PatriksS

Ultrasnyggt!

Det låter mycket logiskt och vettigt! För att minimera fosfaten-inputen brukar man råda att skölja maten före matningen i lite osmosvatten. Det tar bort den oorganiska (för alger tillgängliga) fosfaten. Man kan också prova att skumma våtare och kolla hur många gånger skummaren omsätter din vattenvolym. Har du ingen sand på botten kan man rikta cirkulationspumparna snett nedåt för att se till att ingen ouppäten mat hamnar på bottnet och ruttnar (med fösfat som följd). Det är ostörd förruttnelse som leder till algproblem, soljus eller elljus spelar ingen roll. (Nitraten är i rimliga mängder inte så farlig, det är fosfaten man skall akta sig för.)

Nej, jag vet inte heller vad som kan vara orsaken. Kan vara för lite näring, för mycket näring, för lite ljus osv osv. Jag överlåter på mer erfarna i den delen att komma med råd. Kanske kan en ny lampa göra susen. Hoppas det blir bra!

Hej igen, Christer! Jag kollade igenom mina gamla bokmärken, och hittade detta, kanske kan förklara saken eller vara till hjälp för dig på annat sätt. Det bekräftar också det som du själv varit inne på redan, att sanden kanske kom in för tidigt i uppstarten: Fråga Svar källa: http://www.thereeftank.com/forums/f77/how-i-would-setup-a-barebottom-or-shallow-sand-bed-tank-29836-3.html

Alger kan inte leva på ljus och vatten, de måste ha nitrat och fosfat. Samtidigt brukar en del (kanske alla) alger läcka ut en del av det som de tar upp, algerna är inte vattentäta. Om du ser alger på rutan innebär det att du har nitrat och fosfat, oavsett vad testerna visar. Tråkigt men sant. :/

Jag gillar Ditt akvarium, Ingemar, rent och fint, med mycket rosa kalkalger och riktigt vackra fiskar! Tummen upp!

Ja, jag tror allting löser sig med tiden, Christer. Som jag har läst så är ju fosfaten begränsande i marin miljö, varför bakterierna försöker utvinna fosfaten med alla medel och från alla substrat. Exempelvis från nya pvc och plastdelar, som påstås innehålla fosfatrik hinna från tillverkningen. Och naturligtvis även från sanden, som gömmer fosfaten i sig själv, innuti i själva kornen. Sköljer man sanden noga och sedan testar det rena vattnet på fosfat så ger det säkerligen inget testutslag, så tillverkarens uppgifter "stämmer". Men när sanden börjar populeras av bakterierna - och det uppges ske snabbt - så vill de komma åt fosfaten, den är nödvändig för deras överlevnad. Och vad vill bakterierna göra - ju, som allt annat levande - fortplanta sig. Detta betyder att de löser upp mer och mer fosfat för att stödja en alltmer ökande population. Och eftersom bakterierna inte har munnar så äter de genom att med hjälp av särskilda syror och enzymer lösa upp fosfaten från substratet till en slags näringssoppa. Denna lösflytande näringssoppa är alltså bakteriernas mat. Denna "näringssoppa" som bakterierna skapat kan ju inte sitta kvar på ett ställe, den flyter upp till omgivningen, till vattenkolumnen. Det som är dåligt för oss är också att bakterierna inte har någon off-knapp, utan de käkar och fortplantar sig tills de fyller ut allt tomrum där förutsättningarna finns. Och i sanden är det gott om plats och gott om gömd fosfat, och således blir näringsutsläppet till vattnet ganska drastiskt. Något som i sin tur leder till att algerna ges möjlighet att fylla nästa näringsnisch. Men sanden är inte bara av ondo. Med tiden kommer den att bli en bra näringssänkare, när fosfaten från vattnet också dras in till substratet. Och vattnet blir då fosfatfattigare, eftersom de hungriga bakterierna i sanden vill ju ta in så mycket som möjligt från alla håll och kanter. Den enda nackdelen är att man inte har någon egentlig koll eller kontrol när bakterierna suger in och när de släpper ut fosfaten. De går i cykler, bakterier överpopuleras och dör, släpper ut näring, växer till igen och tar in fosfaten osv osv. Därför ser man inbland alger i ett fint kar då och då, men inte hela tiden. Ibland ser vattnet kristallklart ut, ibland blir det lite grumligt av okänd anledning m.m. /Patrik

Direkt solljus orsakar inte alger.

Skummaren verkar vara en bs-skummare, har ägt en snarlik, ser ut som en Taiwan-ebay-sak. Instämmer i Havres råd ovan: kolla på vettiga skummare istället. Du behöver ha så mycket vatten- och luftgenomströmningen genom skummaren som du bara har råd med. Bra exempel är skummare från ATI, Deltec, Grotech, om du har mkt pengar så BubbleKing. Man *får* inte snåla på skummaren (och cirkulationen) om du någon gång kommer att snöa in på sps-er. Hellre spara lite på belysningen om det krisar. Bra cirkulationspumpar är Tunze streamers, relativt små, kraftiga, tämligen pålitliga och inte så dyra. Lycka till!

Jäkligt fint akvarium var det innan! Ser ut som om sanden kan vara boven i dramat nu. Din gamla sand har ju stabiliserats sig med bra upptag och utsläpp av fosfat, det kommer säkerligen att ta ett tag innan den nya sanden och dess bakterier gått igenom alla sina cyklar och stabiliserar sig. Bara en gissning dock. Sanden brukar väl grävas upp från ställen nära stranden, där näringsnivåerna är som högst. Kanske prova med en flytande fosfatremover som tränger in överallt? Endast ett förslag. Lyckat till hur som helst!

Heh, jag ser att du crille är oförändrad Jag tycker dock att trådskaparen har fog för sin fråga.

Socker skall INTE användas eftersom det har visats att även korallceller tar upp sockret som kollkälla, korallcellerna går då på turbofart och brunar ut zooxen. Etanol (alkohol) är bäst i test hittills.

Imponerande bra bygge! Ska bli kul att se när akvariet är ifyllt.

Jäkligt fint!!

Bra lösning på cyano, Hashem: Red slime remover. Folk testade också med AntiRed som verkade effektivt mot cyano också. Det är ju svårt att hitta något djur som kan äta cyano. Vad gäller de bruna algerna kan man försöka blanda olika algätare: snäckor, blåbenade eremiter, kanske en ful sjögurka osv. @ Benighted: det finns inte ett enda dsb-drivet kar som inte drabbas av cyano och/eller alger vid en eller annan tidpunkt, i USA eller i Europa. Jag har dock inte någonstans skrivit att dsb är lika med "sjuka problem med alger". Däremot har jag uttryckt förståelse för olika idéer: jag har redogjort för två helt från varandra olika synsätt, inte bara för mitt sätt att se på saken. Nu är ämnet för min del avslutat, fresta mig inte.

Hej igen, Du har en cirkulation på 7 200 l/h och volymen på ditt kar är 440 liter, stämmer det? Om ja så har du en vattenomsättning på cirka 16 ggr akvarievolymen per timme (7 200 / 440 = 16,4). Som en jämförelse brukar jag kika på de akvarier som jag betraktar som lyckade, och där cirkulationen kan ligga på mellan 50 och 100 ggr akvarievolymen i timmen. En sådan kraftig cirkulation ser verkligen till att hålla detritusen (fiskskiten, bakterier m.m.) flytande så att den kan hitta till överrinningen och omhändertas av skummaren. Sådan cirkulation är naturligtvis utesluten för dig, eftersom du skulle få en sandstorm. I ditt kar blir det oundvikligt att skiten hamnar på botten, där det ruttnar (bakterierna käkar upp skiten) och släpper ifrån sig sina beståndsdelar (N och P). Detta i sin tur göder algerna/cyanot. Det faktum att du inte kan testa dig till nitrat eller fosfat i vattenkolumnen betyder inte att du har låg fosfat. Den fosfaten som släpper från stenarna/sanden tas omedelbart upp av algerna/cyano lokalt, dvs. på sten- och på sandytan, fosfaten är begränsande för algerna/cyano och de vill för sitt liv inte släppa igenom fosfaten. Skulle du däremot kunna se fosfaten till och med i vattenkolumnen så betyder det att du har så oherrans mycket fosfat att inte ens algerna/cyanot klarar av att suga upp all fosfat. Att lösa algproblemet kan man alltså göra på i huvudsak två olika sätt: 1. Se till att skiten/bakterierna hålles flytande hela tiden med hjälp av kraftig cirkulation och skummas effektivt ut. Då är ett rent glasbotten att föredra, så att inget sitter och ruttnar. 2. Låta skiten ruttna i karet men se till att man har så högt betestryck (genom sniglar m.m.) att algerna betas av i samma takt som de växer, man "osynliggör" algerna. Efter ett tag (3-4 år, beroende på belastning) kan dock sandbottnet bli så fullt med skit att algerna/cyano kommer inte att hållas i shack med betarna. Då får man vara beredd på att byta ut bottensubstratet (sanden) till en ny. Vad gäller skummaren. Du har en som omsätter 2 200 l/h eller? Eller har tillverkaren angett att den klarar 2 200 liters akvarium? Om det är det första påståendet, att vattenflödet genom skummaren är 2 200 l/h så omsätter alltså din skummare 2 200 / 400 = 5 ggr din akvarievolym per timme. Jag kan tycka att det är ganska lite, men det är bara min högst personliga uppfattning. Hur du än gör - lycka till!

Jag kanske var otydlig i min post. Sniglarna kommer att äta de bruna (kisel-?)algerna. Det är tydligt att nuvarande städpatrull är obetydlig i förhållande till de problem man ser på bilderna. Cyanot (det mörkgröna, snoraktiga) kan man försöka kurera med AntiRed. Jag känner inte till något akvariedjur som äter cyano. Vad avser orsaken till det hela så tror jag att det är det gamla vanliga. Man lägger i massa sand, massa LS, sätter in underdimentionerade streamers och förmodligen en skummare som kanske är i underkant. Bakterierna populerar nu substratet (sande och LS:en) och skapar en syrahaltig näringssoppa som löser upp fosfater, något som leder till cyano. Cyano är först eftersom den är lite snabbare än håralger samt att cyanon kan fixa sitt kväve från luften, håralgerna kommer också men lite senare. Om akvariet är förhållandevis nystartat skulle jag då vilja påstå att det här är bara sandens "naturliga" livscykel, ge bottnet ett år innan det stabiliserar sig. Just nu kommer saker att komma och gå, fosfatet kommer att ibland dras in i bottnet och ibland kastas upp, bakteriepopulationerna fluxar, efter cirka ett år blir det lite mera stabilare. Då kommer bottnet att börja suga i sig fosfat lite bättre, tills det blir fullt där, inom 3-4 år, varefter det kan bli dags att byta ut sanden. För att lindra besvären just nu är ett förslag att skaffa sig en ordentlig städpatrull, kanske öka cirkulationen, prova möjligen med någon flytande fosfatremover, undersöka hur många gånger skummaren processar hela tanken per timme, fippla med skummaren så att du skummar våtare, kolla kvalitén på ditt top-off vatten m.m. osv. Ibland är mer faktiskt bättre. Skall man installera en pacemaker i någons bröst räcker det inte med att ge patienten två Panodil som enda bedövning. Står man inte ut med den nuvarande alginvasionen får man försöka skaffa sig en stor och effektiv städpatrull samtidigt som man åtgärdar möjliga orsaker till problemet. Lycka till!

Jag planerar att skaffa 10 st sniglar till mina 30 liter vatten, och tycker att det är kanske ändå lite i underkant. För dina 440 liter skulle det motsvara minst 130 sniglar, hellre 150 st. Det är dyrare med större kar... Putsarräkorna gör förresten inget åt algerna. Det gröna på sanden ser för övrigt ut som cyanobakterier, ej alg, så där hjälper inte algätarna. AntiRed borde kunna hjälpa mot cyanos för stunden, se över din fosfatexport för det långa loppet. Lycka till!

Fint kar du har! Postar lite bilder, kanske för inspiration, det är i alla fall min bästa förebild, ett helt självrengörande akvarium. Huvudingredienserna är: 1. Ordentlig "markfrigång" mellan stenar och akvariets botten. 2. Kraftig cirkulation som - tack vare mellanrummet mellan stenarna och bottnet - håller detritusen, bakterier m.m. fritt i vattnet och förhindrar att allting bara lägger sig på botten och börjar ruttna, med P som följd. 3. Bra skummare som omsätter akvariet minst 10 ggr i timmen och skummar blött. Lycka till hur det än blir!

Hej, tack detsamma, och välkommen tillbaka med nya tag!

Haha, klockrent!! (Enligt hörsägnen smittades Lasse under Thailand-resan med det fruktansvärt agressiva hajviruset. Det syntes inte på hans bilder eftersom han förvandlas enbart på natten. Jag får passa mig.-ger upp) Usch vad off-topic.

Tack Lasse - jag har saknat dig, ge mig en kram! Bra, då kan vi föra våra diskussioner, fast nu är jag ännu äldre och visare (läs: inte lika otrevlig). Om alla höll med med varandra så skulle det ju vara ganska trist. Kolla den där artikeln som jag postat ovan om du vill, den är ganska intressant.

Ingen fara kompis. Och du har naturligtvis rätt, pH är viktigt även i detta fall, fast Fe-baserade removers släpper ifrån sig järn ändå. Därför brukar man rekommendera att inte addera alltför mycket remover alltför fort i akvariet. Jag såg att bl.a. Stigigemla här på guiden bytt från järnbaserad till alu-baserad remover just för att den järnbaserade läcker järn. Förresten, jag hittade en kul artikel om att vissa bakterier, som utvinner järnet från fasta material (såsom substrat). Det som är intressant är att bakterierna till och med chelaterar järnet med så att den klarar sig längre i syresatt miljö: http://rms1.agsearch.agropedia.affrc.go.jp/contents/JASI/pdf/society/40-2155.pdf

Saliferts flytande fosfatremovern läcker. Salifert uppger det själva: "The phosphate bound by this supplement and not removed by skimming within 24 hours will be set free again by bacterial action." .

Fördelarna med den flytande fosfatremovern - som jag ser det - är: 1. Den tar sig in överallt och kan verka direkt inne i algsnåren. En stationär fosfatremover i en strumpa någonstans bak i filterfacket är helt beroende av vilket vatten som kommer till denna strumpa. När fosfaten läcker ur stenen/sanden så vill ju naturligtvis algerna först ta del av fosfaten, vilket innebär att mindre fosfat kan undkomma algerna och make it till filterfacket. Det flytande alternativet går som sagt in på djupet. En stationär fosfatremover är ju också effektiv, om man använder stora mängder av den - som bl.a. loscars skriver - fast man tvingas vara mkt försiktig i o m att järnbaserade removers läcker järn (som kan stressa sps:er samt göda algerna, järn är ju gödning för växter). 2. En annan, kanske mindre men ändock fördel är att den flytande removern skummas ut och är ett minne blott inom 24 h, medan den i strumpan sitter kvar dag in och dag ut och samlar smuts på sig.