PatriksS

Ove, korallerna ser riktigt sjyssta ut!! Thumbs up! Två kortisar också: - Vad har du för uppmätta nitrat/fosfat-värden? - Vad får du för beräknad pfdd/pur enligt defdacs kalkylator (hur mycket ljus har du och akvariemått)?

Håller helt med, särskilt när man tänker på LS som är övervuxen med kalkalger som gör stenarna till igentäppta och släta bollar. LS köper jag i avsaknad av någon annan produkt av typen LIVE sand eller någon detrivore kit. Plus att man har en chans att få in någon kul alg eller korall. Men inte som filtermaterial. Då får man ju bygga en hel kinesisk mur i karet för att uppnå samma exportegenskaper som en helt vanlig dsb + makroalger. Exporten via makrosar kan man ju också öka genom att öka belysningsmängd. Exporten via stenar är svår att öka.

Nja, det kan vi nog inte enas om. Frågan är om man behöver få bort näringen i den allmänt rådande mening som avses för att få bort debresian? More is less är min uppfattning.... Allt beror på vilken sorts näring vi pratar om.

Kaliumnitrat, KNO3, köpte jag på http://www.haack.se/pmdd.htm, billigt och bra. Det här med att stänga av skummaren: hur skall du annars exportera den fiskmat du pytsar i karet? Via denitrifikationen i LS:en? Jag har ingen aning om vad LS är kapabel till, hur pass effektiv den är som exportväg... Eller med Lasses metod (grönalger som konsumeras av snäckorna)? Makroalgsalternativet verkar inte vara aktuell för dig eftersom du har herbivora fiskar. Vidare: när jag tillsätter nitrat så gör jag det för att gynna något som kommer att konkurrera ut pestalgerna. Nitratet anses vara begränsande i saltvatten. Tillsätter man nitrat, så tar man bort den bromsen, vilket får till följd att någonting kommer att börja växa. Har man övervägande makroalger/mycket koraller så är det dessa som växer och konkurrerar ut skitalgerna. Har man ett halvtomt kar så kan någonting helt annat än det man vill börja växa om man tillsätter nitrat.... Tillsätter man nitrat, och har väldigt låga mikronivåer (järn, koppar m.m.) så kan dessa bli begränsande. Med nitrattillsättningen flyttar man bromsen bak i kön så att säga, beroende på vad som finns allra minst av i karet. Finns det för lite järn, så blir järnet bromsen. Finns det för lite fosfat, så blir fosfatet bromsen. Jag själv anser numera att det är bäst att låta fosfatet vara bromsen, eftersom det mesta som finns i saltvatten är anpassat till det (OBS! det gäller helt andra regler i sötvatten vad gäller nitrat/fosfat/järn m.m). Tom Barr har alltid sagt det också, men det är inte förrän jag själv experimenterat med varierande fosfatnivåer som jag börjat inse det själv. Den bästa bromsen synes för närvarande vara fosfatet. Det uppnår man enligt min mening med hjälp av någon fotosyntiserande organism och icke-begränsande nivåer av nitrat och mikrogödning (järn m.m.). Man bör som sagt vara medveten om att när man höjer nitratet och mikrogödningen så kommer något att börja växa, och det är du som akvarist som avgör vad detta "något" blir.

Anders, bry dig inte om de där struntinläggen ovan, sådana kommer när folk inte har något vettigt svar - då brukar man försöka skämta bort frågorna. Jag följer din tråd med allra största intresse, eftersom du har kört precis enligt alla de traditionella råden, by-the-book så att säga: skummare, fosfat- och nitratremovers, osmosvatten, aktivt kol och väldigt lite mat. Trots allt detta har du inte lyckats eliminera en vanligen förekommande mikroalg. När sådant inte fungerar brukar folk - istället för att ifrågasätta huruvida metoden i sig är kanske helt eller delvis felaktig - skylla allt på användaren och tro att det är just du som har misslyckats tillämpa metoden rätt. Jag lider med dig naturligtvis, samtidigt som jag inte kan låta bli att glädjas åt dina resultat, som bekräftar min ståndpunkt. Du har gjort ett mycket bra experiment och lagt väldigt mycket tid på att redovisa dina resultat - stort tack och bra jobbat! Du hade naturligtvis inga kontrollakvarier eller vetenskaplig utrustning, men det förtar inte det du kom fram till. Jag hoppas bara att du inte ger upp utan fortsätter att söka vidare efter något som verkligen fungerar. Upp till kamp!

Caulerpa, såväl racemosa (ser ut som vindruvor) som taxifolia (ser ut som fjäder) har en benägenhet att crasha även vid ca 15 - 100 ppm nitrat och ca 0,03 - 2 ppm fosfat. Risken för en crash ökar dock ju "renare" du kör ditt akvarium, men det finns andra crashorsaker. Enligt min mening och enligt mina erfarenheter crashar Caulerpa även vid snabba skiftningar i antingen temperatur eller salinitet, eller bägge delarna. Så fort jag är slarvig och gör ett 50-procentigt vattenbyte där temperaturen eller salinitit avviker från det jag har i karet, så brukar Caulerpa sporulera (vittna, bli genomskinnlig, smälta, det amerikanerna kallar "go sexual"). Jag misstänker att det är någon biologisk skyddsmekanism: algen "tror" att förhållanden blivit ogynnsamma (typ att det blivit vinter) och släpper iväg sporer, eftersom sporerna överlever mycket värre saker än lite temperatur-/salinitetskiftningar. Det är svårt att veta vilket som skulle passa i ditt fall eftersom man inte vet exakt hur du sköter ditt akvarium (vattenbyten, matning, fosfatremovers, skummare, nitratfilter, ozone osv.?)

Update snart? *nyfiken*

Uff, det gick, men det krävde som du sa en hel del mod. Tackar för hjälpen!

Mucho gracias, kollat in länken, och en "six line wrasse" framstår som ett bra val, särskilt med tanke på att den sägs konsumera plattmaskar. Nu återstår att ta reda på vem som säljer den fisken.

Mattias, när du meckat med ljuset - hur fick du av huven från karet? Skall man pressa ner den, dra fram eller vad gäller? Hur gjorde du?

Det är inte tal om "som om den inte får tillräckligt med näring", för mig står det klart att det är ett faktum att Caulerpan är kraftigt näringsbegränsad. Vi går igenom checklistan: Näringsbegränsning 1 - Check! Näringsbegränsning 2 - Check! Näringsbegränsning 3 - check! Näringsbegränsing 4 - check! Näringsbegränsning 5 - check! Näringsbegräsning 6 - check! Allt detta sammantaget och du har svaret på varför din Caulerpa inte växer... Jag kan lätt dra en analogi till säg ett barn som får ett halvt äpple om dagen i matväg, men strax efter att barnet ätit av äpplet så får barnet lavemang, åderlåtning, magspolning och blodsniglar. Svårt att se någon tillväxt där heller, eller hur? Det du har lyckats visa är att såväl makroalger och mikroalger har väldigt låga näringskrav, och att de ändå växer - alla dina begräningsningsåtgärder till trots. Du har noterat att debresian börjar se lite vissen ut, men det går inte att dra slutsatsen att det är tack vare dina åtgärder. I mitt kar såg debresian också vissen ut och gick att lätt dra ut efter ett par veckor, trots kranvatten, riklig matning och inga filter förutom det biologiska. Efter ytterligare någon vecka dog nästan all debresia ut helt och hållet, och jag hade bara två tussar på bakre akvarieväggen. Så det kan vara svårt att fastställa orsak och verkan. Det man kan säga är att om man har tillgång till ett refugium med någon makroalg, och vill genom makroalgstillväxt begränsa mikroalger, så bör man inte köra med andra begränsningar än möjligen skummare. En skummare är säkert bra för att genomlufta vattnet, men man bör då också vara frikostig med käket till karet för att kompensera det som kommer att hamna i skummaren. Vidare bör alla nitrat och fosfatfiltren kopplas loss. Möjligen kan man köra med aktivt kol då och då någon dag, för att utesluta alleolopathy och/eller ta bort eventuellt gulnande från vattnet. För min egen del har din uppföljning snarare styrkt det jag förespråkar: att näringsbegränsningen är fel väg att gå om man vill/har möjlighet att köra med makroalger som konkurrens till pestalger och som näringsexport. Har man inte den möjligheten så får man köpa på sig en hel del utrustning och även då är det hit-or-miss: vissa har inga mikroalger med sådan utrustning, andra har det (trots utrustningen). Och då blir man närmast tvungen att gå på det så gulliga ordet "balans" (och tro på "voodoo") tills man fått så många koraller i karet att korallerna börjar agera såsom makroalger och konkurrera ut pestalgerna.

Stort tack Magnus och Stig, skall kolla upp vad är gyltor och pseudochromis! Björn: hehe, jo, om de käkar på skräpalger så är allt frid och fröjd, men i mitt fall har de lite större utbud av "algkäk"

Finns det någon mindre fisk som kan tänka sig att konsumera amphipoder? Dessa har nu blivit alldeles för många i mitt kar och jag ser vissa poder knappra på en alg som är en av mina ögonstenar. Det kanske t o m finns någon korall som fångar sådan "levande föda"? Mycket tacksam för all hjälp, de har blivit en verklig plåga.

Ja, den första lampan (den "inbakad" i reflektorn) är klart bättre än den lösa skruven som nämns senare.

Jag undrar vad som håller allt det underbara som sanden påstås innehålla vid liv under transport och under hylltid (tills konsumenten köper produkten). Är det någon näringslösning i sanden? Vart tar i så fall avfallet (ammonium/nitrit) vägen? Algsporer (det stod något om bl.a. halimeda) kan säkert överleva, frågan är om detsamma gäller för eventuellt övrigt liv i sanden.

Men varför kollar du på sådana där lampor och skyfflar lysrör åt sidan?? Det är ju typ samma teknologi på båda, fast lysrör har den klara fördelen att de är just i form av rör och man kan ha en reflektor ovanpå, de där skruvade lamporna skymmer mer än de belyser. Titta bara på ljusspiralen - de nedersta partierna skymmer ju klart de översta. Sådana lampor är säkert bra att belysa ett rum med, där man vill ha mycket spridning på ljuset, men inte där man vill rikta allt ljus på ett ställe, t ex ett akvarium. Jag personligen skulle nog ha valt ljusrör alla gånger. P.S. Edit: att alger inte växer behöver inte betyda att dessa alger är ljusbegränsade. Caulerpa anges vara en alg med mycket låg kompensationspunkt, och den hittas på djup av upp till 100 meter. Begränsningen kan vara någonting helt annat: nitrat, fosfat, järn, koppar, bor m.m. och m.m.

Aha, okej, men jag undrar fortfarande vad du menat med att alger kan vara dåliga nitrat/fosfat sänkare, och att man kanske exporterar nästan enbart kol med hjälp av makrosar. Hur då? Vi vet att alger, oavsett om det är pestalger eller makroalger, eller vattenväxter, eller landväxter för den delen, inte klarar sig med riktig noll i nitrat/fosfat (alltså 0,00000000000000000000000000....osv. ppb nitrat/fosfat). Det är väl både en vetenskaplig och empiriskt verklighet, och vad jag förstår så kan vattenväxter i sötvatten konsumera upp till 4 ppm NO3 per dag. Makroalger är säkerligen långsammare, men konsumerar ju duktigt ändå, jag ser det bl.a. i mitt kar. För de kan ju inte ta upp nitrat/fosfat/järn bara för att tillverka socker och sedan dumpa nitratet/fosfatet/järn tillbaka i vattnet. Det är t o m väldigt visuellt tydligt, och det går att relativt enkelt diagnostisera diverse brister hos sötvattensväxter som kan härledas till ett visst oorganiskt näringsämne. Jag hade en intressant studie jag kan posta också lite senare, men att makroalger hade en hel del nitrat/fosfat uppbundet framgick vad jag förstår redan av den där länken till uppgifter från Holmes-Farley: http://www.advancedaquarist.com/issues/sept2002/chem.htmCaulerpa rasemosa växer oftast som ogräs, och synes ta upp en hel del oorganik, så den borde ju vara en bra exportör? Är det något som jag missar/inte fattar? *fundersam*

Wünderbaar, får ordna med dina alger på något sätt, har för närvarande ingen anledning till att lämna makroalgspåret - hur skulle jag annars exportera? Lasse, en ödmjuk önskan: har du möjlighet att följa upp livet i karet med tester? Jag vet att du inte tror ett dugg på NO3-tester, men det vore jäkligt intressant ändå om du kunde redogöra för vattenvärden under tiden, låt vara att testerna kanske eventuellt möjligen inte återspeglar verkligheten fullt ut. Du kanske kan kalibrera testerna utifrån kända blandningar med KNO3 och KH2PPO4? Det som för mig intressant att veta är nitrat och fosfat. I inledningsfasen synes sniglarna käka enbart kiselalger (eftersom inga andra alger finns ännu), och då är min undran om kiselalgerna är en bra "sink" för nitrat/fosfat, förutom det uppenbara kislet.

Då är det nog säkerligen en lobo. Tack!

Jahaa, haha, tänkte inte ens på det, naturligtvis! Nej, det tror jag inte. Det är snarare en spik åt andra hållet (neråt) - alltså för låg syre - som borde kunna trigga alger, inte när man får bättre syrenivåer. Snarare kan du eventuellt få bättre kalcifiering med bättre syresättning som jag skrev tidigare. Är de svåra att rycka loss? Trådalger som lätt kan avlägsnas brukar bara växa av bara farten så att säga, de är snarare rester från en tidigare algexplosion (när förhållanden var gynnsamma för dem). Har man inga betare så är det svårt att förvänta sig att algerna bara lägger sig ner och dör (även om det händer). Är det lätt att rycka loss och rent algerna är det en signal till dig om att det inte längre finns någon trigger i ditt kar, men den mängd alger som finns måste leva ut sin cykel. De är ju oftast cykliska, algerna: de frodas när det finns något som triggar dem gång på gång på gång på gång. Saknar det en trigger är det bara att avlägsna det som finns så brukar det inte komma tillbaka - förutsatt att man håller karet "triggerfritt" (höga och jämna syrenivåer och ammoniefritt). Och ju mera ljus man har i karet desto bajsnördigare bör man vara med dessa två saker. Vet inte om du blir behjälpt av ett ammonium-test, alger kan säkert gå igång på mindre än vad du kan mäta med ett hobbytest. Dessutom kan det vara svårt att "haffa" ammoniumspiken just när den är som högst (relativt). Brukar oftast uppträda när man rotat i karet och virvlat upp massa skit (lågt syre), eller matat mycket på en gång - ja du vet ju säkert själv allt det här. Skall man göra en stor och "smutsig" ommöblering i karet är det därför nästan nödvändigt med ett 50 % vattenbyte omedelbart efter. Dina Ca/Mg har nästan säkert inget med trådalger att göra.

Kan mycket väl vara, det är ju ni som är experter på koraller. Lobophyllia känns något närmaree, men jag vet inte. Det var ju dumt av mig att inte skriva upp namnet.

Jo, höga och framförallt jämna syrenivåer är väldigt bra som förebyggande åtgärd mot alger (kom ihåg att det är tre saker som triggar skitalger: ammoniumspik, ojämna/låga syrenivåer samt ojämna CO2-nivåer). God syresättning stimulerar även kalficieringen (hos t ex koraller, halimeda, kanske kalkalger). Vad jag undrade mest hur du skulle åstadkomma syresättningen utöver det du redan har. Du skrev något om en slang till skummaren, men skummare kommer väl redan med en slang/öppning som luftintag till pumpen... Eller tänkte du skaffa dig en stor syretub och koppla rent syre till skummarpumpen? Det här med att trådalger växer - är det koncentrerat till något särskilt ställe eller växer det överallt? Växer det ohämmat överallt så är det något som inte står rätt till. Du har inget filter med t ex skumpatron att ställa i karet? Det är bättre att få eventuellt ammonium att omvandlas till nitrat än att ha minsta ammoniet fritt i karet. Generellt: försök att ha en stabilitet (noll NH4, höga syrenivåer) framför allt i karet, och plocka bort algerna manuellt. Testa att plantera något just där algerna växer som mest: ställ dit en stor, robust och ljusskymmande korall som gillar att bre ut sig.

Vägen via fodret är lite osäker: du får ju en del fosfat också, osäkert hur mycket, men det är ju alltid värt att testa. Behöver du höja nitratnivån snabbare än snabbt så är det genom dosering av KNO3. För oavsett vilket foder du pytsar i (mycket protein, lite protein..) så skummar ju du ändå det mesta ut innan foderresterna hinner bli till något nitrat. Jag förstår inte riktigt hur du menar att koppla slang utifrån till skummaren.

Detta är högst intressant, Rebecka!! Exporten genom djur: hur kan man göra det rent praktiskt - tänker du då typ amphipoder, som äts av fisk? Men en fisk tillgodogör sig ju inte hela näringsvärdet, utan typ 25 %, och resten går tillbaka i form av oorganisk nitrat/fosfat. Tänker du då dig bakterier sedan som käkar nitrat i en DSB, bakterierna konsumeras av maskar, maskarna konsumeras av fisk, eller? Bara spånar lite. Jag är inte så säker på vad som menas med att vissa växter/makroalger bara exporterar kol: hur då? Menar du att de inte behöver oorganisk nitrat/fosfat alls? Caulerpa racemosa växer hur som helst jäkligt fort (ett ogräs faktiskt) och enligt den där länken från Holmes-Farley innehåller en hel del nitrat och fosfat. Rent intuitivt känns C. racemosa som en väldigt effektiv exportväg.

Tackar, grabbar, den verkar faktiskt likna en lobophyllia!