Gå till innehåll

Mekanisk filtrering


Arcticreef

Rekommenderade inlägg

Oj, då måste det ha varit väääldigt grötigt i baljan !

Hos mig brukar det iallafall ta ett par veckor.

.

Njae, snarare stora partiklar, tom DIY-varianten med 1½ liters petflaskan lyckades jag fylla på 2dygn, betydligt bättre nu, men kommer bli ännu bättre efter jag flyttat baljan då all sten ska sköljas å gruset bytas ut.

Och då ska jag försöka få dit en filterpåse i sumpen på ngt sätt med, lite trångt för tillfället.

Så om plats finns så häng på en filtrepåse på röret ner till sumpen, gör rent 1ggr/v.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

En annan lösning på mekanisk filtrering är att ha en viss del av sumpen som en sedimentdel, det som jänkarna kallar för "settling tank". Där skall vattnet flyta långsamt, så att partiklarna faller ner till botten och kan lätt slamsugas.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

[

quote=Lasse;227611]Det är helt riktigt att nitrifierarna utnyttjar oorganiskt kol och att du inte stimmulerar dem med tillsats av organiskt kol. Vad du däremot stimmulerar är de heterotrofa bakterierna,

de va precis vad jag sa Lasse.. bra att du håller med då.

Om man tittar på ett normalt syresatt filter så finns det där syre och platser att sitta på. Två förutsättningar som både de aeroba heterotroferna och autotroferna behöver. Hetrotroferna behöver organiskt kol dessutom och organiskt material och autroferna behöver oorganiskt kol (karbonater - ej koldioxid) samt ammonium och nitrit. Finns all förutsättningarna, dvs syre, plats, organisk kol, oorganiskt kol, organiskt material samt ammonium och nitrit är det bara en sak som bestämmer vilken bakteriegrupp som tar över filtret nämligen tillväxttakten. (förutsätter att det är "sittplatserna" som är begränsande och att det andra finns i överflöd).
som sagt..finns inget kontroversiellt i detta...

tränger ut nitrifierarna och det kan på ganska kort tid fullständigt slå ut nitrifikationen i ett belastat filter genom att heterotroferna tillväxer mer än tjugo gånger fortare än nitrifierarna.

Bra inlägg..det är precis detta jag debatterade för nån månad sedan, o kastade ut den bollen till en del zeovitesperter på östkusten. De enda svar jag fick va att jag va ute o seglade. Kul Lasse att vi framkastar samma teori där också.

Genom att backspola filtren (spola ut det organiska materialet) så löser man detta problem med den interna BOD belastningen i ett nitrifikationsfilter. Detta är precis det som sker när flushar sitt zeovitfilter - man tar bort den interna BOD belastningen (som byggts upp av tillväxten bland annat av nitrifierarna) och nitrifierarna får ny jungfrulig mark att sätta sig på och lever i godan ro tills BOD:en är uppbyggd igen. Genom den ofta förekommande "flushningen" i zeovitfiltret så säkerställer man en god nitrifikation som annars hade blivit dålig beroende på den organiska kolttillsättningen och den interna BOD belastningen
. Hmm..e detta din egna teori eller vet du att de verkligen är så här?? tycker de låter väldigt konstruerat...ditt resonemang bygger på att de heterotrofa bakterierna slår ut nitrifierarna i signifikant mängd...att dom rent teoretiskt hämmas när dom heterotrofa bakterierna får sin kolkälla o växer till..de stämmer säkert..men vilken signifikans detta verkligan har..de vet vi nog inte. Dessutom hinner knappast nitrifierarna växa till sej så snabbt för du flushar ju filtret varje dag, så isåfall hjälper knappast flushingen att få nitrifierarna på plats igen. För de tredje så tror jag inte zeovitfiltret över huvudtaget spelar en avgörande roll som plats för just nitrifierarna....dessa finns o räcker till på annat media i akvariet. Om zeovitfiltret rent teoretiskt förlorar alla sina nitrifierare tror jag inte de gör något med andra ord..för de är inte zeofiltrets huvudfunktion, att vara nitrifieringshärbärge.

[

quote][Zeovitmetoden exempelvis bygger också på en bra och snabb nitrifikation i och med flushningen av reaktorn så ofta som hinns. Detta säkerställer att nitrifikationen blir effektiv, speciellt i samband med tillsättningar av organiskt kol som annars kan begränsa nitrifikationen i ett filter genom att en tillsats av organiskt kol ger de mer snabbväxande heterotroferna en fördel /QUOTE]

ja som sagt..de e de här jag torr du har fel i...för de första är de tveksamt hur mkt nitrifierare de hinner växa till mellan flushningarna..du s'ger ju själv att de tar 13 timmar för dessa bakterier att fördubblas..o vi flushar filtret 1-2ggr per dag. men även om så vore..så tror jag fortfarande du har fel i att zeofiltrets funktion skulle vara nitrifikationsfabrik.

den är i första hand en assimilationsfabrik..om så på bekostnad av viss nitrifikation.

Mvh

Jonas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

I min sump har jag ett fack som röret från ytavrinning kommer till, bara en enkel glasskiva som inte sluter tätt mot botten av sumpen utan lämnar ett litet gap på 2 cm. Det facket är fyllt med vanlig filtervadd. Brukar lägga i en hel stor påse en gång per månad och jag har inte en partikel i vattnet knappt trots lite svag cirkulation.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

[

så tror jag fortfarande du har fel i att zeofiltrets funktion skulle vara nitrifikationsfabrik.

den är i första hand en assimilationsfabrik..om så på bekostnad av viss nitrifikation.

Mvh

Jonas

Så har jag också fattat det: zeofiltrets huvudfunktion skulle vara att ge grogrund för bakterier som tar in oorganisk nitrat och fosfat för att sedan skumma ut bakterierna. I motsatt fall skulle ett sådant filter vara även sämre än ett sötvattens ytterfilter. Men jag tror inte att Lasse menade så heller.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse har ju mätt nitrifikation före och efter renspolning av bod ur filter i fiskodlingar. De data som han har fått fram kan man inte enbart kalla för teoretiska bevis utan de är i högsta grad egna erfarenheter som rankas så högt här på forumet.

Oavsett vad som är vitsen med zeovitreaktorn så tror jag inte att vi kan utesluta en hel del nitrifikation däri, alla förutsättningarna för det är uppfyllda.

Själv använder jag ett helt nytt koncept.....Biolitemedia :). Kombinetat med ett effektivt mekaniskt förfilter skapar det en sjukt bra amoniumstabilitet.

Generellt tycker jag väl att sedimentering är den enklaste och bästa formen av mekaniskt filter om det funkar, borde dessutom vara alla nitrifieringsräddas val. Med sedimentering får man en enklare rengörning som inte måste ske varje dag, min och alla andra latas favorit.

MVH

Magnus

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

En annan lösning på mekanisk filtrering är att ha en viss del av sumpen som en sedimentdel, det som jänkarna kallar för "settling tank". Där skall vattnet flyta långsamt, så att partiklarna faller ner till botten och kan lätt slamsugas.

Menar du som en vortexkammare

sk vortex.

Vattnet från pumpen går in i den runda vortexen där det bildas en virvel och de större tyngre partiklarna faller till botten där de lätt skjöls ur med kranen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...