Gå till innehåll

Nya tångskogen på Sjöfartsmuseet Akvariet


Rekommenderade inlägg

När det gäller mycket av det här är vi väl mer eller mindre nybörjare allihop, just därför är det så bra att vi kan bolla ideer och erfarenheter.

Risken för krasch är ju naturligtvis mindre i stort akvarium med blandat bestånd och diverse småkrafs. Men det är ju också frågan om vi vet vad vi egentligen borde veta om vad tången behöver. Kväve och fosfor kan vi ju mäta och jämföra med naturliga värden. Risken finns dock att det kan vara annat som också är viktigt, somliga arter kan ju vara sugna på jod t ex. Det är ju sånt som kan ta slut fort nog och utan att vi egentligen vet om det.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 81
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Absolut. Tillsatser är något som förmodligen kommer att bli viktigt för oss. Vi har inga möjligheter att byta 50% varje månad som dom gör i artikeln

http://www.advancedaquarist.com/2009/10/aafeature

Sen vill man ju helst hitta rätt ämnen så de "rätta" algerna växer och fulalger inte gör det. Vill vi bara göda akvariet så har vi gott om fint och kallt saltvatten med näring i, i vårt kalla mindre system. Drömmen hade ju vart att koppla ihop det, men då hade det vart svårare att kontrollera vattenvärdena och förmodligen blivit mycket skitalger. Så vår ide är att sköta det ungefär som ett korallkar och vara väldigt försiktiga med N och P, eftersom det är lättare att tillsätta än att få bort.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 2 veckor senare...

Nej, inte direkt. På andra kalla system men inte just detta. Tanken är ju att det inte ska behövas när allt kommit i fas. Om det nu gör det.. :)

Sen har vi en del värmeproblem redan. Så mer ljus hade blivit ett problem.

Men du får gärna utveckla om du har en ide. Jag bara läst om ATS och ingen praktisk erfarenhet om det.

/ David

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

En investering i LEDs kan väl inte vara så svårt att motivera längre, tänker mest med tanke på elsparingar, lampbyten etc? Borde även lösa problemen med hetta (vilket i sin tur borde dra ner kostnad av AC kostnader etc i byggnaden?)

Hur man än räknar på det är leds billigare om mna inte planerar att lägga ner inom ett par år.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nej, inte direkt. På andra kalla system men inte just detta. Tanken är ju att det inte ska behövas när allt kommit i fas. Om det nu gör det.. :)

Sen har vi en del värmeproblem redan. Så mer ljus hade blivit ett problem.

Men du får gärna utveckla om du har en ide. Jag bara läst om ATS och ingen praktisk erfarenhet om det.

/ David

Ja, det finns ju lite olika typer av ATS:er. Den jag har erfarenhet av sänker temperaturen genom ökad avdunstning (i korallkar) så den borde inte höja tempen så mycket för er. Dessutom kan man belysa med enbart 660 nm leds och dom adderar i princip ingen temp. Kolla gärna in i ATS:tråden här på forumet (länk i min signatur) för lite mer inspiration.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja, LED hade vart bra på många sätt och om vi får till en större ombyggnad så kommer vi kolla på alla sådana energisnåla och smarta lösningar.

Men till detta karet fick det bli budgetvarianten, eller ta det vi hade hemma. Plus att vi sett stora kar i Holland (Burger Zoo) som lyckats hålla ljuskrävande koraller på flera meters djup med ljus från MH. Så det kändes som enklaste lösningen just nu. Sen har vi pratat med en leverantör om att ta in LED och plasma och prova över delar av akvariet. Intressant att se hur det fungerar för djupare kar. Sen har jag inte riktigt hängt med i allt nytt som hänt med utvecklingen av LED det senaste, så det kan säkert vara så att det slår MH lampor på flera sätt.

Anledningen till att vi har många 400W MH är att det blir enklare att serva och ha reservlampor och delar hemma när vi bara har en typ av lampor. Men värmen och elförbrukningen är då nackdelar vi får tampas med.

/ David

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja, Lasses bygge var imponerande. Väldigt mycket ljus. Någon sådan lampa hade vi gärna testkört över någon del av karet. Sen kan man väl byta och trixa med våglängder också. Intressant. Hoppas få mer tid att fördjupa oss i sådant i sommar.

Djuren har följde med stenarna in i akvariet har växt till sig rejält. Vanliga sjöstjärnor och strandkrabbor verkar växa väldigt fort i temp över 15 grader. De större algerna växer också, fast det är svårare att se hur mycket. Nästan inga alger som har fallit isär, vilket vi var rädda för. Det känns bra.

Tre st sjöborrar har flyttat in nu. Svårt att se vilka alger de fördrar. Någon hade gnagt av skaftet på en stor Laminaria, tyvärr. Provat limma fast den på en sten med koralllim.

Fortsättning följer.

/David

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Är ju som ett stort algfilter hela karet
Och ett algfilter behöver ...... och ...... för att växa och föröka sig. Dessutom behöver det ......... som oorganisk ......... Dessas algers tillväxtplatser i naturen är ingen slump - kraftigt strömmande vatten som ger stora kvantiteter näringsämnen per tidsenhet (även om själva koncentrationen per liter kan vara låg) och kraftigt luftblandat vatten som tillför koldioxid från luften. Tror att ni måste börja tänka växtakvaristik istället för korallrevsakvaristik. Man kan också tänka massbalans istället för koncentrationsbalans.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Härligt att du ville titta in Lasse! Ja, det kan säkert stämma. Anledningen till att vi inte tillsätter någon näring än är att vi vill se om det räcker med tillväxt och våra små filter (skummare och sandfilter) för att hålla nere främst fosfat. Och se om vi får bort "skitalgerna" när näringsvärdena kommit ned. Sen kunna tillsätta N, P och andra ämnen när, förhoppningsvis, tångarterna har tagit över.

Växtakvarier är inget vi har erfarenhet av så du får gärna utveckla om du har ideer. Vill du utveckla "massbalans istället för koncentrationsbalans"?

Tack!

/ David

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Börja med att använda tanken just som ett algfilter till det övriga systemet. Skitalgerna går inte automatiskt ner bara för att ni får låga näringsvärden, jo det gör de vid extremt låga värden men innan detta händer så har makroalgerna gått ner. Skitalgerna har en tusenfaldig större upptagningsyta genom trådformen och konkurerar därför som organism mycket bättre i låga mängder - gäller både för näring och kolkälla(koldioxid). Skitalgerna bekämpas nog bäst genom betare och att makroalgerna skuggar ner dem. Friska och starka makroalger har ingen påväxt. Friska och starka alger förutsätter också god tillgång på mikrogödning (spårämnen i korallkretsar) Eftersom makroalger av den typ ni har inte bygger upp kalkskelett så är inte fosfaten så kritisk i ett sådant kar. Snarare så är det kvävet som begränsar tillväxten i ett rent saltvatten i naturen.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack! Ja, det låter rimligt. Fast nånstans har jag för mig att jag har läst att de större algerna (laminaria bla) kan lagra näring, vilket de fintrådiga/snabbväxande algerna är sämre på. Därför inbillar jag mig att de kan konkurera bra vid låga näringsvärden. Jag får leta mer info om detta. De borde ju vara tåliga mot både låga och höga näringsvärden då de är fleråring.

Syns ganska tydligt att det är rent på bakgrunden under Laminaria-blad. Skuggning gör nog en del. Undrar om de kan vara nån kemisk krigsföring också?

Betare hade vart den absolut bästa lösningen, och vi letar för fullt efter lämpliga djur. Snäckor, gammarus, multe, sjöborrar mm står på listan över tänkbara betare.

Någon som har förslag på algnäring/gödning/spårämnen?

/ David

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

större algerna (laminaria bla) kan lagra näring, vilket de fintrådiga/snabbväxande algerna är sämre på. Därför inbillar jag mig att de kan konkurera bra vid låga näringsvärden
Kan så vara men vad händer när lagringen är slut och när skall de lagra upp om man går efter koncentrationsteorin? Lagringsförmågan är nog snarare en följd av flerårigheten i våra vatten och chansen att få upp en växtmasa både för näringsupptag och fotosyntes i ett tidigt stadie innan de fintrådiga algerna ockuperar livsutrymme på vårarna.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Laminaria omvandlar solenergin på sommaren till sockerarter (därav namnet Laminaria saccharina) som den sedan utnyttjar under vinterhalvårets mörka tid i kombination med vinterns högre kvävehalt. I mitt akvarium växte de mer på vintern än på sommaren. Så under ljusa förhållanden har de inget övertag mot trådalgerna. Källa:

http://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/arter/algae/phaeophy/lamisacc/lamisa2.html

Jag ska kolla hemma vad jag körde för spårämnen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Kollade filtersockan/håven vi har satt på avrinningen och upptäckte massa småkryp. Försökte få till bilder men det va lite svårt. Havsborstmask och gammarus kände vi igen men dessa små kunde vi inte komma på vad det kunde vara. Någon som har en ide? Ungefär 1mm långa. En ligger på sidan och en ligger med fötterna ned.

post-5173-14468925651945_thumb.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...