LED, vitt lljus är inte vitt ljus, gult ljus är inte gult ljus..osv

[jonasroman]

En parallelltråd här gav mig inspiration att skriva lite om ljus, LED, RGB, vitt ljus osv. Många kan mkt om detta, så fyll på, och om ni anser jag skrivit nåt fel, så påpeka det:-)

 

 

I en korall har vi som vi alla vet en zooxanthell, och det handlar om att den zooxantellens klorofyll skall belysas med de våglängder som stimulerar till fotosyntes. Vi har olika sorters klorofyll och dom har lite olika våglängdsområden som dom reagerar på. Så länge vi i ljuset har dessa våglängder, så har vi nått vårt mål med ljuset rent biologiskt. Allt annat utöver det är i huvudsak estetik, dvs adderandet av ytterligare våglängder utöver dom som stimulerare till fotosyntes, är för att vi skall uppfatta alla färger korrekt genom den reflektion av ljuset som ett föremål avger. Tex om en gul fisk skall se gul ut, måste det finnas gula våglängder direkt från ljuskällan.

 

En del kanske inte vet skillnaden med att skapa en viss färg på ljuset med sk additiv metod jämfört med om aktuell "färg/våglängd" strålas direkt från ljuskällan. Ett exempel: Om vi blandar blått och rött ljus(alltså ljuset från en blå diod och en röd diod) uppfattar ögat detta ljus som gult. Gult ljus är ca 580nm. Men denna typ av gult ljus är inte äkta gult ljus, dvs detta ljus innehåller inte våglängden 580nm!!, det är bara ögat som  uppfattar det så, dvs om vi har en organism som skulle vilja ha precis 580nm så kommer den organismen inte få det trots att ljuset ser gult ut, och en gul fisk kommer ej se gul ut trots att ljuset ser gult ut! Det är enkelt egentligen; oavsett vilken färg ljuset ser ut att ha av vårat öga, strålar ljuskällan bara med de våglängder som lysdioderna avger. Om vi tex blandar Rött, Grönt o Blått (alltså tre lysdioder med dessa färger, RGB teknik) kan vi för ögat  få vilken färg som helst på ljuset, inklusive vitt, genom att ha olika effekt på dessa tre färger (där lika stor effekt på rött, grönt o blått ger vitt ljus), MEN om vi mäter våglängderna som de fakto strålar från en sådan ljuskälla, oavsett vilken färg det färdiga ljuset ser ut att ha, är det fortfarande bara de tre våglängderna, rött, grönt o blått, som finns i spektrat. Dvs inga andra färger än just rött, grönt o blått, kan heller återges korrekt.  Det är därför som en gul fisk under en ramp utan vita dioder(tex PS, SMT-ramp som bygger på RGB tänket med additativ teknik), trots att ljuset är inställt så det är helt vitt(eller till o med gult!),  ej blir gul. Denna alltså sk additativa metod lurar ögat. Således blir CRI(se nedan) mkt dåligt med RGB-framställt vitt ljus.

 

Man talar i sammanhanget om ljusets CRI, colour rendition index, som är ett mått på ljust hur bra ljuset återger alla färger jämfört med solljus.  En vit lysdiod har delvis samma problem som ett RGB-sammansatt ljus, men inte i samma utsträckning. En vit lysdiod (om den inte bygger på rgb teknik enligt ovan) bygger på att gul fosfor belyses med blått ljus. En del blått ljus passerar o förblir blått, en del tas upp av fosforn o fosforn avger gult ljus. Och grundprincipen bygger sedan på att gult ljus + blått ljus=vitt ljus(newton kom på detta). Fortfarande alltså en additativ effekt, så ett föremål med en färg utanför gult och blått, kommer återges dåligt.  Det uppstår alltså ett vitt ljus men här enbart bestående av blåa och gula våglängder. Denna vita ljuskälla har dock bättre CRI jämfört RGB-tekniken, men ändå långt ifrån bra. CRI på 70-85 är vanligt. Så det är framför allt de röda våglängderna som saknas i detta vita ljus. Men här har man i alla fall möjlighet att med olika fosforblandningar, tjocklek(och med olika blått ljus från lysdioden) modifiera hur det vita ljuset blir i slutändan, och därmed nå ett högre CRI.

 

Om man nu då till dessa vita dioder som bygger på fosfortekniken,  lägger till ngr enstaka dioder med andra färger för att höja CRI(framför allt rött eftersom det saknas i de vita fosfordioderna), samt en del blåa dioder med olika våglängder för att med större säkerhet täcka in klorofyllets absorptionsmaxima, så har vi ju precis det receptet som alla moderna led-ramper är bestyckade med idag:

• Vita fosfordioder som bas(= vi får gult och höjer CRI),
• en del blåa extra med olika peakar(säkerställer att klorofyllpeaken ej missas),
• samt ngr få gröna o röda(för att höja CRI då dessa två våglängder ej finns i vita fosfordioder).

Gula anser jag är ologiskt, (varför har Radion lagt in detta??), då den våglängden finns i det vita ljuset från de vita fosfordioderna.

 

Eftersom dessutom det rent biologiskt handlar om att klorofyll skall träffas av en viss våglängd med ganska snävt intervall, så finns alltså alltid risk med ett LED-ljus (oavsett vilket färg ljuset ser ut att ha för ögat, inklusive helt vitt, och oavsett hur det vita ljuset skapas, och oavsett hur du ställer in dina kanaler) att missa den våglängd som klorofyll/zooxanthellen vill ha.

Därför är jämnheten i diodernas våglängdsmärkning viktig, där det finns första-sorteringar där det påstådda våglängdstalet stämmer bättre med verkligheten. PAR-värdet kan med andra ord vara missvisande om man missar dessa rätt snäva våglängder.  Ett fint ljus, till synes vitt, eller oavsett färg för ögat, kan i sådana fall gå till spillo en hel del. Givetvis är dessa förstasorteringar dyrare, vilket man väl får förutsätta sitter i alla de dyrare moderna LED-ramperna idag.

 

 

 

//Jonas Roman

Följande länk är riktigt bra som förklarar grunderna jag försökt återge ovan.

http://www.photonstartechnology.com/learn/how_leds_produce_white_light

[mikoto]

Det var bra skrivet! Många schyssta punkter. Jag tycker jag kan lite grann men framförallt det om RGB ljuset på dioder var givande för mig att läsa. 

 

LED ramper har helt klart långt kvar och kommer nog fortsätta att ändras och innoveras under en period framåt. Bekymret är att dioderna är så dyra. För den bästa lösningen är att ha ett väldigt stort antal dioder. Det ger ett jämnare ljus och jämnare spridning. Om man har ett stort antal dioder med så bör man få ett jämnare snitt av ljuset de sänder ut och bekymmer som det du nämner med att våglängderna inte stämmer med billigare dioder minskas.

 

Men trots alla bekymmer är det ju ändå ett faktum att LED fungerar redan nu, för många akvarier belyses ju med de enbart och ser kanon ut. Undrar om man kommer hitta några problem som orsakas av de längre fram som man kan se tillbaka på som vi är blinda för idag.

[BergLasse]

Vilka våglängder är viktiga för fotosyntesen, för koraller gissar jag: 410 420 430 450 455 470 ?

För alger?

För annat liv i karet?

[Lasse]

Kan vara intressant att jämföra den spektrala fördelningen mellan fosforbelagda Cree och exempelvis LED Engines RGBA (Red, Grön, Blå och Amber) (en kombination av våglängder - tillsammans med 5 st i det blå området som återfinns i PS ramper utan fosforbelagda dioder) Titta och dra egna slutsattser

 

Cree:s fosforbelagda i tre olika Kelvinområden

 

Mycket gult blir det

 

LED Engines RGBA chip

 

 

Alla våglängder finns med utom de viktiga mellan 400 till 460. De finns med i PS ramper

 

MVH Lasse

Ändrat 24 januari 2017 av Lasse

[Bygert]

Håller i allt väsentligt med i det Jonas skriver men lite tillägg. CRI och Ra ska betyda samma sak. Vilket man skriver om beror nog på vad man läser, man vänjer sig olika om man läser engelskspråkiga forum eller lampkataloger. För tydlighets skull kanske vi borde skriva Ra/CRI för att få fram att man kan hitta bägge begreppen och att de är utbytbara.

 

Det där med vårt intryck av färger är lurigt. Om man säger att våra ögon är motsvarigheten till en kamera så är det ju inte så komplicerat så långt, det går in det som går in. Sen är det bara det att vi också är försedda med en hjärna som i det här fallet fungerar som en photoshop och gör diverse justeringar fram till den bild vi "ser". Kan hända mycket där ifrån katastrofala omarbetningar som gör om en jaktkompis till ett rådjur till mer ofarliga vitbalansjusteringar. Alltså finns det tyvärr inte alltid en objektiv sanning utan vår bild av det hela är till stor del subjektiv. 

 

Lasses spektrum för dioderna är intressant. När det gäller fotosyntes så är det ju inte möjligt att luras utan finns inte de våglängder som aktuell organism har nytta av med i ljuset så är det rätt kört. Särskilt när det finns spikar kan det bli tokigt. Arrangerar man spikarna rätt så kan man i jävligaste fall få till nåt som ger en rimlig färgåtergivning med rätt bra värde på Ra/CRI men där just de där våglängderna som behövs för fotosyntes saknas. Glödljus, metallhalogen, kvicksilver och liknande lampor har inte det problemet, där är det ett mer kontinuerligt spektrum. Lysrör brukar vara jämnare men med tendenser till spikar, dock knappast med problem i att något skulle saknas bredvid spikarna.

 

Med LED skulle vi egentligen behöva se ett spektrum eller få värden på PUR/PAR (hur mycket ljus som kan utnyttjas till fotosyntes, värdena är inte riktigt samma sak men siktar mot samma sak). Utan det så kan det ju bli hur bra eller fel som helst. 

[stigigemla]

Det här med att blanda ljus är inte lätt. Jag provade just att blanda 455nm med 660 nm och det går från blått över lila till rött. Jag ser aldrig antydan till gult eller grönt oavsett hur jag blandar. Men jag vet att i TV och bildskärmar blandar man 530nm med 640 för att få gult. 

Och blått + gult blir grönt. Rött + gult blir orange. Färger som ligger nära varann kan man blanda och få fram mellantoner. Men detta gäller bara när man belyser något vitt = alla våglängder reflekteras. 

Tar man ett föremål/djur med en mättad färg har vi något helt annat. Belyser vi t.ex en gul kirurg med rött + grönt smalbandigt ljus blir den smutsigt gulbrun. Kirurgens gula färg reflekterar inte så mycket grönt och rött att vi uppfattar det som klargult. 

Tittar vi på kurvorna Lasse lade in här ser vi att en gul lysdiod har ett mycket smalbandigare spektrum än en fosforbelagd diod ovanför. Philips har kommit ut med en fosforbelagd med gulgrön färg (kallas Lime) som har ett spektrum som sträcker sig över gult och grönt. Andra använder fosforbelagda dioder i färgen amber som sträcker sig från gult till rött Allt för att visa bättre färger. 

Lysdioder har två svagheter. Den ena kallas för "det gröna hålet" och syftar på att det inte finns någon bra teknik att tillverka gröna lysdioder. Tittar man i katalogerna ser man gröna lysdioder med våglängder mellan 502 och 525 nm och att 525 nm har mycket lägre verkningsgrad. Men ljuset är mer eller mindre turkos.  Sedan fortsätter det på 565 nm vilket är en gulgrön färg. 

Den andra är att när vi använder Royal blue lysdioder med våglängd nära 455 nm (har högst verkningsgrad) kan vi inte fluorescera våglängder som ligger nära 455nm. Det betyder att vi får en svacka i ljuset runt 500 nm.

Det är svårt att använda kortare våglängder för att fluorescera till grönt för att lysdioderna har lägre verkningsgrad. En 420 nm har ungefär halva verkningsgraden mot en 455 och en 405 nm ännu lägre.

[LN21]

Sen har dioder runt 400 nm mycket sämre hållbarhet. Även just gröna dioder gröna pajar hemma hos mig. De gröna kan ju även komma från en dålig sändning helt enkelt

[stigigemla]

Det är risk att de gröna och 405 nm dioderna är klassade för lägre max ström.

Ett ytterligare problem är att 420nm och ännu mer 405 nm bränner de vanliga plastlinserna.

Linser av glas klarar det utmärkt.

Historiskt sett så började man klassa dioder med en yta av 32 x 32 tusendes tum som 0,7 A.

I jakten på högre verkningsgrad är nu oftast 455nm och fosforbelagda på 45 x 45 mil.

Det ger en betydligt högre säkerhetsmarginal.

Ändrat 25 januari 2017 av stigigemla

[LN21]

Dioder funkar kanon. Jag har kört mina koraller från 2012 i enbart dioder och ja tycker att ja har en hyfsad tillväxt.

Mina snabbväxande acropora ligger på 1-3 cm i månaden. Min son håller på med en tillväxtstudie i ett skolarbete gällande mitt kar. Ska bli kul att vad han kommer fram till

[jonasroman]

Fina inlägg:-)

 

En sak till detta om Kelvintal som vi slarvar med:

Det går endast att tala om kelvintal/grader rörande ljus som kommer från en värmestrålande kropp, dvs en glödtråd, MHI-lampa, stearinljus, brinnande träbit, eller andra ljuskällor där ljuset beror på att ett medium, materia eller kropp har en viss värme. (solen är ju ett sådant element också). Sådana ljusaltrande källor producerar alla ett ljus där alla våglängder finns med. Endast för sådana ljuskällor är det möjligt att prata om kelvintal, och det är för denna typ av spektra som kelvindefinitionen skapats.  För lysdiodsljus, som ju består av enstaka isolerade våglängder och inget däremellan, går det ej prata om kelvin, och är alltså en helt ointressant uppgift. Visst, ett riktmärke på hur vi uppfattar ljuset kan man få, men det är egentligen inte ett äkta Kelvintal vi får fram. Samma gäller lysrör då ju dom också består av flera våglängder ihop med luckor mellan.

[jonasroman]

14 timmar sedan, BergLasse sa:

Vilka våglängder är viktiga för fotosyntesen, för koraller gissar jag: 410 420 430 450 455 470 ?

För alger?

För annat liv i karet?

Korallen har sammakrav som alger eftersom det är algen inuti korallen som vill ha ljuset, så googla klorofyll a,b,c.

[jonasroman]

13 timmar sedan, Lasse sa:

Kan vara intressant att jämföra den spektrala fördelningen mellan fosforbelagda Cree och exempelvis LED Engines RGBA (Red, Grön, Blå och Amber) (en kombination av våglängder - tillsammans med 5 st i det blå området som återfinns i PS ramper utan fosforbelagda dioder) Titta och dra egna slutsattser

 

Cree:s fosforbelagda i tre olika Kelvinområden

 

Mycket gult blir det

 

LED Engines RGBA chip

 

 

Alla våglängder finns med utom de viktiga mellan 400 till 460. De finns med i PS ramper

 

MVH Lasse

 

Jag tycker bilderna visar på det jag skrev, så det var en  bra illustration Lasse:-)

Första bilden är gulfosforbelagda blåa dioder, dvs den ena tekniken att få vitt ljus från en diod: Gul fosfor på en blå diod. Resultatet blir som bas en del blått ljus + en del gult ljus=vitt ljus. Relationen blått o gult varierar mellan de tre varianterna du visar, och om jag förstått det rätt så styr man det med vilken blå våglängd den blå dioden skall ha samt den gula fosforns tjocklek.   Din kurva illusterar detta, och är ett skäl att jag tycker man skall ha vita dioder, för att på det sättet smidigt få med det gula och så att det gula inte får så smalt spektra. Sen var det intressant att läsa Stigs inlägg att det finns andra fosforbeläggningar som gör att den gula delen drar åt grönt o rött osv, för att få ett bättre CRI antar jag(?).

 

Den andra kurvan exemplifierar ju det andra sättet jag skrev om att skapa vitt ljus, med tre dioder som är Röd, Grön o Blå. Bristen på den tekniken är avsaknad av gult=lågt CRI. Därför är det smart att man lagt på en gul diod separat som du visar i kurvan. Slutresultatet blir ju då att båda sätten blir rätt likvärdiga teoretiskt beträffande CRI skulle jag tro, och det är väl ganska hugget som stucket om man väljer att foga in lite gult med en gul diod eller men en vit fosforbelagd..eller? Det blir väl ungefär samma slutresultat?? En fördel med den vita dioden är kanske ändå  att den gula kurvan blir bredare o därmed ännu mer likt ett ljus som från solen, MHI osv, läs mer naturligt.

Ändrat 25 januari 2017 av jonasroman

[Lasse]

Det går enligt mig ypperligt att prata om Kelvintal även för LED. Kelvintalet uppger det gradtal en svartkropp måste upphettas till för att ge precis det ljuset. Över 20 000 K så strålar svartkroppar i blått.

 

Skillnaden mellan de två figurerna visar det överflöd av gult ljus som LED med lågt Kelvintal ger (fosforbelagda) Detta ljus mellan ca 500 - 600 uppfattar våra ögon som väldigt kraftigt. Det släcker ut (för våra ögon) de svagare fluorescerande färgerna som koraller är kända för. Med den teknik som är i den nedersta grafen kan man få ett för ögat vitt ljus men även se mycket av de fluorescerande källorna och dessutom - tack vare lite rött och gult - även se de reflekterande röda och gula färgerna från fiskarna.

 

Att blanda in röda LED är inte på något sätt så riskfullt som innan sagts.

 

Den nedre grafen (ihop med LED mellan 400 - 460) ger en ljusbild som mycket påminner om de flesta populära T5 rören

 

MVH Lasse

Ändrat 25 januari 2017 av Lasse

[BergLasse]

17 hours ago, BergLasse said:

Vilka våglängder är viktiga för fotosyntesen, för koraller gissar jag: 410 420 430 450 455 470 ?

För alger?

För annat liv i karet?

 

Jag svarar mig själv efter Jonas fingervisning:

 

Klorofyll A och C vanligast i dinoflagellater (zooxanthellae) 
Klorofyll A absorberar mest ljusenergi mellan 380-500 nm
Klorofyll C absorberar mest ljusenergi mellan 500-600 nm
 

[Henric]

Vill vi ha ett ljus som är som solen? Vill koraller ha gult ljus?

Plasmalampan var ju aktuell för några år sedan men blev aldrig populär. Koraller som lever på några meters djup träffas aldrig av gult ljus. Den vita leden är ok, men får oftast begränsas i alla ledarmaturer för att det gula ljuset blir för starkt för ögat i förhållande till de andra färgerna. Och angående PS ramp så har de orange, antagligen för att få till ett vitt ljus med hjälp av rgb tekniken. Lysrören har en liten liten andel gul/orange i sig. Men annars så är det blått grönt rött. 

[LN21]

Lite kuriosa. Ja har testat att köra enbart 455 nm i en månad. Funkade hur bra som helst med 90% av mina koraller. God tillväxt men framför allt blev de flesta grymt snygga. Orange Ricordea dog dock. Samt mina caulastrea ville inte slå ut alls efter någon vecka. 

@ Stig jo du har rätt. Kör mina gröna och röda (kina) Led på 500 nm. Ja har ju Maxijolly drivare som har finfina drivspännings möjligheter. 

[Lasse]

44 minuter sedan, BergLasse sa:

 

Jag svarar mig själv efter Jonas fingervisning:

 

Klorofyll A och C vanligast i dinoflagellater (zooxanthellae) 
Klorofyll A absorberar mest ljusenergi mellan 380-500 nm
Klorofyll C absorberar mest ljusenergi mellan 500-600 nm
 

 

 

 

Den här tråden exempelvis

samt

En sökning på saltvattensguiden (google sökruta på startsidan ger 347 träffar på våglängder - koraller) Inte första gången vi tjötar om det här.

 

MVH Lasse

[LN21]

Hahaha 2010 visst har vi tuggat detta ett tag. Hittar inte absorptionskurvan för fungia. Den liknar inte kurvorna för klorofyll. Ja tror att ja har den i något bildspel hemma.

Denna tråden är däremot alltid aktuell. Vi tar hela tiden små steg i rätt riktning i våra kar. 

 

 

 

 

[tropheus]

On ‎2017‎-‎01‎-‎24 at 18:00, jonasroman sa:

En parallelltråd här gav mig inspiration att skriva lite om ljus, LED, RGB, vitt ljus osv. Många kan mkt om detta, så fyll på, och om ni anser jag skrivit nåt fel, så påpeka det:-)

 

 

I en korall har vi som vi alla vet en zooxanthell, och det handlar om att den zooxantellens klorofyll skall belysas med de våglängder som stimulerar till fotosyntes. Vi har olika sorters klorofyll och dom har lite olika våglängdsområden som dom reagerar på. Så länge vi i ljuset har dessa våglängder, så har vi nått vårt mål med ljuset rent biologiskt. Allt annat utöver det är i huvudsak estetik, dvs adderandet av ytterligare våglängder utöver dom som stimulerare till fotosyntes, är för att vi skall uppfatta alla färger korrekt genom den reflektion av ljuset som ett föremål avger. Tex om en gul fisk skall se gul ut, måste det finnas gula våglängder direkt från ljuskällan.

 

En del kanske inte vet skillnaden med att skapa en viss färg på ljuset med sk additiv metod jämfört med om aktuell "färg/våglängd" strålas direkt från ljuskällan. Ett exempel: Om vi blandar blått och rött ljus(alltså ljuset från en blå diod och en röd diod) uppfattar ögat detta ljus som gult. Gult ljus är ca 580nm. Men denna typ av gult ljus är inte äkta gult ljus, dvs detta ljus innehåller inte våglängden 580nm!!, det är bara ögat som  uppfattar det så, dvs om vi har en organism som skulle vilja ha precis 580nm så kommer den organismen inte få det trots att ljuset ser gult ut, och en gul fisk kommer ej se gul ut trots att ljuset ser gult ut! Det är enkelt egentligen; oavsett vilken färg ljuset ser ut att ha av vårat öga, strålar ljuskällan bara med de våglängder som lysdioderna avger. Om vi tex blandar Rött, Grönt o Blått (alltså tre lysdioder med dessa färger, RGB teknik) kan vi för ögat  få vilken färg som helst på ljuset, inklusive vitt, genom att ha olika effekt på dessa tre färger (där lika stor effekt på rött, grönt o blått ger vitt ljus), MEN om vi mäter våglängderna som de fakto strålar från en sådan ljuskälla, oavsett vilken färg det färdiga ljuset ser ut att ha, är det fortfarande bara de tre våglängderna, rött, grönt o blått, som finns i spektrat. Dvs inga andra färger än just rött, grönt o blått, kan heller återges korrekt.  Det är därför som en gul fisk under en ramp utan vita dioder(tex PS, SMT-ramp som bygger på RGB tänket med additativ teknik), trots att ljuset är inställt så det är helt vitt(eller till o med gult!),  ej blir gul. Denna alltså sk additativa metod lurar ögat. Således blir CRI(se nedan) mkt dåligt med RGB-framställt vitt ljus.

 

Man talar i sammanhanget om ljusets CRI, colour rendition index, som är ett mått på ljust hur bra ljuset återger alla färger jämfört med solljus.  En vit lysdiod har delvis samma problem som ett RGB-sammansatt ljus, men inte i samma utsträckning. En vit lysdiod (om den inte bygger på rgb teknik enligt ovan) bygger på att gul fosfor belyses med blått ljus. En del blått ljus passerar o förblir blått, en del tas upp av fosforn o fosforn avger gult ljus. Och grundprincipen bygger sedan på att gult ljus + blått ljus=vitt ljus(newton kom på detta). Fortfarande alltså en additativ effekt, så ett föremål med en färg utanför gult och blått, kommer återges dåligt.  Det uppstår alltså ett vitt ljus men här enbart bestående av blåa och gula våglängder. Denna vita ljuskälla har dock bättre CRI jämfört RGB-tekniken, men ändå långt ifrån bra. CRI på 70-85 är vanligt. Så det är framför allt de röda våglängderna som saknas i detta vita ljus. Men här har man i alla fall möjlighet att med olika fosforblandningar, tjocklek(och med olika blått ljus från lysdioden) modifiera hur det vita ljuset blir i slutändan, och därmed nå ett högre CRI.

 

Om man nu då till dessa vita dioder som bygger på fosfortekniken,  lägger till ngr enstaka dioder med andra färger för att höja CRI(framför allt rött eftersom det saknas i de vita fosfordioderna), samt en del blåa dioder med olika våglängder för att med större säkerhet täcka in klorofyllets absorptionsmaxima, så har vi ju precis det receptet som alla moderna led-ramper är bestyckade med idag:

• Vita fosfordioder som bas(= vi får gult och höjer CRI),
• en del blåa extra med olika peakar(säkerställer att klorofyllpeaken ej missas),
• samt ngr få gröna o röda(för att höja CRI då dessa två våglängder ej finns i vita fosfordioder).

Gula anser jag är ologiskt, (varför har Radion lagt in detta??), då den våglängden finns i det vita ljuset från de vita fosfordioderna.

 

Eftersom dessutom det rent biologiskt handlar om att klorofyll skall träffas av en viss våglängd med ganska snävt intervall, så finns alltså alltid risk med ett LED-ljus (oavsett vilket färg ljuset ser ut att ha för ögat, inklusive helt vitt, och oavsett hur det vita ljuset skapas, och oavsett hur du ställer in dina kanaler) att missa den våglängd som klorofyll/zooxanthellen vill ha.

Därför är jämnheten i diodernas våglängdsmärkning viktig, där det finns första-sorteringar där det påstådda våglängdstalet stämmer bättre med verkligheten. PAR-värdet kan med andra ord vara missvisande om man missar dessa rätt snäva våglängder.  Ett fint ljus, till synes vitt, eller oavsett färg för ögat, kan i sådana fall gå till spillo en hel del. Givetvis är dessa förstasorteringar dyrare, vilket man väl får förutsätta sitter i alla de dyrare moderna LED-ramperna idag.

 

 

 

//Jonas Roman

Följande länk är riktigt bra som förklarar grunderna jag försökt återge ovan.

http://www.photonstartechnology.com/learn/how_leds_produce_white_light

detta är grekiska för mig, men härligt att läsa att du taget det till en ny nivå