skummaren är övervärderad som syresättare.?

[jonasroman]

Då lyfter vi en fråga till:
Hur bra syresätter vi egentligen vattnet med cirk.pumpar, syrestenar o skummare?

Enligt denna artikel, så finns en del myter där också:
Artikelförfattaren sammanfattar:
1) Cirk.pumpar syresätter vattnet mkt dåligt,  knappt nåt, men det transporterar det av andra processer syresatta vattnet.
2) Syrestenar, o skummare kan hyffsat effektivt syresätta SMÅ mängder vatten, men har man mkt vatten är det betydligt mindre imponerande effekt. Inte ens i en korallodling där man hade enorma skummare(och ytcirk) kom man i närheten av fullsaturerat vatten.
3) Den metod som är överlägsen såväl syrestenar som skummare, är naturens egen: Fotosyntesen. Så ett refugium som är belyst nattetid tycks vara det bästa sättet. Den enda metod som verkligen syrsatte vattnet till mättnadsnivåer. 

Denna artikel är tänkvärd. Jag kommer inte sluta med mitt algrefugum om man säger så;-)

Den tonar ner skummarens effekt som är ofta överdriven..och lyfter fram fotosyntesens. Inget system kom utan fotosyntes upp i normal syremättnad trots kraftig skumning(eller cirk, syresten)! 

Ändrat 15 februari 2016 av jonasroman

[jonasroman]

länk:http://reefkeeping.com/issues/2005-08/eb/index.php

 

[LN21]

Nu tycker ja att skummar-pumpar har blivit effektivare på 10 år.

Men ja håller med dig i att det inte ligger i piplinjen att skrota sitt refugium

[Lasse]

Jag drar helt andra slutsatser från den artikeln. Rätt dimensionerad skummare är effektiv och nödvändig för syresättningen nattetid. Nu behöver ju inte skummaren vara försedd med skummarkopp iofs sig men det visar att tekniken med att skapa ett moln av mikrobubblor ökar syresättningen betydligt. Att vanliga luftstenar inte gör det är en kunskap som är 40 år gammal - minst. De syresätter genom att skapa en stor yta genom att vågor bildas på vattenytan - inte genom bubblorna i vattnet. Vågbildande Streamers fungerar bra också.

Om vi tittar på exemplet med Clown-akvariet så ser man skummarens betydelse

Utan skummare så varierade syrgashalten mellan 16 - 80 %. Med skummare så ligger syrgashalten mellan 80 % och 100%. Hur i h-e kan man säga att skummarens roll som syresättare är överskattad?

Att tro att en skummare/luftning skall ge en syrehalt på över 100% är att inte riktigt förstå de fysiska lagarna. Det är mycket bra att med luftning i ett normalt akvarium ligga på syrenivåer kring 80 - 90 % mättnad under natten. Skummaren har ytterligare en viktig uppgift - och det är att dra ut syre under dagtid när man lätt pga. av fotosyntesen kan komma upp i mättnadsnivåer på över 100 %

Det här är givetvis en fråga om luftning, genomströmning och omsättningshastighet.

Vad artikeln visar däremot är att det finns risk för syrebrist nattetid och det är nog en risk som har underskattats när det gäller koraller och deras cellandning. Det är också så att användandet av en organisk kolkälla kommer att öka syrekonsumtionen på grund av större bakteriepopulation. Jag har förr tagit lätt på det påståendet att man inte skall köra organisk kolkälla utan en effektiv skummare men har ändrat mig efter dels artikeln Jonas länkar till, den här artikeln (den artikeln skulle nog ha en egen tråd - den tar för mig totalt död på teorin om en koldioxiddriven kalcifiering) och från andra indikationer jag har.

Jag har förut inte ansett syrebrist vara ett problem i saltvattensakvarium på samma sätt som tätt bevuxna växtakvarium är i sötvatten. Jag har ändrat mig och detta kan kanske vara en förklaring till konstiga, snabba dödsfall hos våra koraller. Jag har förut dragit ner på cirkulation nattetid - det är inget som kommer att ske i mitt nya akvarium. Förutom en bra skummare - med eller utan skummarkopp (märk väl - detta kommer från mig ) så kommer jag att ha ett trickelfilter på mitt nya akvarium för att maximera syresättningen/hindra syrenivåer över 100%. .

Jag kommer också att försöka ha ett omvänt refugium - men det handlar mer om att få ett stabilt pH.

 

En sak är säker - jag kommer nog att köra en del syrgasmätningar i det nya när det kommer igång. Kontinuerliga mätningar.

 

MVH Lasse

 

[mikoto]

Hur väl syresätter atmosfären vattnet? Alltså det syre som finns i luften. Om jag kollar på lasses inlägg så ger ju siffror ett sken av att den kan vara väldigt liten mängd. Har detta med höjden på vattenpelaren att göra också? Borde inte det innebära att desto högre kar desto större krav på syresättningen? Ett riktigt lågt kar kanske har väldigt klena krav, tom obefintliga? Jag tänker mig att det översta lagret vatten syresätts ganska väl av luften och det är därför vi sätter fart på vattnet så att ytvattnet kommer ner till botten och samtidigt bottenvattnet kommer upp till ytan.

 

På det sättet är väl egentligen syrestenar placerade vid botten väldigt utmärkta för att sätta cirkulation på vattnet. Då de skapar en direkt väg i vattnet från bott till topp. Sedan sätter vi även fart på ytan för att göra dess ytarea något större och även röra den konstant så att det inte kan bildas någon "film" som kan förhindra gasutbytet i vattnet.

 

Har man täckglas på karet borde väl även då syrestenar ge en god verkan då de konstant trycker in ny syrerik luft genom vattnet och upp i luften ovanför ytan under glaset. Jag skriver lite mycket om stenarna, jag ska nog skapa en egen tråd så småningom. De ger en kul alternativ cirkulation som känns väldigt underanvänd i våra kar idag...

[Lasse]

Det finns ett otal med iaktagelser om jus hur "syrestenar" syresätter. Det visar sig att det är via den vågrörelse som skapas i ytan. Bubblorna är för stora och har för liten uppehållstid för att syresätta effektivt. Försök jag själv gjorde på 90 - talet visade detta. Det har med bubblornas storlek att göra. Införandet av sk. membranluftare inom reningstekniken på reningsverk medförde att bubblorna blev mindre och blev väldigt effektiva i syresättningen. Mindre luft - mer syre. ett försök jag gjorde som också visade på en mycket bra syresättning var med en sk diffusor kopplad på ett power head. Men då var det bara EHEIMs diffusor kopplad på ett 1200 liters kraftfilter som fungeradetillfredställande.

 

MVH Lasse

[stigigemla]

På den tiden när man hade syrestenar i skummare var det lindträ som gällde för det gav minst storlek på bubblorna. Satte man i en syresten av sten blev det inget skum alls.

På den tiden var skummarna ofta väldigt höga för att få en längre kontakttid mellan bubblorna och vattnet. Nu har man har speciell impeller i skummarpumpar för att tillverka mindre bubblor. Har man en tiondels mm bubblor har de 10 gånger större yta än en mm:s + att de stiger betydligt långsammare. Och då behöver skummaren inte vara så hög.

[jonasroman]

21 timmar sedan, Lasse sa:

Jag drar helt andra slutsatser från den artikeln. Rätt dimensionerad skummare är effektiv och nödvändig för syresättningen nattetid. Nu behöver ju inte skummaren vara försedd med skummarkopp iofs sig men det visar att tekniken med att skapa ett moln av mikrobubblor ökar syresättningen betydligt. Att vanliga luftstenar inte gör det är en kunskap som är 40 år gammal - minst. De syresätter genom att skapa en stor yta genom att vågor bildas på vattenytan - inte genom bubblorna i vattnet. Vågbildande Streamers fungerar bra också.

Om vi tittar på exemplet med Clown-akvariet så ser man skummarens betydelse

Utan skummare så varierade syrgashalten mellan 16 - 80 %. Med skummare så ligger syrgashalten mellan 80 % och 100%. Hur i h-e kan man säga att skummarens roll som syresättare är överskattad?

Att tro att en skummare/luftning skall ge en syrehalt på över 100% är att inte riktigt förstå de fysiska lagarna. Det är mycket bra att med luftning i ett normalt akvarium ligga på syrenivåer kring 80 - 90 % mättnad under natten. Skummaren har ytterligare en viktig uppgift - och det är att dra ut syre under dagtid när man lätt pga. av fotosyntesen kan komma upp i mättnadsnivåer på över 100 %

Det här är givetvis en fråga om luftning, genomströmning och omsättningshastighet.

Vad artikeln visar däremot är att det finns risk för syrebrist nattetid och det är nog en risk som har underskattats när det gäller koraller och deras cellandning. Det är också så att användandet av en organisk kolkälla kommer att öka syrekonsumtionen på grund av större bakteriepopulation. Jag har förr tagit lätt på det påståendet att man inte skall köra organisk kolkälla utan en effektiv skummare men har ändrat mig efter dels artikeln Jonas länkar till, den här artikeln (den artikeln skulle nog ha en egen tråd - den tar för mig totalt död på teorin om en koldioxiddriven kalcifiering) och från andra indikationer jag har.

Jag har förut inte ansett syrebrist vara ett problem i saltvattensakvarium på samma sätt som tätt bevuxna växtakvarium är i sötvatten. Jag har ändrat mig och detta kan kanske vara en förklaring till konstiga, snabba dödsfall hos våra koraller. Jag har förut dragit ner på cirkulation nattetid - det är inget som kommer att ske i mitt nya akvarium. Förutom en bra skummare - med eller utan skummarkopp (märk väl - detta kommer från mig ) så kommer jag att ha ett trickelfilter på mitt nya akvarium för att maximera syresättningen/hindra syrenivåer över 100%. .

Jag kommer också att försöka ha ett omvänt refugium - men det handlar mer om att få ett stabilt pH.

 

En sak är säker - jag kommer nog att köra en del syrgasmätningar i det nya när det kommer igång. Kontinuerliga mätningar.

 

MVH Lasse

 

Lasse

1)Jag har ej lusläst artikeln som du länkar (bispår) men jag dök snabbt ner på ett parti som stöder "min" tro att zooxanthellens fotosyntes har en positiv effekt på kalkbildningen. Det är för mig väldigt intuitivt att tänka sig att zooxanthellen via dess ph höjande effekt premierar kalkbildning. Jag kan inte förstå hur du inte kan tro på det. Detta utesluter inte att även den andra mekanismen existerar, som vi redan pratat om. "During this period, photosynthesis is active as zooxanthellae use the available (artificial or natural) light. Photosynthesis is known to produce hydroxide ions (OH^-), the molecular counterpart of protons. These ions increase pH, and are able to neutralize protons produced during respiration (Furla et al. 1998). When photosynthesis neutralizes the negative effect of respiration on pH, calcification may not be disrupted."

 

2) I de kar som skummaren hade en tydlig effekt på O2, var vattenvolymen mkt liten(i vissa försök 40l!). Clownfiskakvariet du refererar till var på 40 l...

Det står klart o tydligt att effekten av skummaren var mkt mindre i de större systemen, vilket också författaren slutar med i sina slutsatser. I ett av karen med lite mer normal volym, om du tittar på graferna, hände absolut ingenting med O2 när skummaren gick på! Självklart kan du syresätta en volym med en skummare om kvoten vattenvolym/skummarstorlek, är tillräckligt låg. I de kar som liknar mer riktiga korallkar var effekten mycket  modest, ibland helt utebliven.

3) det framgår av artikeln att ett algrefugium  och/eller fotosyntes överhuvudtaget är överlägset teknik(skummare, syresten, cirka) på att syresätta vattnet. Det tycker jag är artikelns huvudpoäng. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ändrat 16 februari 2016 av jonasroman

[jonasroman]

denna graf tex är från ett större akvarium. O2 påverkas inget av skummaren! Den effekt Lasse refererar till gällde i ett akvarium på 40 l...i de normalstora akvarium i studien (som representerar de flestas situation) syresatte skummaren vattnet dåligt. se bild, från det sk "main tank".

 

 

 

Namnlöst.tiff

Ändrat 16 februari 2016 av jonasroman

[jonasroman]

19 timmar sedan, mikoto sa:

Hur väl syresätter atmosfären vattnet? Alltså det syre som finns i luften. Om jag kollar på lasses inlägg så ger ju siffror ett sken av att den kan vara väldigt liten mängd. Har detta med höjden på vattenpelaren att göra också? Borde inte det innebära att desto högre kar desto större krav på syresättningen? Ett riktigt lågt kar kanske har väldigt klena krav, tom obefintliga? Jag tänker mig att det översta lagret vatten syresätts ganska väl av luften och det är därför vi sätter fart på vattnet så att ytvattnet kommer ner till botten och samtidigt bottenvattnet kommer upp till ytan.

 

På det sättet är väl egentligen syrestenar placerade vid botten väldigt utmärkta för att sätta cirkulation på vattnet. Då de skapar en direkt väg i vattnet från bott till topp. Sedan sätter vi även fart på ytan för att göra dess ytarea något större och även röra den konstant så att det inte kan bildas någon "film" som kan förhindra gasutbytet i vattnet.

 

Har man täckglas på karet borde väl även då syrestenar ge en god verkan då de konstant trycker in ny syrerik luft genom vattnet och upp i luften ovanför ytan under glaset. Jag skriver lite mycket om stenarna, jag ska nog skapa en egen tråd så småningom. De ger en kul alternativ cirkulation som känns väldigt underanvänd i våra kar idag...

helt kort så är det svårt att syresätta vatten..jämnvikten för syre mellan vatten o luft är trög pga av att lösligheten är låg. tänk på att O2 finns så mkt som 20% i luft, men ger  ändå bara 6ppm i vattnet vid jämnvikt.

Ändrat 16 februari 2016 av jonasroman

[jonasroman]

tabellen, se bild, visar att O2 tex löses betydligt sämre än CO2

 

Namnlöst.tiff

[mikoto]

Det är ju lite intressant det som skrivs i tråden, men hur blir syrehalten i ett kar då som står i väldigt svagt ljus? Där ingen fotosyntes kan ske egentligen.

 

I mitt kalla akvarium har jag släckt, ja egentligen hela tiden. Jag tänder bara när jag vill titta på fiskarna. Om vi säger att vi vill ha ett djupvattenskar även med tropiska fiskar(mina kalla har ju två fördelar med att de går i 12 grader, nedsatt metabolism och ökad mättnadshalt av syre i vattnet). Räcker inte syresättningen till där eventuellt? Eller hur går detta till, hur ofta stöter vi på kar där vattnet inte är tillräckligt syresatt? Vad blir symptomen hos djuren.

 

Ämnet är ju intressant, men jag har personligen aldrig ens behövt tänka över att det kan vara bekymmer med detta. Så hur stort problem kan detta tänkas vara och vilka fördelar kan vi se i att syresätta vattnet bättre?

[Lasse]

Små tankar - små skummare - stora tankar - stora skummare. Små skummare - mindre luft per tidsenhet - klarar syresätta mindre vatten per tidsenhet. Stora skummare mer luft per tidsenhet - klarar att syresätta större mängder vatten. Om principen fungerar med en storlek skummare i ett litet akvarium så är det givet att om man dimensionerar skummaren rätt i det större akvariet så kommer man att kunna syresätta på samma sätt. Finns ingen naturlag (vad jag vet) som hindrar det. det är bara en fråga om dimensionering - hur svårt kan det vara......

I artikeln - jag refererade till så visar de på en inhibering av kalcifieringen när CO2 steg i organismen. Fotosyntesen drev ut CO2 och då sker kalcifiering - men det är inte den effekten som teorin om en koldioxiddriven kalcifiering bygger på.

Visst - syresättning med hjälp av luft i vatten är svårt men de moderna skummarna är på grund av de små bubblorna även optimerade för en bra syresättning och

 

 

MVH Lasse

[Sjöfartsmuseet Akvariet]

I våra kalla akvarier (9-13 grader) har vi haft mättat på syre de gånger vi mätt tillsammans med veterinären. Detta trots ganska dålig skumning och nästan ingen fotosyntes. Men det har varit ganska mycket vatten/fisk där också. 

I de tropiska har de legat snäppet under mättat. 

Detta var mest ett inlägg angående kalla akvarier, har inte hunnit läsa artikeln som tråden handlar om. 

 

Mvh

David 

[jonasroman]

9 timmar sedan, Lasse sa:

Små tankar - små skummare - stora tankar - stora skummare. Små skummare - mindre luft per tidsenhet - klarar syresätta mindre vatten per tidsenhet. Stora skummare mer luft per tidsenhet - klarar att syresätta större mängder vatten. Om principen fungerar med en storlek skummare i ett litet akvarium så är det givet att om man dimensionerar skummaren rätt i det större akvariet så kommer man att kunna syresätta på samma sätt. Finns ingen naturlag (vad jag vet) som hindrar det. det är bara en fråga om dimensionering - hur svårt kan det vara......

I artikeln - jag refererade till så visar de på en inhibering av kalcifieringen när CO2 steg i organismen. Fotosyntesen drev ut CO2 och då sker kalcifiering - men det är inte den effekten som teorin om en koldioxiddriven kalcifiering bygger på.

Visst - syresättning med hjälp av luft i vatten är svårt men de moderna skummarna är på grund av de små bubblorna även optimerade för en bra syresättning och

 

 

MVH Lasse

Alltså Lasse klart att det går o syresätta med tillräckligt stor skummare, MEN artikelns budskap är ju  att det är  svårt att uppnå denna  tillräcklighet. Dvs vi når vi inte upp till det trots att vi enligt fabrikanter osv välja en "korrekt" skummare.  Tycker du sopar undan  det budskapet en smula, som ju är den praktiska slutsaten för akvaristen.

 

Beträffande kalcifiering: det är det väl??förstår inte vad du menar att det inte är den effekten. Zooxanthellen konsumerar ju CO2 och bidrar därmed till att motverka den inhiberande effekten CO2 har på kalkbildningen. dvs den mekanism jag pratat om. Kalkbildningen sker inne i korallen. Men sen skall ju H joner kastas ut från korallen, i utbyte mot en kalciumjon (enligt vissa forskare). Då kommer även en ph höjning i det omgivande vattnet vara positivt för kalkbildningen. Men det jag talar om nu specifikt när det gäller zooxanthellens roll så är det processen inne i korallen.

 

Det sista du skriver: Håller med, men trots det är det relativt svårt, och den kemiska orsaken är att syrgas helt enkelt är svårlösligt. 

 

Artikeln lär mig att ett refugium(eller vilken fotosyntes som helst) är det bästa sättet att syresätta vattnet, och skall man ha skummare till det, får man ta fram den stora plånboken...om det ens räcker, så länge vi pratar om lite större system (som många akvarjster har).

 

/Jonas

 

PS: Jag får snart hitta på något finurligt ps citat jag med...men Lasse du tog det bästa;-)

 

Ändrat 17 februari 2016 av jonasroman

[jonasroman]

8 timmar sedan, Sjöfartsmuseet Akvariet sa:

I våra kalla akvarier (9-13 grader) har vi haft mättat på syre de gånger vi mätt tillsammans med veterinären. Detta trots ganska dålig skumning och nästan ingen fotosyntes. Men det har varit ganska mycket vatten/fisk där också. 

I de tropiska har de legat snäppet under mättat. 

Detta var mest ett inlägg angående kalla akvarier, har inte hunnit läsa artikeln som tråden handlar om. 

 

Mvh

David 

intressant:-) mena du mättat elle rmenar du bara mer syre?, för kallt vatten löser ju avsevärt mer syre än varmt. 

[jonasroman]

Hela den här tråden inspirerar mig till att överväga köpa en syre"elektrod" från apex. Men den kostar skjortan så jag får fundera. Tex skall det isåfall bli intressant om det ens kommer märkas på O2 när jag stänger av eller sätter på min ganska stora deltecskummare. Utifrån artikelns budskap tror jag effekten blir mkt liten eller kanske ingen alls. Men skummaten är rätt stor, så viss effekt kanske. Samtidigt spännande att se effekten av mitt refugium samt hur mak det minskar när jag skördar alger osv.

Det finns ingen med Apex här som har den?

[Lasse]

Det finns inga angivelser av skummarstorlekar, skumningsmetoder eller genomströmning i artikeln. Det finns inga jämförelser förutom i Clownfiskakvariet mellan att köra skummare och inte skummare. Vad den visar är att i hans uppsättning (som vi inte vet något om) verkar det vara så att skummaren inte är lika effektiv som i det lilla akvariet. Att från det vika ut i allmänna påståenden som att gäller bara små akvarier är att ta i. Exemplet med Clownfiskakvariet visar att det är fullt möjligt fysikaliskt och tekniskt att syresätta akvariet med hjälp av skummaren. Att fotosyntesen kan driva upp syrgasen till över mättnadsnivå men inte luftning är självklart om man har de fysikaliska kunskaper som behövs - det är inte det som är den springande punkten. Den springande punkten är om en skummare kan hålla syrgasnivån uppe (och är viktig för det)  i avsaknad av fotosyntes. Det visar artikeln att så är fallet.

Jag vann 1000 kronor på Triss en gång - men bara för det så drar jag inte slutsatsen att jag vinner 1000 kronor varje gång jag köper en Triss

Om du går tillbaka till källorna och ser vad teorin om koldioxid-DRIVEN kalcifiering går ut på så förstår du nog vad jag menar.

Skriver man mättat så menas att mättnadsgraden är 100 % - oavsett temperatur. Begreppet tar hänsyn till att kallt och varmt vatten löser olika MÄNGD syrgas - med mättnad menas att i den givna temperaturen innehåller vattnet den maximal mängden syre (som det kan hålla vid den temperaturen)

 

MVH Lasse

[Linnex]

Lite utanför topic men...

Vad räknas som bästa/bättre syresättare?

Vattenyta, Vågrörelse på ytan, avrinning, droppfilter/tricklefilter?

 

Nyfiken....

Ändrat 17 februari 2016 av Linnex

[jonasroman]

5 minuter sedan, Linnex sa:

Lite utanför topic men...

Vad räknas som bästa/bättre syresättare?

Vattenyta, Vågrörelse på ytan, avrinning, droppfilter/tricklefilter?

 

Nyfiken....

Svar: ingetdera av det du skriver är ritkigt bra syresättare i normalstora system om du inte kraftigt överdimensionerar tex skummaren. Det är artikelns budskap. Se graferna. Fotosyntes är överlägset. 

Ändrat 17 februari 2016 av jonasroman

[jonasroman]

45 minuter sedan, Lasse sa:

Det finns inga angivelser av skummarstorlekar, skumningsmetoder eller genomströmning i artikeln. Det finns inga jämförelser förutom i Clownfiskakvariet mellan att köra skummare och inte skummare. Vad den visar är att i hans uppsättning (som vi inte vet något om) verkar det vara så att skummaren inte är lika effektiv som i det lilla akvariet. Att från det vika ut i allmänna påståenden som att gäller bara små akvarier är att ta i. Exemplet med Clownfiskakvariet visar att det är fullt möjligt fysikaliskt och tekniskt att syresätta akvariet med hjälp av skummaren. Att fotosyntesen kan driva upp syrgasen till över mättnadsnivå men inte luftning är självklart om man har de fysikaliska kunskaper som behövs - det är inte det som är den springande punkten. Den springande punkten är om en skummare kan hålla syrgasnivån uppe (och är viktig för det)  i avsaknad av fotosyntes. Det visar artikeln att så är fallet.

Jag vann 1000 kronor på Triss en gång - men bara för det så drar jag inte slutsatsen att jag vinner 1000 kronor varje gång jag köper en Triss

Om du går tillbaka till källorna och ser vad teorin om koldioxid-DRIVEN kalcifiering går ut på så förstår du nog vad jag menar.

Skriver man mättat så menas att mättnadsgraden är 100 % - oavsett temperatur. Begreppet tar hänsyn till att kallt och varmt vatten löser olika MÄNGD syrgas - med mättnad menas att i den givna temperaturen innehåller vattnet den maximal mängden syre (som det kan hålla vid den temperaturen)

 

MVH Lasse

Eller tvärtom Lasse, vi kan anta att skummaren i de stora systemen INTE är små, det står stora! Det är subjektivt men situationen representerar en normal situation för en akvarist! Alla förstår att det går i extremer syresätta med skummare(det är inte vad artikeln handlar om) men nu talar vi om ett vanligt akvarium. Artikeln är för att hjälpa oss. Du blundar för artikelns budskap. Du är så inne på skummarens betydelse så du struntar i kurvan att ett NORMALstort system med NORMALskumnare EJ syresätter nämnvärt. DET är take home message i denna artikel. 

 

Beträffande zoox roll i kalcifieringen har jag läst tillräckligt mkt om det för att tro på den tesen. Du har ej kunnat förklara varför den mekanismen inte skulle existera. Strunta i artiklar, förklara mer egna ord varför det inte skulle stämma. Jag tror dig om du övertygar mig, det har du inte gjort än. 

 

Jag vet såklart skillnad på mättnad o ej mättnad, jag kan den definitionen som du vet, det var ju därför jag frågade frågeställaren om han var säker på om det rörde sig om mättnad (i procent) eller absoluta värden. 

 

 

 

[Linnex]

17 minuter sedan, jonasroman sa:

Svar: ingetdera av det du skriver är ritkigt bra syresättare i normalstora system om du inte kraftigt överdimensionerar tex skummaren. Det är artikelns budskap. Se graferna. Fotosyntes är överlägset. 

 

Är ju lite svårt i tex ett FOWLR akvarie...

[Sjöfartsmuseet Akvariet]

On 2016-02-15 at 20:47, jonasroman sa:

Då lyfter vi en fråga till:
Hur bra syresätter vi egentligen vattnet med cirk.pumpar, syrestenar o skummare?

Enligt denna artikel, så finns en del myter där också:
Artikelförfattaren sammanfattar:
1) Cirk.pumpar syresätter vattnet mkt dåligt,  knappt nåt, men det transporterar det av andra processer syresatta vattnet.
2) Syrestenar, o skummare kan hyffsat effektivt syresätta SMÅ mängder vatten, men har man mkt vatten är det betydligt mindre imponerande effekt. Inte ens i en korallodling där man hade enorma skummare(och ytcirk) kom man i närheten av fullsaturerat vatten.
3) Den metod som är överlägsen såväl syrestenar som skummare, är naturens egen: Fotosyntesen. Så ett refugium som är belyst nattetid tycks vara det bästa sättet. Den enda metod som verkligen syrsatte vattnet till mättnadsnivåer. 

Denna artikel är tänkvärd. Jag kommer inte sluta med mitt algrefugum om man säger så;-)

Den tonar ner skummarens effekt som är ofta överdriven..och lyfter fram fotosyntesens. Inget system kom utan fotosyntes upp i normal syremättnad trots kraftig skumning(eller cirk, syresten)! 

 

Hur kom du fram till att skummarens effekt är överdriven av den artikeln? 

 

Mvh

David 

[jonasroman]

29 minuter sedan, Sjöfartsmuseet Akvariet sa:

 

Hur kom du fram till att skummarens effekt är överdriven av den artikeln? 

 

Mvh

David 

Överdriven beror på utgångstolkarens referens men titta på grafen som repr ett hobbykar dvs ett kar på ngr hundra liter med normalstor skummare. Inte ett jota hände när skummaren går på. Författaren sammanfattar ju själv att skummaren var dålig på att syresätta större system. 

Systemen på 40 liter känns ju helt ovidkommande. Klart det är enklare att syresätta 40 liter och att skummaren där är större/liter vatten. 

Har du sett grafen på det sk "tank 3"?

Ändrat 17 februari 2016 av jonasroman

[jonasroman]

1 timme sedan, Linnex sa:

 

Är ju lite svårt i tex ett FOWLR akvarie...

Exakt! Så om jag hade ett fish only skulle jag satsat på ett algrefugium.