Bygert

Lavar är ju nåt liknande, en alg och en svamp ihop. När man pratar om en lav så menar man ju hela paketet, båda sorterna. Fast definitionerna är nog inte alltid självklara.

Låter bra att nån mer är på g! Hur fick du tag på såna djur som sjöpennor? Det är ju inte så lätt att hitta sånt spännande kan jag säga.

Fast om man skall vara petig är ju många koraller både växt och djur, om än det där med vad som är en växt är ännu krångligare än vad som är ett djur och "växterna" i en korall rakt inte är okomplicerade: "Koraller med zooxantheller påminner genom sin komplicerade flerstegiga endosymbios i hög grad om ryska dockor: Inuti korallen finns zooxantheller (dinoflagellater) som inuti sig har reducerade haptofyter som inuti sig har reducerade rödalger som inuti sig har kloroplaster (reducerade cyanobakterier)." Från: http://www.sbf.c.se/www/pdf/100(4)/bjorn.pdf

Fiskar räknas, i alla fall ofta, som sällskapsdjur. När det gäller det där med rovdjur däremot så har det om du tänker på det soms tår i Jordbruksverkets uttalande inget med fiskar att göra. Rovdjur som står där syftar inte på köttätande djur vilka som helst utan det definieras som gruppen Carnivora, alltså hundar, katter, mårddjur, björnar osv. Skall man prata om den saken så finns det ju en präktig hjärnsmälta just där i reglerna. Rovdjur utom hund, katt och iller är alltså förbjudet av djurskyddskäl men det finns ett undantag till nämligen grävling. De används för att träna hundar på. Det är alltså förbjudet att hålla små rovdjur eftersom det anses som ett djurskyddsproblem men det anses ok att ha en grävling och släppa en hund efter den. Hitta rimligheten i det sen som kan.

Koraller tycker jag definitivt är djur men avgränsningen neråt är inte självklar. Om man klickar sig upp och ner här t ex: http://tolweb.org/Animals/2374 Så är t ex svampdjur djur men inte toffeldjur. Alla kanske inte köper det.

Med lite uppvisade tillstånd så är vi ju tillbaka i början, behövs svenska tillstånd om man säljer i Danmark och levererar i Sverige? Som jag sagt är den frågan inte enkel och det verkar till och med nån på Jordbruksverket ha insett nu. Det är ju nu inte heller så enkelt att den frågan kan anses besvarad med säkerhet när Jordbruksverket bedömt den, verket kan inte betraktas som någon neutral instans i den saken utan de kommer att se till de intressen de har att bevaka. Lite är det åt samma håll som att ringa till IOGT och fråga vad det gäller för regler för alkoholimport. Bättre svar skulle man kanske kunna få från en juristbyrå med specialistkunskap på internationell handel med även om man nu skulle kosta på sig det, vad som egentligen är rätt kan man bara få veta i domstol. En aspekt verkar dock bortglömd här. Vi snackar om vad som gäller i en sån här fråga. Det är intressant men det är också intressant att diskutera vad vi egentligen skulle föredra. Inte heller det tycker jag är självklart. När det gäller transporter och regler för hotade arter så har vi ju ett gemensamt system i EU som vi då här byggt på med lite ytterligare krångel. Det är alltså inte så att det är fritt fram om man inte behöver följa de svenska specialreglerna, de gemensamma gäller alltid inom EU. När det gäller djurskydd i övrigt däremot så är det inte så mycket gemensamma regler men där är det ju rätt självklart att de svenska reglerna om hur djur skall skötas osv slår till när djuren är i Sverige. Om det nu skall vara så att man måste följa diverse specialregler när man säljer över gränsen så kommer ju det inte bara att drabba det som nån kanske tycker är misshagligt, det kommer att slå rätt över. Den som tar med sig en påse koraller till en kompis i Finland kanske alltså plötsligt i tullen får reda på att finnarna hittat på nåt eget system så alla som säljer koraller skall ha tillstånd och så sitter man i klistret. Fri handel går ju ut på att det skall vara lätt och smidigt och att det som utgångspunkt skall vara ok att sälja det som är godkänt i ett medlemsland i alla. Det är egentligen en ganska sympatisk princip som jag nog tycker att man skall göra så lite våld som möjligt på. Jag har ju också definitivt den erfarenheten att det kan ställa till det ordentligt om man börjar ställa en massa frågor till Jordbruksverket. De har ingen större aning om vad som pågår inom sällskapsdjursbranchen och när de plötsligt får reda på att nånting finns så kan de känna ett akut behov av att reglera och förbjuda. Vilket skapar massor av problem. Läs t ex det här färska uttalandet från verket: http://www.jordbruksverket.se/5.3229365112c8a099bd980002876.html Är inte risken uppenbar att man från det hållet kan tycka att koraller är lika olämpliga som alligatorer? När det gäller djurtransporter så är tillståndet knutet till en person som kan vara fysisk eller juridisk. Man skall väl inte ha skämt ut sig allt för mycket för att få tillståndet. För tillståndet skall man sedan ha en eller flera fordon som är besiktade som djurtransport. Det är inte så att tillståndet följer med om man säljer fordonet, möjligen kanske man slipper att göra en ny besiktning. Byter man bil så får man alltså besikta in den nya som djurtransport. Vad det egentligen är som skall besiktigas när en personbil eller liknande skall godkännas som djurtransport verkar ingen ha riktigt grepp om. När det gäller det som besiktigats för min del så har man inte ägnat just nåt intresse åt bilen i sig men desto större åt vilka transportlådor som kan bli aktuella.

Havsvatten har en fryspunkt på ca -2. Är det kallare så får du alltså fruset saltvatten på trappen. Är det varmare än -2 så får du nog en viss smälteffekt men det behövs då inte smälta speciellt mycket snö för att späda ut vattnet nog för att blandningen skall frysa om det är minusgrader. I och för sig finns det ju också en viss effekt av att vattnet är något varmt, du skulle kunna smälta snö på trappen med varmvatten. Problemet är ju att det slutar med skridskobana. Knappast värt att pröva alltså.

Ta dig en titt på inlägg nr 351

Ringer du och säger det till växeln på Jordbruksverket så kopplar de dig till någon på enheten för sällskapsdjur. Det finns några att välja på där, mer eller mindre verklighetsförankrade.

Ok, då släpper vi det, det hade förklarat åtskilligt annars.

Kanske därför att han snackade om att han minsann pratat med folk som inte gått i pension osv. Hur som, vi lär väl få besked av Ted om det är stolpskottet eller nån annan han har pratat med så är det så mycket mer att säga om saken i väntan på det?

Du får väl tycka det om du vill men för min del så ser jag det som att det kan vara intressant att veta om Ted har pratat med det stolpskott jag misstänker på Jordbruksverket och för att kolla det räcker initialerna.

Personuppgiftslagen gör att det kan vara klokt att vara lite otydlig ibland.

Kan det kanske rent av vara M. D. som du har pratat med? Det skulle förklara åtskilligt i så fall, inget från det hållet lär göra mig förvånad längre.

Bättre sent som alltid.

Innan du börjar köpa slang och koppla in dig på värmesystemet så bör du nog räkna lite på läget. Först bör du då kolla vad doppvärmaren verkligen drar, är det pumpar och belysning mm som värmer upp det hela så leder det ju ingen vart att försöka byta värmekälla. Ta och anslut doppvärmaren till en energimätare, t ex http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=156770937 så ser du efter ett tag vad det är för energibehov som du verkligen kan ersätta. Sen är det bara att räkna, vad kostar det att köpa energin till doppvärmaren, vad kostar den energi du har i värmesystemet i huset, hur många månader om året har du ett värmebehov att ta hänsyn till - räknar du på det så får du ut en möjlig besparing som du får ställa i relation till vad det kan kosta att fixa till en annan lösning.

Har det blivit ännu fler butiker som anser sig vara störst i Sverige så får du ju gärna uppdatera mig.

Det är så det står i reglerna SJVFS 2010:2 6:1 Varje motordrivet fordon, dock ej personbilar, och släpfordon som innehåller levande djur ska vara försett med skyltar av vilka det framgår att fordonet innehåller levande djur. 1:6 Vid tillämpningen av dessa föreskrifter avses med personbil: den betydelse som denna beteckning har i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, Varför det är på det viset får du fråga Jordbruksverket, det är inte jag som skrivit reglerna.

Det finns väl så långt jag förstått saken åtminstone tre butiker som är störst i Sverige, finns det verkligen utrymmer för en till?

Hästtransporter om vi menar samma sak är ett släpfordon och din lastbil är med all sannolikhet registrerad som lätt lastbil. Ingendera är personbil och alltså blir det till att skruva på en djurtransportskylt.

Jag får väl säga att det där om jag bevisat om Ted eller nån annan har fel, det tycker inte jag är nåt så spännande tema. Ted är en viktig kille för hobbyn som jag nån gång när jag råkar passera och klockan inte är tre på natten eller så har tänkt hemsöka (om jag nu blir insläppt) och jag är inte intresserad av några bråk med varken honom eller nån annan. Vi håller på att diskutera oss fram till vad som gäller i en del frågor där svaren långt ifrån är självklara och då är det inte så konstigt om somligt behöver tragglas en del med och det finns oklarheter som efterhand förhoppningsvis reds ut. När sen dammet lagt sig så hoppas ju jag att det inte skall behöva vara några sura känslor kvar. Det skall normalt sitta en skylt på kommersiella djurtransporter men den kan vara onödig när man kör djur i en personbil. Skall vi ta och lägga på en rem nu så vi kommer upp i tusen inlägg?

Bra Ted, sånt här är riktigt konstruktivt. Ett par förslag till förbättring dock. Skriver du om nivå två osv så bör det framgå vad det innebär, om det är mycket eller lite. Jag tror också det är en bra ide att skriva till på de arter som är B-listade att de är det och att det innebär att det är klokt att ha nåt slags papper om man håller sånt.

När det gäller B-listade djur så står det i reglerna att förutsättningen för att få ha dem är att man kan bevisa att de har lagligt ursprung. Det står däremot inget om hur det skall gå till. Enligt erfarenhet så accepteras ett intyg/kvitto så att man kan spåra vart djuren kommer ifrån om det sker en kontroll. Visserligen har jag ett tillstånd får djurtransport men jag har inget åkeritillstånd så jag kan inte köra djur och ta betalt för det. Och nu är väl risken att nån tycker att det är ännu bättre så. Det finns krav på särskild utbildning när man kör godkänd djurtransport med kossor och höns och nåt mer i den stilen men inte för fisk. Än är det bäst att tillägga. I det sammanhanget så kan det ju vara värt att berätta en intressant historia från kursen för att bli behörig hönsflyttare. När reglerna om att man måste ha utbildning för hönstransporter kom så var det lite knöligt, det fanns dåligt med utbildare och det skulle inte gå att få fram utbildade chaufförer nog snabbt för att det skulle fungera. Jordbruksverket gick då ut med att det var ok att köra bara man anmält sig till kursen, man skrev det i klara termer på hemsidan bland annat. Sen var det ju bara det att nån stackare fastnade i en kontroll med en lastbil full med höns, utan utbildning men anmäld. Hur nu det gick till i och för sig, antalet kontroller på djurtransporter i Sverige har brukat gå att räkna på en hands fingrar per år. Det gick i alla fall till åtal och vad som hände då var att både föraren och och åkeriets ägare blev fällda och fick böta. Vad Jordbruksverket sagt gav väl domstolen fulla fan i, det stod inget i EG-förordningen om transporter om att det räckte med att ha anmält sig och då gick man på det och brydde sig inte ett skvatt om vad det gått ut för information. Det är alltså inte alltid tillrådligt att lite på Jordbruksverket. När det sen gäller jämförelsen av danska och svenska regler - jag har haft anledning att jämföra en del regler för sällskapsdjur mellan länderna. Jag gillar rakt inte allt i danskarnas regelverk men när man läser det så får man i alla fall ett intryck av att det är nån som försökt tänka. Det går liksom att läsa reglerna och förstå varför det har blivit som det är. I jämförelse är de svenska motsvarande reglerna så sanslöst ogenomtänkta att det knappt är ett dåligt skämt ens. Dessutom har jag funnit att danska tjänstemän inom djurtillsynen vinner med hästlängder över de svenska. De har alltid varit trevliga när jag haft med dem att göra och de har haft en grundinställning som är positiv till djurhållning och där de försökt resonera sig fram till bra lösningar på ett konstruktivt sätt. Det har aldrig varit nåt problem att komma överens med danskarna. Svenskarna däremot kör allt för ofta stridsvagnstaktik och är dåligt pålästa och inne på att hindra så mycket som möjligt och ställer till så mycket jävelskap att jag snart inte verkar ägna mig åt nåt annat än att hantera totalt absurda bråk om djurtillsyn. Visst, jag tar betalt för det men det känns ändå väldigt onödigt. Svensk eller dansk när det gäller djurtillsyn för sällskapsdjur? Dansk. Hvergang.

Notera att det som jag sagt att det inte behövs tillstånd för i Danmark är försäljning av listade arter. Det betyder inte att det inte kan behövas andra tillstånd, tillstånd för djurtransport lär det t ex definitivt behövas. Går vi på Naturvårdsverkets mening om hur de svenska reglerna skall tolkas så får man inte sälja fraggar från stenkoraller (annat än möjligen i minimal omfattning) om man har ett akvarium i bostaden, då är man tvungen att ha akvariet i en särskild lokal med separat ingång. Är det liksom det som skulle vara så mycket bättre än danskarnas pissregler?

Då har jag då för säkerhets skull stämt av saken med Skov- og Naturstyrelsen. Beskedet är entydigt, man behöver inte särskilt tillstånd som handlare för att sälja listade arter i Danmark. Och vi får väl tro att den ansvariga danska myndigheten vet bättre besked om den saken än svenska Jordbruksverket.