En parallelltråd här gav mig inspiration att skriva lite om ljus, LED, RGB, vitt ljus osv. Många kan mkt om detta, så fyll på, och om ni anser jag skrivit nåt fel, så påpeka det:-)
I en korall har vi som vi alla vet en zooxanthell, och det handlar om att den zooxantellens klorofyll skall belysas med de våglängder som stimulerar till fotosyntes. Vi har olika sorters klorofyll och dom har lite olika våglängdsområden som dom reagerar på. Så länge vi i ljuset har dessa våglängder, så har vi nått vårt mål med ljuset rent biologiskt. Allt annat utöver det är i huvudsak estetik, dvs adderandet av ytterligare våglängder utöver dom som stimulerare till fotosyntes, är för att vi skall uppfatta alla färger korrekt genom den reflektion av ljuset som ett föremål avger. Tex om en gul fisk skall se gul ut, måste det finnas gula våglängder direkt från ljuskällan.
En del kanske inte vet skillnaden med att skapa en viss färg på ljuset med sk additiv metod jämfört med om aktuell "färg/våglängd" strålas direkt från ljuskällan. Ett exempel: Om vi blandar blått och rött ljus(alltså ljuset från en blå diod och en röd diod) uppfattar ögat detta ljus som gult. Gult ljus är ca 580nm. Men denna typ av gult ljus är inte äkta gult ljus, dvs detta ljus innehåller inte våglängden 580nm!!, det är bara ögat som uppfattar det så, dvs om vi har en organism som skulle vilja ha precis 580nm så kommer den organismen inte få det trots att ljuset ser gult ut, och en gul fisk kommer ej se gul ut trots att ljuset ser gult ut! Det är enkelt egentligen; oavsett vilken färg ljuset ser ut att ha av vårat öga, strålar ljuskällan bara med de våglängder som lysdioderna avger. Om vi tex blandar Rött, Grönt o Blått (alltså tre lysdioder med dessa färger, RGB teknik) kan vi för ögat få vilken färg som helst på ljuset, inklusive vitt, genom att ha olika effekt på dessa tre färger (där lika stor effekt på rött, grönt o blått ger vitt ljus), MEN om vi mäter våglängderna som de fakto strålar från en sådan ljuskälla, oavsett vilken färg det färdiga ljuset ser ut att ha, är det fortfarande bara de tre våglängderna, rött, grönt o blått, som finns i spektrat. Dvs inga andra färger än just rött, grönt o blått, kan heller återges korrekt. Det är därför som en gul fisk under en ramp utan vita dioder(tex PS, SMT-ramp som bygger på RGB tänket med additativ teknik), trots att ljuset är inställt så det är helt vitt(eller till o med gult!), ej blir gul. Denna alltså sk additativa metod lurar ögat. Således blir CRI(se nedan) mkt dåligt med RGB-framställt vitt ljus.
Man talar i sammanhanget om ljusets CRI, colour rendition index, som är ett mått på ljust hur bra ljuset återger alla färger jämfört med solljus. En vit lysdiod har delvis samma problem som ett RGB-sammansatt ljus, men inte i samma utsträckning. En vit lysdiod (om den inte bygger på rgb teknik enligt ovan) bygger på att gul fosfor belyses med blått ljus. En del blått ljus passerar o förblir blått, en del tas upp av fosforn o fosforn avger gult ljus. Och grundprincipen bygger sedan på att gult ljus + blått ljus=vitt ljus(newton kom på detta). Fortfarande alltså en additativ effekt, så ett föremål med en färg utanför gult och blått, kommer återges dåligt. Det uppstår alltså ett vitt ljus men här enbart bestående av blåa och gula våglängder. Denna vita ljuskälla har dock bättre CRI jämfört RGB-tekniken, men ändå långt ifrån bra. CRI på 70-85 är vanligt. Så det är framför allt de röda våglängderna som saknas i detta vita ljus. Men här har man i alla fall möjlighet att med olika fosforblandningar, tjocklek(och med olika blått ljus från lysdioden) modifiera hur det vita ljuset blir i slutändan, och därmed nå ett högre CRI.
Om man nu då till dessa vita dioder som bygger på fosfortekniken, lägger till ngr enstaka dioder med andra färger för att höja CRI(framför allt rött eftersom det saknas i de vita fosfordioderna), samt en del blåa dioder med olika våglängder för att med större säkerhet täcka in klorofyllets absorptionsmaxima, så har vi ju precis det receptet som alla moderna led-ramper är bestyckade med idag:
Vita fosfordioder som bas(= vi får gult och höjer CRI),
en del blåa extra med olika peakar(säkerställer att klorofyllpeaken ej missas),
samt ngr få gröna o röda(för att höja CRI då dessa två våglängder ej finns i vita fosfordioder).
Gula anser jag är ologiskt, (varför har Radion lagt in detta??), då den våglängden finns i det vita ljuset från de vita fosfordioderna.
Eftersom dessutom det rent biologiskt handlar om att klorofyll skall träffas av en viss våglängd med ganska snävt intervall, så finns alltså alltid risk med ett LED-ljus (oavsett vilket färg ljuset ser ut att ha för ögat, inklusive helt vitt, och oavsett hur det vita ljuset skapas, och oavsett hur du ställer in dina kanaler) att missa den våglängd som klorofyll/zooxanthellen vill ha.
Därför är jämnheten i diodernas våglängdsmärkning viktig, där det finns första-sorteringar där det påstådda våglängdstalet stämmer bättre med verkligheten. PAR-värdet kan med andra ord vara missvisande om man missar dessa rätt snäva våglängder. Ett fint ljus, till synes vitt, eller oavsett färg för ögat, kan i sådana fall gå till spillo en hel del. Givetvis är dessa förstasorteringar dyrare, vilket man väl får förutsätta sitter i alla de dyrare moderna LED-ramperna idag.
//Jonas Roman
Följande länk är riktigt bra som förklarar grunderna jag försökt återge ovan.
http://www.photonstartechnology.com/learn/how_leds_produce_white_light