Nano Marine planted

[acuario]

Jag måste säga att så här mycket tjat i en tråd om ett 27L kar där killen vill ha ett näringsrikare vatten är ju häpnadsväckande. Jag slutade läsa denna tråd för länge sedan men nu i kväll så var det inte mycket att glo på och jag kollade in igen och blev helt paff!

[Tintomara]

Tintomara - tack för räkneövningarna men som sagt det är nog specialfall.

Jag tycker mig uppfatta en viss aggresivitet i svaret, så jag släpper frågan.

[Claes_A]

Lästips!

Nu hittade jag Bornemans svavelosande sågning av vodkatillsatser a la Mrutzek och Kokott igen. Kul läsning och han tar upp ett antal perspektiv som inte berörts i den här tråden ännu. Vidare får man lära sig att sandbäddar är den enda vettiga metoden för ett fungerande korallrevsakvarium:

http://www.reefkeeping.com/issues/2004-11/eb/feature/index.php

Tillbaka till Marine planted: Inspirerad av Bornesmans beskrivningar av bottenekologin runt reven och hur dessa bottnar omöjligen skulle kunna vara kolbegränsade utan snarare kvävebegränsande börjar jag fundera på om inte detta är värt att tänka på då man startar en sandbädd. Om vi utgår från att man startar med rent korallgrus i sitta akvarium så det det ju lång tid innan sandbädden kommer att börja fungera (jag tror det tog närmare ett år innan jag fick ordentlig reduktion i mitt senaste akvarium och då jag la ned det efter många år kunde jag konstatera att det fanns mängder av reducerande zoner i bottnen). Inympning av bakterier torde hjälpa akvariet att komma igång med nitrifikationen (som nog ändå inte sker annat än på ytan av sandbädden) men reduktiv nedbrytning av organiska ämnen och denitrifikation torde ta längre tid att etablera. Sandbädden är helt enkelt för ren och troligen kolbegränsad till en början. Så borde man inte tillföra en långsam kolkälla till sandbädden under det första halvåret eller så (sen blir ju sandbädden självfungerande). Rent praktiskt funderar jag på en jordbotten - kanske någon näve ordentligt urlakad och välkomposterad organisk jord (vi vill ju inte tillföra kväve och fosfor) i bottnen på sandbädden.

Idén låter skrämmande även för mig!

[acuario]

Borneman är tydligen Gud för många här och han har rätt i allt. Han kan själv inte göra fel och när hans kar krachade så var det någon illvillig terrorist som i lönndom saboterade karet.

[daniel_i_malmö]

Jag måste säga att dessa teoridiskussioner är spännande. Jag orkar inte läsa allt alltid men utan tvekan är dessa diskussioner mellan personer ur olika skolor och med olika åsikter och erfarenheter en viktig faktor för att föra vår hobby framåt. Förhoppningsvis kommer det handfasta råd som även en vardagsakvarist kan ta till sig ur dessa diskussioner.

Det andra sättet att utveckla hobbyn; genom att gå på känsla och trial and error utan teoretisk underbyggnad är också, och har varit, en viktig kunskapskälla.

Bäst blir det nog med lite av varje. Detta inlägg är menat som ett tack till de som orkar och har tid att läsa vetenskapliga artiklar, teoretisera och problematisera och diskutera all information och alla hypoteser (utan att förfalla till personangrepp eller att ta kritik mot teorier som personangrepp). Fortsätt så! Fast sammanfatta nån gång ibland för oss vanliga döda också...

[Claes_A]

Borneman är tydligen Gud för många här och han har rätt i allt. Han kan själv inte göra fel och när hans kar krachade så var det någon illvillig terrorist som i lönndom saboterade karet.

Som vanligt nådde ironin inte fram. Gud är han inte men det är mycket roande att läsa hans predikan. Och trots hans övertro på att han har funnit den "den rätta vägen" så tar han ju upp ett och annat guldkorn emellanåt.

[PatriksS]

Så borde man inte tillföra en långsam kolkälla till sandbädden under det första halvåret eller så (sen blir ju sandbädden självfungerande). Rent praktiskt funderar jag på en jordbotten - kanske någon näve ordentligt urlakad och välkomposterad organisk jord (vi vill ju inte tillföra kväve och fosfor) i bottnen på sandbädden.

Idén låter skrämmande även för mig!

Claes, den här idéen är närmast ett standardråd för växtkar i sötvatten utan extra koldioxidtillsats. Man strör liiite torv, eller lite urlakad jordslurry på bottnet (less is more) som käk för bakterier, och täcker det hela med det bottensubstrat man sedan vill ha i karet. Fasen, det kanske jag borde ha gjort även i saltvatten, jag visste inte att en idé från sötvatten kunde appliceras i salt. Attans också...

[Lasse]

Jag tycker mig uppfatta en viss aggresivitet i svaret, så jag släpper frågan.

Nu förstår jag inget. Det var inte alls något aggressivt menat - när jag tackade för räkneövningen så var det ärligt menat. Det påstås så mycket här utan att man vederlägger det med siffror (eller andra fakta). Det gjorde ju du på ett utmärkt sätt. Det var inte ironiskt menat - jag ber om ursäkt och vill absolut inte att du släpper frågan den är värd disk. och helt klart har du en hel del att komma med när det gäller poppulationsekologi - så lägg inte ner argumenteringen

MVH Lasse

[Lasse]

Claes - det här med en "start" av sandbädden var jag inne på vid min konstruktion av bottnen på mitt Mollyhotel (se den tråden). Då jag gjorde en vattenspalt längs ner (åla Monacometoden) så placerade jag ett rör i det utrymmet så jag skulle kunna spruta in en kolkälla under botten. Jag har inte användt metodiken eftersom jag inte upplevde några problem med akvariet. Kommer dock att bygga in samma modell i mitt nya.

MVH Lasse

[PatriksS]

Får vi fortsätta denna dissk i din tråd Patrik?

MVH Lasse

Absolut, helt klart, alla utvikningar är tillåtna och tråden är helt öppen för alla kommentarer, teorier och funderingar.

Det som händer i karet just nu är att jag, i avsaknad av några som helst tester (som är tänkta att inhandlas från nästa löning), bedömt att det borde vara nog med näringsexporten då såväl trådalger börjat lossna som röda mushrooms från GustavF börjat vittna lite. Jag har därför gjort ett uppehåll med kolmetoden och börjat mata pyttelite mer. Nu, två-tre dagar efter, ser jag en kraftig ökning av röda cyanobakterier. Vad beror det på? Jag har också försökt pytsa i liiite KNO3 som nitratkälla, då jag spekulerar att nitraten kan vara begränsande. Hittills dock ingen förbättring.

Daniel (Zippert) var också på besök med lite Xeniafraggar (stort tack!!) och fotat mitt kar med sin proffskamera. Själv har jag inte orkat ta bilder än..*skäms*

[Clownen]

Och koldioxiden-testerna: jag har tyvärr sålt min CO2-anläggning för sötvatten för att få loss pengarna till saltkaret. Jag vill ju dessutom även kunna ha koraller, och jag vet inte hur dessa reagerar på lägre pH som man kanske får med CO2. Att ha åter igen en utpräglad växtburk, fast nu i saltvattnet lät inte direkt lockande, men hade jag haft CO2 idag så hade jag kanske testat väldigt väldigt försiktigt.

De experiment som jag har följt och som använder C02 i sina växtkar har inte fått problem med lågt pH och det har inte heller jag märkt av. Det är dock en naturlig reaktion som även jag hade som fd växtkarshobbyist inom sötvatten. De positiva effekterna var att tillväxten ökade på makroalgerna och därmed ökade näringsexporten. Jag trodde det var det här den här tråden i första hand handlade om.

Som jag sade tidigare så ifrågasätter jag starkt koltillsatser som socker och vodka i det här fallet eftersom jag anser att bakterierna konkkurerar ut växterna då bakterierna snarare än växterna tar upp näringen från vattnet. Detta innebär i min mening betydligt större risker att något går snett samt att växterna ska dö pga för hård konkkurens. Det är dessutom krångligare och mer tidsödande än att förlita sig på växterna.

Enda tillfället då jag använder och rekommenderar att man överhuvudtaget använder ovanstående metoder är när man inte får ner nitrat och fosfatvärden på något annat sätt. Jag rekommenderar då att metoderna används för att komma tillrätta med problemet och enbart om man kan tillsätta ämnena med doserpumpar (varför jag är ännu mer skeptisk till socker). Om man inte har doserpumpar kommer man att glömma att dosera eller bli tvungen att åka bort (såg troligt exempel på detta för bara några dagar sedan). Den här hobbyn är redan en balansgång och de här kolmetoderna har gjort den balansgången ännu vanskligare i min mening. Att använda metoderna när värdena är omätbara skulle jag kalla för rent dumdristigt och jag ser nästan varje vecka någon som får problem med dessa metoder. Nu senast Wrang och det kommer att bli fler.

Om någon av bakterianhängarna i den här tråden har lust att besvara den här kritiken och kan försvara användandet av vodka, socker, vetemjöl eller gud vet vad I DET HÄR FALLET så gör gärna det för jag blir snart sjuk av den här bakteriedebatten .

Här är en tråd där vi bl.a diskuterar C02 i växtkar:

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13015&highlight=bibel

Och en tråd med experiment på C02 i växtkar från USA:

http://reefcentral.com/forums/showthread.php?s=&threadid=778087

Mvh

Peter

[PatriksS]

De experiment som jag har följt och som använder C02 i sina växtkar har inte fått problem med lågt pH och det har inte heller jag märkt av. Det är dock en naturlig reaktion som även jag hade som fd växtkarshobbyist inom sötvatten. De positiva effekterna var att tillväxten ökade på makroalgerna och därmed ökade näringsexporten. Jag trodde det var det här den här tråden i första hand handlade om.

Japp, det är vad tråden i första hand handlar om, men det är helt tillåtet på gränsen till att uppmuntras att diskutera även annat som har med akvarieskötsel/experimentering att göra.

Som jag sade tidigare så ifrågasätter jag starkt koltillsatser som socker och vodka i det här fallet eftersom jag anser att bakterierna konkkurerar ut växterna då bakterierna snarare än växterna tar upp näringen från vattnet. Detta innebär i min mening betydligt större risker att något går snett samt att växterna ska dö pga för hård konkkurens. Det är dessutom krångligare och mer tidsödande än att förlita sig på växterna.

Yes, jag är helt med dig, Peter, men när man får se tre batchar av Caulerpa dö till synes utan någon som helst anledning som vill man prova även annat, även sådant som påstås vara "quickfix" el. dyl. Nu har jag inte mätt något i karet, men rent subjektivt kan jag nog säga att kolmetoden är nästan overkligt effektiv. Åter igen: min rent subjektiva uppfattning, skall försöka testa så fort jag kan.

Enda tillfället då jag använder och rekommenderar att man överhuvudtaget använder ovanstående metoder är när man inte får ner nitrat och fosfatvärden på något annat sätt. Jag rekommenderar då att metoderna används för att komma tillrätta med problemet och enbart om man kan tillsätta ämnena med doserpumpar (varför jag är ännu mer skeptisk till socker). Om man inte har doserpumpar kommer man att glömma att dosera eller bli tvungen att åka bort (såg troligt exempel på detta för bara några dagar sedan). Den här hobbyn är redan en balansgång och de här kolmetoderna har gjort den balansgången ännu vanskligare i min mening. Att använda metoderna när värdena är omätbara skulle jag kalla för rent dumdristigt och jag ser nästan varje vecka någon som får problem med dessa metoder. Nu senast Wrang och det kommer att bli fler.

Jag hade tid, jag var inte glömsk, det var inte så svårt att strö lite socker i karet en gång om dagen, så just den invändningen är väl lite sisådär. Däremot var det lite jobbigt efter ett tag att tömma skummarkoppen en gång om dagen. Doseringspumpar är inte heller någon garanti för framgång, jag tror att man kan manuellt dosera lika exakt. Däremot skall man vara fullt införstådd med vad metoden går ut på: metoden handlar om att ta ut extra mängder nitrat/fosfat med hjälp av bakterier. Wrang synes inte ha haft någon nitrat/fosfat att ta ut, och då blir det som att hänga en 250 MH över ett 100 liters växtkar utan CO2. En lite jämförelse oss växtakvarister emellan. Kolmetoden kan därför med fördel användas av folk som har höga värden och är medvetna om risken för att värdena kan sjunka rätt kraftigt. Värdena sjunker säkert inte till noll om man är medveten om kolmetodens effektivitet, och matar sitt akvarie ordentligt.

Vad gäller CO2. Jag har läst CO2-tråden, och har egentligen inget att invända mot CO2 i saltvatten, tvärtom. Hade jag haft önskan att skapa ett renodlat växtkar så hade jag inte sålt min CO2. Men som jag tidigare berättat så är jag rätt trött på växter, och vill inte alls ha någon otrolig tillväxt på makroalgerna/sjögräs. Det enda jag vill ha är en snygg korallburk med massa makroalger. Kanske i ett 50/50 förhållande, möjligen till fördel för koraller. Och det är här det svåra verkar ligga, i vart fall för mig. Jag har kanske bara haft otur. Eller så började jag bara med sådan grinig alg som Caulerpa (ej den druvaktiga, utan den som ser ut som fjäder). Jag vet inte, men just kombinationen av makroalger och koraller som verkar vara det svåra, inte makrosar eller koraller var för sig. CO2 kan också vara rätt pilligt att ställa in och ingen verkar veta exakt vilken nivå av koldioxid man bör lägga sig på. Dessutom är det ytterligare en teknisk manick som utökar kedjan av möjliga falerande komponenter i akvariet. Mistmetoden är väl i så fall kanske utesluten i saltvatten, och att införskaffa en controller är dyrt. En sådan är dessutom ingen garanti för rätt mängd CO2. Men detta är i och för sig inte så bekymersamt i en ren saltvattensväxtakvarie, där man bara har sjögräs/makroalger.

[Clownen]

Yes, jag är helt med dig, Peter, men när man får se tre batchar av Caulerpa dö till synes utan någon som helst anledning som vill man prova även annat, även sådant som påstås vara "quickfix" el. dyl. Nu har jag inte mätt något i karet, men rent subjektivt kan jag nog säga att kolmetoden är nästan overkligt effektiv. Åter igen: min rent subjektiva uppfattning, skall försöka testa så fort jag kan.

Men nu förstod du nog inte vad jag skrev. Jag hävdar att kolmetoden i det här fallet gör mer skada än nytta genom att det konkkurerar ut växterna och i ditt fall så kan jag inte utläsa på vilket sätt kolmetoden har varit "overkligt effektiv". Du får gärna utveckla detta om du kan.

Din Caulerpa kan ha dött av många olika skäl och som jag skrev tidigare rekommenderar jag dig andra makroalger (jag vet att du letar). Min gissning är att de dött tack vare ditt experimenterande innan karet hunnit stabilisera sig. Du har ju inte ens har några tester för att testa ditt vatten med vilket du säkert förstår är en förutsättning för hobbyn eller om man vill utföra experiment/använda en ”quickfix” etc?

Jag hade tid, jag var inte glömsk, det var inte så svårt att strö lite socker i karet en gång om dagen, så just den invändningen är väl lite sisådär. Däremot var det lite jobbigt efter ett tag att tömma skummarkoppen en gång om dagen. Doseringspumpar är inte heller någon garanti för framgång, jag tror att man kan manuellt dosera lika exakt.

Jag har aldrig påstått att doserpumpar är någon garanti för framgång eller hävdat att du är glömsk. Jag påstår dock att det underlättar, i synnerhet när du inte är hemma. Förstår inte riktigt hur du kan avfärda detta och påstå att det var en invändning??? För övrigt tycker jag du vid flera tillfällen i den här tråden överreagerar när du ens anar kritik riktad mot dig eller dina tillvägagångssätt. DET var kritik.

Däremot skall man vara fullt införstådd med vad metoden går ut på: metoden handlar om att ta ut extra mängder nitrat/fosfat med hjälp av bakterier. Wrang synes inte ha haft någon nitrat/fosfat att ta ut, och då blir det som att hänga en 250 MH över ett 100 liters växtkar utan CO2. En lite jämförelse oss växtakvarister emellan. Kolmetoden kan därför med fördel användas av folk som har höga värden och är medvetna om risken för att värdena kan sjunka rätt kraftigt. Värdena sjunker säkert inte till noll om man är medveten om kolmetodens effektivitet, och matar sitt akvarie ordentligt.

Nu gör du återigen antaganden baserade på något du inte har möjlighet att själv testa men det är ju bra att höra att du är helt införstådd med metodiken i varje fall. Du har dock fel när du inte antar att näringsvärdena kan bli farligt låga med hjälp av kolmetoden. Det finns en reell risk med detta och det är därför man kontinuerligt bör mäta sina värden och helst inte använda metoden när näringsvärdena redan är omätbara.

[PatriksS]

Men nu förstod du nog inte vad jag skrev. Jag hävdar att kolmetoden i det här fallet gör mer skada än nytta genom att det konkkurerar ut växterna och i ditt fall så kan jag inte utläsa på vilket sätt kolmetoden har varit "overkligt effektiv". Du får gärna utveckla detta om du kan.

Genom att jag under tiden blev av med cyanobakterier, att Halimeda har börjat skjuta nya skott samt att eremitkräftan ömsade skinn. Jag har tyvärr inga andra indikatorer att gå på - förutom det faktum att jag fick tömma skummarkoppen dagligen.

Din Caulerpa kan ha dött av många olika skäl och som jag skrev tidigare rekommenderar jag dig andra makroalger (jag vet att du letar). Min gissning är att de dött tack vare ditt experimenterande innan karet hunnit stabilisera sig. Du har ju inte ens har några tester för att testa ditt vatten med vilket du säkert förstår är en förutsättning för hobbyn eller om man vill utföra experiment/använda en ”quickfix” etc?

Din gissning är nog lika bra som min gissning, nu i avsaknad av tester. Jag har ju inte experimenterat med kolmetoden förrän Caulerpa har hunnit dö tre gånger. Kolmetoden kom in senare. Det enda jag testat med Caulerpa var att dosera KNO3 samt KH2PO4, vilka du säkert förstår inte bör kunna leda till växtupplösning, utan snarare tvärtom. Så jag kan inte skylla min Caulerpadöd på galen experimentering. Jag önskar jag kunde faktiskt. Det är bättre att ha något fast att gå på än att bara gissa.

Jag har aldrig påstått att doserpumpar är någon garanti för framgång eller hävdat att du är glömsk. Jag påstår dock att det underlättar, i synnerhet när du inte är hemma. Förstår inte riktigt hur du kan avfärda detta och påstå att det var en invändning??? För övrigt tycker jag du vid flera tillfällen i den här tråden överreagerar när du ens anar kritik riktad mot dig eller dina tillvägagångssätt. DET var kritik.

Peter, ta det lugnt, på grund av tidsbrist skrev jag bara rakt på sak utan massa vänliga omskrivningar, därför kunde mitt inlägg ha missuppfattats som "surt". Jag försökte inte bemöta någon kritik från dig, och inte heller ge uttryck för mitt missnöje. Datorkommunikationen innebär en hel del förvirring, och enda sättet att undvika det verkar vara att använda massa smileys. Jag gillar inte att infoga smileys, eftersom det ser så klottrigt och barnsligt ut, men det är nog ett måste. Åter igen: jag tog ditt inlägg inte som något kritik, och inte heller kritiserade dig. Bäst att infoga en smiley för att förmedla att jag är på gott humör och tycker det är roligt att diskutera det hela:

Vad jag dock läst om doseringspumpar är att de är dyra och folk verkar klaga på att pumparna inte alls helt exakta/tillförlitliga. Men de underlättar antagligen.

Nu gör du återigen antaganden baserade på något du inte har möjlighet att själv testa men det är ju bra att höra att du är helt införstådd med metodiken i varje fall.

Vilka antaganden gör jag som jag inte uttryckligen varnat för vara just antaganden? Jag har ju skrivit "subjektivt", då får folk ta det hela för vad det är.

Du har dock fel när du antar att näringsvärdena kan bli farligt låga med hjälp av kolmetoden. Det finns en reell risk med detta och det är därför man kontinuerligt bör mäta sina värden och helst inte använda metoden när näringsvärdena redan är omätbara.

Nu förstår jag inte. I första meningen skriver du att jag har fel när jag skriver att näringsvärden kan bli farligt låga med hjälp av kolmetoden. Men redan i din andra mening säger du själv att det finns en reel risk med detta. Vad gäller?

Jag tror inte att jag har fel när jag skriver att näringsvärden kan bli farligt låga med hjälp av kolmetoden. Det är ju själva påängen med metoden: att extrahera oorganiken med hjälp av bakterier. Varken du eller jag kan veta säkert, särskilt mot bakgrund av att du inte ens synes testat metoden i fråga. Jag har testat, och såg vissa förändringar i karet. Vad förändringarna beror på kan jag dock bara spekulera i, eftersom mitt akvarie inte är något labbprovrör under absolut kontrollerade former. Det faktum att Halimeda har börjat skjuta skott och kräftan ömsat kan ju bero på DSB. Det svåra är väl att förklara tidssambandet, att förändringarna inträffat under så kort tid efter kolmetodens initierande. Det svåra är också att förklara skummarens beteende. Det är därför jag framställer det jag skriver som spekulationer - jag har inget att verifiera det hela med. Och frågan är om allting blir så mycket bättre om/när jag införskaffar hobbytesterna: man kanske får någorlunda se i vilken härad mina näringsvärden ligger, men testerna kan inte förklara vad eventuella sänkningar/höjningar beror på.

Jag skriver rakt på, men bara för säkerhets skull:

[Clownen]

Nu förstår jag inte. I första meningen skriver du att jag har fel när jag skriver att näringsvärden kan bli farligt låga med hjälp av kolmetoden. Men redan i din andra mening säger du själv att det finns en reel risk med detta. Vad gäller?

Sorry, mitt skrivmisstag; det ska stå följande och inget annat:

"Du har dock fel när du INTE antar att näringsvärdena kan bli farligt låga med hjälp av kolmetoden. Det finns en reell risk med detta och det är därför man kontinuerligt bör mäta sina värden och helst inte använda metoden när näringsvärdena redan är omätbara. "

Men nu känner jag att vi bara pratar förbi varandra så det är bättre att jag lämnar din tråd i fred med undantag om någon vill möta min kritik med kolmetoden i just ditt fall och det skede som karet befinner sig i.

[Janne]

Får du stadigt ut ungefär samma mängd bakterier när du "backspolar" zeoviten oavsett hur mycket av de olika preparaten du använder?

MVH Lasse

Det är svårt att säga, jag pumpar reaktorn när det är mörkt och det blir ju bara som ett dammoln. Men enligt metoden så kan man när korallerna ser svältfödda ut, pumpa reaktorn en extra gång per dag och tillsätta mer bakterier och aminosyror för att få fram mer mat till korallerna.

/Janne

[Tintomara]

Claes, den här idéen är närmast ett standardråd för växtkar i sötvatten utan extra koldioxidtillsats. Man strör liiite torv, eller lite urlakad jordslurry på bottnet (less is more) som käk för bakterier, och täcker det hela med det bottensubstrat man sedan vill ha i karet. Fasen, det kanske jag borde ha gjort även i saltvatten, jag visste inte att en idé från sötvatten kunde appliceras i salt. Attans också...

Och sedan planterar man akvariet fullt till brädden med snabbväxande växter. Glöm inte den biten, annars får du algsoppa. )

Sandbädden är helt enkelt för ren och troligen kolbegränsad till en början. Så borde man inte tillföra en långsam kolkälla till sandbädden under det första halvåret eller så (sen blir ju sandbädden självfungerande). Rent praktiskt funderar jag på en jordbotten - kanske någon näve ordentligt urlakad och välkomposterad organisk jord (vi vill ju inte tillföra kväve och fosfor) i bottnen på sandbädden.

Vad sägs om de där små papprullarna som blir över när toarullen tar slut? Det är väl nästan ren cellulosa?

Nu förstår jag inget. Det var inte alls något aggressivt menat - när jag tackade för räkneövningen så var det ärligt menat. Det påstås så mycket här utan att man vederlägger det med siffror (eller andra fakta). Det gjorde ju du på ett utmärkt sätt. Det var inte ironiskt menat - jag ber om ursäkt och vill absolut inte att du släpper frågan den är värd disk. och helt klart har du en hel del att komma med när det gäller poppulationsekologi - så lägg inte ner argumenteringen

Jasså... jaha.. det är inte alltid så lätt att tolka andras "ansiktsuttryck" i ren text, jag fick det till att mina inlägg var irriterande eller nåt. Men så var det inte då?

Jag funderade lite kring om man möjligen skulle kunna motivera ympning med någnting annat än att det är ett reklamtrick. Vad jag ville visa med sifferövningarna var väl ungefär var gränsen går (hur snäv den är), men även att det faktiskt finns några sådana specialfall. För närvarande sitter jag och grunnar på om zeovitmetoden skulle kunna höra till dessa specialfall... mest spekulationer förvisso. Men det behövs en vettig anledning till att ympa zeoviten också. Om man tex. bara vill maximera bakteriernas nedbrytningsförmåga är jag fullständigt övertygad om att ympning är totalt poänglöst (specialfall eller ej), därför att den bästa nedbrytaren troligtvis även är den nedbrytare som förökar sig snabbast. Tillväxt kräver ju resurser, och var får man resurser ifrån om man är en nedbrytare? Jo, man bryter ned saker.

Så ympen *måste* fylla en annan funktion än att boosta tillväxten. Någon slags speciell kvalité hos bakterierna, som inte har med tillväxthastighet att göra. Tycker korallerna att bakterierna blir "godare" om de ympas?

[PatriksS]

Och sedan planterar man akvariet fullt till brädden med snabbväxande växter. Glöm inte den biten, annars får du algsoppa. )

...samt inte mycket ljus och ymnig utfodring så har vi den kompletta bilden för en low-tech a la Walstadt!

Vad sägs om de där små papprullarna som blir över när toarullen tar slut? Det är väl nästan ren cellulosa?

Dvs. fullständigt ekologisk återanvändning.

[Janne]

I ZEOvit så ympar man in bakterier för att man ska ha en sammansättning av olika bakterier så det inte slutar med en stark som tar över. Hela miljön är skräddarsydd för dem, olika sorter och storlekar på zeoliten. Vattencirkulationen genom reaktorn anpassas efter mängden, kolet och aminosyrorna m.m. är också anpassade för de inympade bakterierna.

För mig låter det helt upp och ner att tillsätta näring i saltvattenskar för att försöka bli av med den. Varför inte utgå från det läge som finns och göra det bättre, målet är väl inte att ha ett växtakvarie, det är väl bara vägen till något bättre?

/Janne

[Tintomara]

I ZEOvit så ympar man in bakterier för att man ska ha en sammansättning av olika bakterier så det inte slutar med en stark som tar över.

Men varför vill man det? Blir det en markant bättre näring för korallerna? Isåfall skulle jag åtminstone se en poäng.

[Janne]

Från ZEOvit guiden:

"ZEObak consists of different bacterial strains that form a chain for nutrient reduction. An interruption of this chain leads to a disturbance and the accumulation of unwanted substances. For this reason, renewed dosing of the bacterial solution is recommended. Interruption in dosing for a long period of time will inevitably lead to a so-called monoculture. The added microorganisms work in principle as a chain reaction, which reduces substances step by step until the skimmer is able to permanently remove it from the tank."

/Janne

[PatriksS]

Från ZEOvit guiden:

"ZEObak consists of different bacterial strains that form a chain for nutrient reduction. An interruption of this chain leads to a disturbance and the accumulation of unwanted substances. For this reason, renewed dosing of the bacterial solution is recommended. Interruption in dosing for a long period of time will inevitably lead to a so-called monoculture. The added microorganisms work in principle as a chain reaction, which reduces substances step by step until the skimmer is able to permanently remove it from the tank."

/Janne

Men lever inte de flesta akvariebakterier på typ kväve, fosfor och kol? En eventuell monokultur är väl inte sämre vad gäller näringsexport än "flerakultur"?

När det inte synes vara bevisat att ympning etablerar en långlivat kultur i burken så kanske man kan betrakta ZEObak som ett vanligt foder på flaska - på samma sätt som man kontinuerligt matar fiskarna med foder så matar man korallerna med bakterierna varje dag. Och det kanske man kan få på annat sätt, helt gratis också, precis som Lasse gjort i sin molly-burk genom att röra om i filterfacket och utan tillsats av bakteriekultur?

[PatriksS]

[...] om någon vill möta min kritik med kolmetoden i just ditt fall och det skede som karet befinner sig i.

Det kanske är av värde att precisera vad som kännertecknar mitt fall och det skede som karet befinner sig i just nu, för att hjälpa den som vill bemöta kritiken med kolmetoden på traven? Vad är min burk? Litet? Nystartat? Näringsrikt? Näringsfattigt? Nu är jag bara undrande, hehe, vill gärna själv veta.

Så där på rak arm kan man väl kanske säga att inställningen till kolmetoden är rent överlag och lite generaliserat - såväl på SG som på RC - som att måla fan på väggen. Det är i alla fall den känslan jag får. Vad är som är särskilt speciellt med metoden? Att det finns en risk för att näringsvärden att falla väldigt snabbt? Det är ju själva påängen, den röda tråden i metoden. Att diskutera metodens för- och nackdelar känns ändå lite överspelat nu, när det finns utförliga trådar om detta.

Det man kanske bör koncentrera sig på är nog det som Lasse eventuellt var inne på med sitt teströr i mollyn, det som Claes föreslog med urlakat jord och Tintomara med toarullar/cellulosa: huruvida det är önskvärt att ha en långsam kolkälla i bottnet som käk för bakterier. Det är allmänt vedertaget att torv/jordslurry används inom sötvatten på detta sätt, men frågan är om det kan användas även i saltvattnet. Jag uttalar mig nu som lekman när jag säger att jag inte ser några direkta nackdelar med att ha lite organisk kolkälla i bottnet även i saltvatten, däremot kan det ha eventuella fördelar. Kan/bör man ha liiiiite torv/jord/cellulosa/gegga från ett urkramat filter/el.dyl. i bottnet nästa gång man startar en saltvattensburk? Enligt växtexperten Tom Barr gör geggan från ett inkört urkramat filter i botten av substraten att akvariet är cyklat redan från dag ett, dvs. karet har i princip ingen inkörningsperiod och är inkört redan vid uppstarten. Det borde väl rimligen vara så även i saltvatten. Eller?

(Jag känner på mig att jag kommer att få på pumpen för sådana uttalanden, men det är helt okej! )

[Janne]

Men lever inte de flesta akvariebakterier på typ kväve, fosfor och kol? En eventuell monokultur är väl inte sämre vad gäller näringsexport än "flerakultur"?

När det inte synes vara bevisat att ympning etablerar en långlivat kultur i burken så kanske man kan betrakta ZEObak som ett vanligt foder på flaska - på samma sätt som man kontinuerligt matar fiskarna med foder så matar man korallerna med bakterierna varje dag. Och det kanske man kan få på annat sätt, helt gratis också, precis som Lasse gjort i sin molly-burk genom att röra om i filterfacket och utan tillsats av bakteriekultur?

Det är bara när du har ny zeolit som man måste tillsätta ZEObak och ZEOfood varannan dag, det är ju då själva inympningen sker. Efter 2 veckor med ny zeolit så tillsätter man ungefär 2 gånger i veckan ZEObak och ZEOfood(för säkerhets skull), men du kan pumpa reaktorn 1-2 gånger om dagen.

Skulle du inte odla bakterier så skulle man ju missa hela poängen med ZEOvit just näringsexporten från vattnet till korallerna/skummaren.

/Janne

[PatriksS]

Skulle du inte odla bakterier så skulle man ju missa hela poängen med ZEOvit just näringsexporten från vattnet till korallerna/skummaren.

/Janne

Jo, men jag tänkte väl att bakterier borde kanske växa även utan någons aktiva inblandning (dvs. utan ympning), låt vara att det kanske tar ett par dagar extra att få en väletablerat kultur.