stigigemla
-
Antal inlägg
15 757 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
54
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Felet med Patriks resonemang är att han förutsätter att alla ämnen kan tas om hand i metabolismen i djuren. Så är inte fallet. Det som händer är att de ämnen som djuren i toppen i näringskedjan och skummaren tar upp minskar allt efter deras "behov". En del av dessa är skadligt för dem t.ex kvicksilver, kadmium och koppar. Andra ämnen ökar i akvarievattnet för de ingår inte alls i näringskedjan... När man inte har någon möjlighet att mäta dessa ämnen är den enda utvägen att byta vatten.
-
När det gäller frisimmande fiskar verkar det som om akvariets längd är avgörande. Jag skulle tro att 1/2 längd/bredd ungefär är optimalt. När det gäller höjden på karet är det olika från art till art.
-
För att få den att fungera bra har de gjort ett nytt pumphuvud. Och Siccen suger mer luft.
-
Det finns ett flertal olika parasiter som visar sig som vita prickar. En ganska oskyldig (oftast) visar sig ofta på kirurger och kan sitta en eller två dagar för att sedan försvinna. Den brukar vi kalla för "stressprick". Bukar gå att ta bort med sötvattensdopp eller bad i kopparlösning ett par timmar. Cryptocarion, den farligaste, har en period av 5-6 dagar på fisken och sitter inkapslad när den är på fisken. I detta fall var det nog en "oskyldig" variant eftersom pricken verkar vara borta nu. -
Osram 67 är ett mycket bra blått lysrör. Men ett 420nm actinic+ ger mycket starkare actiniceffekt. Delvis beroende på att människoögat har bra mycket sämre känslighet för den våglängden. Det gör ju att när man bara har det ljuset på ser karet mörkare ut och fluorscensen framträder bättre. Men även när man har allt det andra ljuset tänt ger actinicröret bättre effekt. Enda nackdelen är livslängden. Osram 67 håller 2- 3 år medan man bör byta actinicrören minst en gång om året.
-
Mätbar fosfat är också i stort sett noll. Jag har i och för sig bara mätt en gång med Hanna men det var noll. Jag kan ju kolla när det är dags att byta fosfatreducering nästa gång. Min teori om anledningen till att det funkat är att järnhydroxiden komplexbinder en massa ämnen men inte lika hårt som fosfat. Men alubaserade removern binder fosfat hårdare vilket kanske medför att järnhydroxiden får en annan roll.
-
Jag prövade med såväl enbart alu och enbart järnbaserad fosfatreducering utan framgång. Med järnbaserad hade jag en hel del cyano och när jag gick över till alubaserad försvann cyanon men det var en del kiselalger kvar.
-
Sune: Använd dagsljus när du testar. Och är du tveksam så fråga tjejen eller grannens fru. Och Nordin: Inlägg 16.
-
Njaa. Det skulle nog gå att göra en formel men i den ingår kH och vilket pH man börjar på. Och logaritmer för pH- värdet.
-
Genicanthus lamarck blir nog betydligt större. http://www.fishbase.se/Summary/speciesSummary.php?ID=6612&genusname=Genicanthus&speciesname=lamarck〈=English
-
Hur mäter du pH? Jag känner flera som pajat sina kar när de försökt rätta till felvisningen på en elektronisk pH- penna.
-
Kanske det är monteringen. Har den axial- eller radiallager? Om man monterar den liggande kan den blåsa uppåt eller nedåt eller vilket som utan att lagret pajar?
-
Om man går "halvt off topic" så fick jag bort mina kiselalger genom att kombinera alubaserad med järnbaserad fosfatremover. 300g + 300g för 2200 liter.
-
Jag skulle nog vilja ha en trekant i botten också.
-
Det är en bra mycket större och kraftigare pump som drar betydligt mer ström och knappast passar utan att man moddar en del. Sedan är det ju frågan om vattenmängden också. Man kan ju inte bara spola skummet från pumpen genom skummaren. Och stryper man flödet genom pumpen för mycket får den inte sin vattensmörjning. Lagunapumpen är nog bra för större skummare, 25 till 30 cm skulle jag tro.
-
Det som avgör vilka koraller som finns var är nog vilka som överlever monsunperioden. Minimum ljus, växlande salthalt och en massa slam som sköljs ut i havet. De naturliga förhållanden vi vill efterlikna är väl för de flesta resten av året när korallerna växer och mår bra. Men kanske mår de bra av en årstidscykel om man vill få fram en könlig förökning t.ex.
-
Jag tycker du skall köra med sarg runtom. Fiskar hoppar mest intill rutorna och har de slagit huvudet i sargen några gånger kanske de slutar.
-
**dsb fungerar inte men det gör dsb**. dsb* fungerar och det gör ls* också trots att det bara blir tre bokstäver.
-
Fingrarna fastnar i alla fall på tentaklerna. Sedan är det väl upp till hur tjockhudad man är. Jag brände mig aldrig på mina. Räkna med att de så småningom kryper upp och sätter sig nära vattenytan. Jag tror inte de är fotosyntetiska. Mina växte och förökade sig när jag matade dem ordentligt. Mysis och frysta hackade blåmusslor.
-
Reef crystals, D&D eller Tropic Marin Pro Reef är bra salter. Men det finns fler.
-
Man bör väl utgå från klimatet där korallerna växer. Statisk fotoperiod med avbrott för en eller två monsuner om året.
-
Scutus inguis.En algätande snäcka med reducerat skal. Den är mest framme nattetid.
-
Dubbeltråd = bugg i forumet.
-
Det är säkert Actinia equina. Jag plockade sådana i Dover 1971. En rolig liten anemon (max ungefär 6 cm) som inte är fotosyntetisk men lever i tidvattenzonen. Den har tre förökningsätt. Den kan sprida ägg och spermier, eller dela sig via bitar av fotskivan men den kan också föda levande ungar. De små har 8 tentakler när de föds och samma färg som mamma. Man vet inte (Vad jag kunde hitta för runt 40 år sedan) om det är könlig eller vegetativ förökning. Jag hade dem i minst två år i tropiskt akvarium.
-
Jag plockade sådana i Dover 1971. Där lever de i tidvattenzonen. Rätt rolig anemon- ungfödare. De små har åtta tentakler när de föds. Man vet inte (vad jag sett) om de är resultat av vegetativ eller könlig förökning. De kan också knoppa av småanemoner från fotskivan eller föröka sig med ägg och spermier. De finns också i fler färger än på ditt foto.