms bort ibland bättre tillväxt av vissa koraller (korallspåret) och samtidigt få låga fosfatnivåer. Observera - ovanstående är inget inlägg i debatten om låga näringsnivåer för färggranna SPS utan gäller andra koraller än SPS. De cyanobakterier som vi oftast ser i akvarium -är hör och häpna i n t e kvävefixerare i sig självt men när de ettablerar ett växtsätt typ täckande matta så finns det mycket som tyder på att de med en samexistens med kvävefixerande anaeroba bakterier kan tillgodogöra sig atmosfärsiskt kväve. Därför är orsaken till att jag stoppar in eremiter i ett av karen att se om "mattan" störs i sår stor utsträckning att de inte får kvävefixering som konkurensmedel. Egentligen borde jag ha ett kar där jag bara använde eremiter för att täcka allt - med det får bli en annan gång. Detta är själva grundvalen för blågröningarnas ekologiska roll och samtidigt grundvalen i ekologiskt jordbruk och all odling utan konstgödsel. detta kan också vara anledningen till att blågröningar oftast bara finns i uppstarten - eg att de själva försämrar livsbetingelserna och förbereder sin egen undergång (känns det igen?) mitt försök går ut på att se om man kan "speeda" upp processen lite grand. Jag har i alla fall tänkt på det. Till Peter (Clownen) frågan om inte en liten matökning kan ersätta kaliumnitrat - jo givetvis men man tillför ju fosfor då också och hela grundtanken är ju att inte ha obalans mellan dessa två ämnen. Ändrar man matningen och använder högproteinfoder så är det lättare att uppnå effekten. Jo du - det är frågan. Jag vet av egen erfarenhet att man kan ha dessa täckande röda mattor även vid väldigt höga nitratnivåer (och då talar jag om fall där det är gjorda vetenskapliga mätningar - inte akvariemätningar) Jag har ingen förklaring till detta mer än att det måste finnas någon mer parameter som inte är belyst ordentligt i vissa fall. Belyst var en liten ordlek eftersom jag just tror att det kanske handlar om just belysningintensiteten. Det kan också vara så att belysningen har sitt våglängdsspektra på så sätt så det gynnar det röda "klorofyllet". Helt enkelt - jag vet inte men jag har sett samma sak i några fall. Vore kul om du kunde beskriva dina olika algers placering i karet i förhållande till belysningen. MVH Lasse

Växtkillarna har kaliumnitrat KNO3 i sina PMDD blandningar. Hör med PatriksS MVH Lasse

Det här ser riktigt bra ut Mattias. MVH Lasse

Det är den kollektiva hämnden Patrik ( för alla gånger du glidit ut) MVH Lasse

För att få lite exaktare dosering så kan man lösa upp 10 gram Kaliumnitrat i 1 liter RO vatten. Då vet man att man (väl blandat) att 1 ml innehåller 10 mg KNO3 eller 6,1 mg NO3. Till 27 liter doserar man 4,5 ml - då ligger man när 1 ppm i nitrat. (om jag räknat rätt) Det var väl detta som Tintomara menar. MVH Lasse

Då förstår jag vad du menar. Jag - som du - tillhör nog fortfarande "Old School" och kommer nog tills den dag jag dör prata om nitrosomonas och nitrobacter eftersom det mer för mig är en beskrivning på en ekologisk nisch än på arter. Visst har den nya tekniken "ställt" till det här också och man får nog sakta acceptera nya namn och tänkesätt men grunden kvartstår - det är en i huvudsak autrof process och de erfarenheter som finns om nitrifikation stämmer fortfarande även om ansvarig organism skulle skifta namn. I detta fall är jag ingen "early adapter" och jag har ungefär samma ståndpunkt som du Peter. Vad jag vet, av egen erfarenhet är att den organism som finns i jord och som oxiderar nitrit till nitrat fungerar i saltvatten. Denna organism har alltid förr kallats för nitrobacter. Vad jag ville med min skrivning var att inte ta upp en disk. om namn men gärna en disk. om funktion. Sen en liten rättelse om min person - jag är inte marinbiolog utan den akademiska utbildning jag har är fiskeribiologisk - jag är formellt utbildad till fiskerikonsulent - vilket jag iofs aldrig har jobbat med. Jag har hållit på med viss tillämpad forskning på det ekologiska området - bland annat om nitrifieringens betydelse. Samt lite annat smått och gott. MVH Lasse

Nä - men jag har och testen är på full gång i tre dublikat med lite olika förutsättningar. Röda cyano i två och en trolig pansarflagelat i ett annat. (försöket gäller nitratbegränsning där jag är övertygad om att Patrik har rätt. Vi får se - jag har haft fel förr) Jag gick paralellt in med två nya sniglar i vart och startade för två dagar sedan men kaliumnitrat varje dag. Inledde med ett kraftigt vattenbyte också (50 %). MVH Lasse

Nu förstår jag inte riktigt vad du syftar på? MVH Lasse

Jag vill lämna disk om vilka bakterier det är som gör vad i nitrifikationen - vad som är viktigt är deras natur som autotrofer oavsett vad de kallas för art. Det är klart att artdefinitionen har blivit bättre på senare år eftersom man använder artspecifika markerare för att se vilka bakterier man har att göra med vilket man inte hade tillgång till på 70-talet då man i stort set var tvungen till att lita på en morfologisk undersökning vilket kan vara lite besvärligt vad gäller bakterier. Vad gäller första steget ammonium - nitrit har jag i senare litteratur sett bägge uppgifterna. Till syrekonsumtionen av en DSB. Jag är lite osäker men försöker göra en logisk tankebana kring problemet. Jag tror inte det är DSB:n i sig som är faran här. Kommer vi ner i det skiktet som är syrefritt så är det ju per definition inte någon syreåtgång där utan den är ju i det området av DSB:n som är syresatt och där syrekrävande heterotrofer konsumerar syre i de översta lagren och detta syre måste tillsättas från vattenkolumnen. Detta görs ju delvis med hjälp av grävande djur och de är därför precis som bägge "Petrarna" säger oerhört viktiga för att hålla de översta skikten syrerika. Om man får någon nitrifikation där är lite beroende på den organiska belastningen. Är den organiska belastningen hög (ex genom vodkametoden) tror jag att risken är stor för nedsatt nitrifikation och uppspeedat syrebehov i de övre skikten av DSB:n på grund av högre aktivitet av heterotrofa bakterier ( jag har försökt att hitta någon annan beteckning på dessa bakterier som är lättare att förstå men inte hittat det. "Rovbakterier" kanske är ett bra uttryck och då får man kalla autotroferna för primärproducerande bakterier). Detta syrebehov i den syresatta delen av DSB:n måste ju ersättas av syretillsättning i vattnet. Använder man skummare så tror jag inte problemet är så stort med tanke på cirkulationen man brukar ha. Använder man inte skummare så kanske det är viktigt med att på sötvattensvis se till att man med hjälp av någon av pumparna får en kraftig vågrörelse på vattnet. Syretillförseln från luften per tidsenhet är beroende på koncentrationsskillnaderna mellan de två medierna samt ytan på det inteface som är mellan dem. Men jag tror att problemet kan vara lite överdrivet för jämför man med ciklidhobbyn vad gäller tillförsel av mat så är belastningen ofta mycket mindre i ett saltvattenskar och i ciklidkar brukar man av hävd ha en del grus som ibland kan liknas vid en DSB i tjocklek. Men man måste också veta att full mättnad av syre uppnås vid ca 1,5 ppm lägre halt i saltvatten än i sötvatten. I sötvatten av 25 grader är det full mättnad vid 8,26 ppm O2 (saltvatten ca 6,8 ppm). Mättnadshalten är vidare väldigt beroende på temperaturen. Vid 30 grader är halterna 7,57 ppm respektive ca 6 ppm. Detta innebär att ju varmare du har i karet - desto bättre behöver din syresättning vara. Jag har några tankar i huvudet hur jag skall lösa denna problematik i min nystart där jag fortfarande funderar på en DSB i sumpen, mest för att det är svårt att lägga upp en ordentlig i Displaytanken. Ovanstående kanske inte är så hemskt klart men sammanfattningsvis så tror jag inte bekymret är så väldigt stort förutsatt att man ständigt har en cirkulation och ser till att ha en ytvattensrörelse om man inte har skummare samt inte missbrukar alkohol i ngn större omfattning. Ett knep från sötvattensakvaristiken som jag vet fungerar i saltvatten också är att använda en oxydator för syresättning och lite annat smått och gott. Men det är en annan historia som man brukar säga. Tycker du det fungerar som helhet nu så skulle inte jag vara så bekymrad över dina svarta områden utan köra på som vanligt men kanske göra som du föreslår - skaffa några grävande sniglar så du får en större djup på den syrerika delen. MVH Lasse

När det gäller gula och röda färger så är det ofta beroende på hur uppfödaren har matat. För att få de starkare färgerna bör man använda foder med mycket färgpigment typ räkskal, betakarotin och annat (även spirulina är bra). Vissa fiskar får ibland inte de vackra gula, orange eller röda färgerna om de inte fått rätt foder från början. MVH Lasse Edit: Letade efter färgämnet i räkskal men stavade fel hela tiden (skall byta tangentbord igen). Hittade ämnet nu: astaxanthin. Se http://www.astaxanthin.org/astax.htm exempelvis.

Patrik Jag tolkade detta som du avsåg steget mellan nitrit och nitrat där nitrobacter/nitrospira är huvudaktör. Båda stegen är normalt autotrofa var vad jag ville säga men jag hittade denna länk http://epubl.luth.se/1402-1528/2001/05/index-en.html som delvis för nytt bränsle på elden.MVH Lasse Ja kan man använda ljusbegränsning så är det nog bra men tyvärr tycker jag att just de röda cyanobakterierna trivs där det är lite skugga av någon anledning. Två Clowner (du är inte ensam om att ha detta i små kar) visade genom beteendet att de inte riktigt trivdes. De var mycket i ytan och försökte simma neråt. Ett beteende jag tidigare har sett på fisk som vistas i mycket syrerika miljöer. Syret kom ifrån både mikro och makroalger men det var stundtals ordentliga pärlband.

Bakterier som lever under syrefria förhållanden funger inte riktigt som organismer som lever i syrerika miljöer. De senare (inklusive vi) använder syre i vår förbränningscykel (citronsyracykeln) som elektronacceptor men de som lever i syrefria förhållande använder lite annorlunda molekyler och samma art av bakterier kan skifta vad de använder som elektronacceptor. Det första som brukar hända under syrefria förhållanden är att nitrat används som acceptor - retsproduktionen är kvävgas och vatten. detta är vad som brukar kallas denitrifikation. När nitraten tar slut så använder bakterierna svavelföreningar (SO4) som acceptor och svavelväte (H2S) bildas som restprodukt. (när svavelföreningarna är slut så används CO2 som acceptor och metangas (CH4) blir resten (=biogas)). För den som är speciellt intresserad se http://www.nature.kau.se/pers/jss/Cellbiologi2ht02/Studiehandledningv38.pdf Att du fått dessa svarta områden en bit ner i bädden visar att denitrifikationen varit framgångsrik på vägen ner - nitratet har tagit slut och bakterierna har fått byta till SO4 i stället. Detta är också en av förutsättningarna för teorin om DSB som förutsätter att koncentrationsskilnaderna mellan den nitratfria zonen (där du har svavelväte) och vattnet kommer att få nitrat att tränga ner och sedan konsumeras på vägen. Normalt vill man ha denna zon en bit ner (för att minska riskerna) men normalt är det ingen fara. orsaken till att du får svavelvätezonen så högt upp kan vara att du kör lite tårta på tårta i din sump. dels har du en kraftig tillväxt av Caluerpa (som konsumerar stora mängder nitrat) dels har du den bakteriella denitrifikationen - du behöver alltså inte gå speciellt djupt innan du har det nitratfritt och per definition får svavelväteproduktion. Men som sagt var - under normal drift så oxideras svavelvätet omedelbar i kontakt med syre och det spelar ingen roll om det syret kommer från vattenströmmen eller från överskottssyret som du får från caluerpan (dagtid). MVH Lasse

Nope - från din egen länk (rödmärkt av mig)MVH Lasse

Henrik - bara för att det står i en bok behöver det inte vara allmängiltigt. Just i uppstarten är det en väldig obalans av näringsämnen i fördel för fosfor. Andra stadiet alger (cyano) är ett tydligt tecken på detta. Makroalger - som har ett stort näringsbehov (eller hur Patrik) kan vara svåra att ettablera och jag inbillar mig (obs inbillar) att deras växtsätt (de tar ingen sten eller bottenyta) släpper fältet fritt för cyano på mer än ett sätt. Det jag inbillar mig är att grönalger (och andra substrattäckande alger) dels tar befintligt kväve (som makroalger) men även befintlig "yta" som begänsar Cyanons utbredning. Jag vill nog starta utan makroalger på grund av instabiliteten i början. Sedan tror jag iofs att det kan vara bra med Patriks metod med tillsatst av kaliumnitrat ändå och skall prova detta vid nästa tillfälle. Sedan har jag numera en liten "splittrad" syn på makroalger ihop med koraller. Jag har haft negativ erfarenhet av makro typ Caluerpa i displaykaret eftersom de trasslar in sig överaltt och verkar som sagt var också kunna bekämpa grannarna med lite kemi. Skall jag ha dem i mitt nya så blir det i ett refugium. Rödalger däremot tycker jag går väldigt bra i huvudkaret. I mina tre nuvarande kar har jag lite mindre problem med röda cyano och troligvis en pansasflagelat (dinoflagelat). Jag har sedan igår behandlat dessa kar med en liten tillsats av nitrat. I ett av dem har jag kvar relativt mycket caluerpa (den med "vindruvor") och ganska mycket koraller. MVH Lasse Edit: Glömde kommentera syresättningen Patrik. I ett av mina kar var syreproduktionen tidvis så kraftig att det ställde till problem för fiskarna - ytterligare ett skäl att ha dem separat.

För karets bästa - se till att vattnet ovan sanden är ordentligt luftat (syresatt) när du arbetar med sanden. Svavelvätet oxideras snabbt - därför är det heller inte farligt i en DSB som fungerar med syresatt vatten ovanför. Däremot om ett strömavbrott skulle göra att vattnet blir syrefritt - då kommer svavelvätet ut från botten. För din hälsa - Känner du en otvetydig lukt av ruttna ägg när du arbetar med sanden och utrymmet inte är ordentligt ventilerat skall du gå därifrån direkt. Hjärnan har en otäck förmåga att adaptera bort svavelvätelukt. Efter ca 30 - 60 sekunder i ett utrymme med svavelväte känner du ingen lukt även om gasen finns där. Känner du lukt - se till att du får en bra ventilation innan du fortsätter arbetet. MVH Lasse