Orsak till cyanoutbrott. Mkt spännande forskning med omkullkastande förklaring.

[jonasroman]

Detta är extremt intressant!: Ett mkt seriöst experiment av forskare som omkullkastar alla de klassiska förklaringsmodellerna varför vi får cyanoutbrott. Artikeln/försöket är inte bara teorier, utan man har visat snyggt på att så här kan det  vara. Konkurensmekanismen?: Nej!. Cyanon måste pgr av näringsbrist vid ultralåga näringsvärden ta till något för att överleva?: Nej!. Troligen är det precis tvärtom!!, och läser man artikeln så förklarar den faktiskt mkt av det som isåfall inte alls längre är ett mysterium! Jag återkommer när jag läst artikeln en andra gång, så jag inte missuppfattat nåt, men det tror jag inte. Det mest intressanta jag läst sedan jag började med akvaristik, då det äntligen förklarar något vi(i alla fall jag) bara gissat om...kanske detta är känt för marinbiologer, men jag har i alla fall aldrig sett den förklaringen på någon akvariesite, och ej heller i akvarielitteratur där jag tex senast läste avsnittet om cyano av J.Sprung. I will be back;_)

[ikola]

Intressant, ser fram emot mer info

[jonasroman]

Då kommer mitt försök till förståelse av detta, se artikel. Min text kan(skall..?) givetvis diskuteras och ifrågasättas. Jag försöker bara här knyta ihop säcken. För mig känns det som jag till slut faktiskt förstår varför vi får cyano(förutsatt att studien är sann samt att jag förstått den). Studien är mkt välgjord o försöken visar vad dom visar. Jag vill dock förtydliga min ödmjukhet inför andra tolkningar och synpunkter då ämnet är svårt.

  

 

 

 

Ändrat 13 juni 2017 av jonasroman

[jonasroman]

Här är studien om nån vill läsa hela referensen

 

http://aem.asm.org/content/71/6/3379.full

[Christian J]

Utmärkt initiativ, tack!

[Slanten]

Spännande rön som studien kommit fram till.

Grymt livskraftiga de små liven.

[MattiasN]

Intressant! Men hur klarar sig de kar med låga näringsvärden som inte har hemska cyano utbrott? Så gott som alla som startar råkar ju ut för det i någon utsträckning så cyanon finns ju där, vad triggar igång utbrotten i vissa kar men inte andra? Eller slutsatsen är att utbrottet kommer när antingen n eller p stiger?

Skickat från min SM-G920F via Tapatalk

[Lasse]

Jag har läst igenom artikeln och jag tror att Jonas drar för långt gångna slutsatser att det gäller alla Cyano. Vad jag förstår så var det en klon som visade det här mönstret - en annan klon i samma experiment visade ett annat mönster. slutsatsen verkar vara att studien förklarar varför olika kloner dominerar vid olika tidpunkter på året. Så länge vi inte vet arten och tester på de som drabbar oss kan vi inte veta exakta mönstret men det kan också vara så att det är olika arter/kloner som drabbar oss vid olika tillfällen. Jag tror fortfarande att det är själva bildningen av mattorna som är nyckeln till lösningen av problemet.

 

MVH Lasse

[jonasroman]

11 timmar sedan, Lasse sa:

Jag har läst igenom artikeln och jag tror att Jonas drar för långt gångna slutsatser att det gäller alla Cyano. Vad jag förstår så var det en klon som visade det här mönstret - en annan klon i samma experiment visade ett annat mönster. slutsatsen verkar vara att studien förklarar varför olika kloner dominerar vid olika tidpunkter på året. Så länge vi inte vet arten och tester på de som drabbar oss kan vi inte veta exakta mönstret men det kan också vara så att det är olika arter/kloner som drabbar oss vid olika tillfällen. Jag tror fortfarande att det är själva bildningen av mattorna som är nyckeln till lösningen av problemet.

 

MVH Lasse

Jag säger inte att det gäller alla cyano, det är riktigt, artikeln beskriver att olika cyano kan reagera olika, där tex den blågröna varianten verkar bete sig på ett annat sätt. Men studien avser den röda, som till utseendet liknar den vi har i våra kar, därför ägande jag mig just bara åt den i min mkt enkla sammanfattning. Så du har rätt, det är olika mellan olika arter, men troligen gäller dessa mkt intressanta mekanismer rörande den art vi oftast ser i våra kar(den med rött pigment...det står också i artikeln nånstans nåt om att det är samma som den marina varianten). Huvudpoängen i artikeln o det jag ville belysa är att cyanon kan stänga av upptaget av näringsämnen när dessa blir i för hög koncentration, och cyanon väljer då så att säga aktivt att vila sig, och när nivåerna sedan är mkt låga, men ej noll, slår cyanon på upptagsmekanismerna igen för N o P och börjar växa igen. Dvs, cyanon väljer att växa när den gillar betingelserna, och däremellan väljer den att "sova"...ett smart sätt att aldrig dö, att så att säga endast gå på de fester där man gillar maten...Det förklarar varför cyanon beter sig som den gör i våra kar i relation till N o P. 

Mattorna Lasse är inte celler(enligt de jag läst), det är extracellulär materia som cyanon bildar för att bindas ihop...en överlevnadsstrategi för att mekaniskt få fäste på nästan vad som helst, till o med glas, som faktiskt cyanon rätt ofta kan växa på. 

De klasssiska förklaringarna som står i akvarieböcker, även senast av Sprung etc, tror jag inte på o göt mig en smula trött. Det vet vi ju empiriskt att inget av det funkat som stått i klassisk litteratur.: Fosså skriver att att det beror på för mkt organiskt material. Knappast, cyanon äter inte organiskt material, och dessutom växer cyanon även på helt kala ställen som som sagt glas, OCH i kar med inte alls hög organisk belastning, utan tvärtom. Sprung skriver att det beror på för mkt näringsämnen. Det tror jag inte heller på, det är empiriskt helt tvärtom, det vet vi. Man ger råd om att skumma mer...varför skulle det hjälpa? alltså, det stämmer inte alla dessa råd som stått likadant i alla böcker...hade det stämt hade vi inte haft denna plåga, om det vore så enkelt. 

Du Lasse, är ju en av de som varit det rätta svaret på spåret, med din nitratteori (som jag erkänner att jag inte trodde på i början men gör nu). Men det som var kvar att förklara var ju varför vissa med högt nitrat faktiskt också får cyano, samt varför det nästtan aldrig uppstår i helt nya kar....svaret finner vi delvis i denna studie...det krävs förhållanden som drar igång fotosyntesen så den(fotosyntesen) blir ett hot mot cyanon, dvs det måste vara högt av BÅDE fosfat o nitrat för att cyanon skall stänga av sitt upptag o sluta växa...med högt nu menar jag EJ ultralågt. 

 

Mattorna är ingen stor grej anser jag, det är bara ett tecken på att cyanon trivs, och då passar på att bygga extracellulär vävnad för att få fäste. När cyanon inte helt trivs, alltså vid lite högre näringsnivåer, är den mest som frisimmande encellig, om ens det...då finns ju ingen anledning att lägga energi på att bygga en sammanbindande gelesubstans, cyanon har ju där valt att för tillfället stänga av.

Ändrat 14 juni 2017 av jonasroman

[jonasroman]

11 timmar sedan, MattiasN sa:

Intressant! Men hur klarar sig de kar med låga näringsvärden som inte har hemska cyano utbrott? Så gott som alla som startar råkar ju ut för det i någon utsträckning så cyanon finns ju där, vad triggar igång utbrotten i vissa kar men inte andra? Eller slutsatsen är att utbrottet kommer när antingen n eller p stiger?

Skickat från min SM-G920F via Tapatalk
 

tvärtom, utbrotten kommer när BÅDE nitrat o fosfat sjunker. 

[Andreas_Lindholm]

Tack för ett mycket intressant läsning Jonas.

Jag tycker det är anmärkningsvärt att cyanobakterierna etablerar sig i sanden och ibland på glaset någon centimeter ovanför sandbädden. Funderar på om det har att göra med att sanden är vit och reflekterar ljus vilket gynnar fotosyntesen. Funderar också på om cyanon har en konkurrensfördel  trots allt och tar upp näringsämnen från sanden. Varför sker inte tillväxten på levande sten? Påväxt ser jag enbart när cyanon blivit invasiv.

 

 

[Mr_Blue]

Absolut, mycket intressant det här. Jag har en egen iakttagelse som jag inte vet vad den har för koppling till informationen ovan men jag tycker ändå det kan vara värt att nämna.

Min normal temperatur i akvariet är 26C, när temperaturen går över 27C startas kylare i form av fläktar som försöker kyla ner till 27C igen och sen slås av.

Under den kalla delen av året håller sig akvariet konstant runt 26C men vid den här tiden på året när innertemperaturen stiger i huset så stiger akvarietempen till 27-28C på dagen och kyls ner till strax under 27C under natten. Varje år när detta börjar hända kommer även cyano fläckvis. Sen till hösten när akvarietempen börjar stabiliseras runt 26C igen börjar cyanon dra sig tillbaka.

Jag har länge trott att detta var en tillfällighet men så här har det varit nu 5 år i följd.

 

Alltså svajig förhöjd temperatur leder till utbrott av cyano i mitt fall.

[Andreas_Lindholm]

Gällande cyanobakterier och fermentering. Är det något du läst om Jonas? 

Det har uppmärksammats i olika studier. Frågan är om det är aktuellt i akvariesammanhang?

[Kenneth.W]

Verkar temperaturen påverka cyano på något vis? Har någon märkt skillnad på ex 24 och 27 grader?

[Mr_Blue]

Bra fråga, jag vet inte om det är hög temperatur som triggar cyano eller om det snarare är svajig/pendlande temperatur som triggar. Men jag gissar nog på det senare.

[Lasse]

Studien gäller en ras (strain är svåröversatt) av picoplankton. Den vi har räknas till de bentiska typerna. Jag vet fortfarande inte om det går att återföra på de varianter vi har. Det enda som är gemensamt är den röda färgen. Det vill säga färgen på deras mest aktiva fotosytentiserande protein. Du har för bråttom Jonas.

 

MVH Lasse

[Lasse]

On 2017-06-15 at 20:46, Kenneth.W sa:

Verkar temperaturen påverka cyano på något vis? Har någon märkt skillnad på ex 24 och 27 grader?

vad gäller de gröna sötvattensformerna har jag efter många års av besök i akvarieaffärer sett en tendens att det är alltid de lägre akvarierna som drabbas först (lägre placerade - ofta lägre temperatur).

 

MVH Lasse

[Lasse]

Vad gäller cyano och nya kar så är min erfarenhet att man ofta får det efter ca 3 veckor vid total nystart - det är en anledning till att jag brukar gå in med lite nitrat ca 2 veckor efter start. sedan jag började med det så har jag aldrig fått "start-Cyano". 

 

Matrialet i mattorna bildas av Cyanocellerna och sammanbinder dem - cellerna finns oftast i alla kar men bildar bara mattor (och blir en plåga) under vissa förhållanden - det är nog där nyckeln ligger - varför bildas mattorna?

 

Att cyanon vi har - trots liknande utseende - kan vara av olika arter och stammar tror jag är den främsta förklaringen till olika erfarenheter. Amerikanarna har lyckats bestämma 2 olika typer av cyano i sina akvarium - en som tillhör släktet spirulina och en som tillhör okänt släkte. Båda röda.

 

MVH Lasse

Ändrat 17 juni 2017 av Lasse