stigigemla

Nej det går inte. Banggaikardinaler håller stora revir mot andra banggaier av samma kön och andra kardinaler av ungefär samma form.

Det finns många olika koraller som passar i ett litet kar. Av läderkorallerna (kallas ofta mjukkoraller men har ett skelett av tunna kalktrådar) Har vi Capnella (Keniaträd) Litophyton och Sinularia bland de bästa. Sarcophyton är också enkel men blir för stor. Skivanemoner bör man också ha några i olika färger. Discosoma, Rhodactis och Ricordea brukar alla vara mycket tåliga. Discosoma finns i alla färger utom gult och svart och grönt är vanligt bland Ricordea men där finns alla färger fast ofta till fantasipriser. Stjärnpolyper bör man inte heller avstå från. De finns i ett antal olika släkten men ofta gröna. Briaerum och Pachyclavularia är de vanligaste. De växer på lite olika sätt så det är ganska lätt att skilja dem åt även om de kan ha nästan samma gröna färg. Av de egentliga mjukkorallerna är Xenia den vanligaste. Jag är inte så förtjust i den då den brukar antingen växa för fort eller dö. Bland alla dessa är det nog Sinularia som gillar högst flöde förutom stjärnpolyperna medan Keniaträd och Discosoma nog vill ha minst. Blå Discosoma vill ha mycket ljus för att färga bra medan alla de andra inte är så petiga.

Jag tror inte det är någon rörmask utan en cylinderros. En speciell sorts anemon som bygger ett rör den bor i i sand eller slam.

Problemet när du gör så är att vissa ämnen löser sig och andra inte. Så antagligen har du kalciumkarbonat och kalciumsulfat som fällt ut med en del av de ingående spårämnena. Kanske en del annat också. Och de kan ha blivit mycket svåra att lösa igen.

Varje gång man öppnar en testflaska släpper man i ny syre och fukt med luften i rummet där man testar. Fukten medför en risk att ingående kemikalier kan gå över i jonform och reagera med andra kemikalier eller syre från luften. I kylskåpet är det nog det torraste stället i ett vanligt hem. Och dessutom är det mörkt vilket bromsar många biologiska processer. Fast jag håller det nog för litet överförsiktigt i dag då de flesta förpackningar i dag är diffusionstäta. Men håll ändå flaskor och burkar stängda så mycket som möjligt för att inte få i mer syre och fukt än nödvändigt. Att värma testerna före användningen håller jag för ointressant i de flesta fall. Man blandar testkemikalierna med betydligt mer vatten som man testar så det blir i stort sett rumstemperatur ändå. Men jag har ett fall som talar emot. Jag gjorde en gång 0,1 M saltsyra för kH test som jag sparade i en 1,5 L PET flaska. Och efter ett halvår var det inte mycket syra kvar. Lite oväntat då HCl eller Cl2 borde vara större i gasform än H2O som ju stannar i flaskan.

Det finns så mycket blandade bilder om man googlar å jag har slutat med det när det gäller att se hur en fisk ser ut. Den enda siten som har viss koll på bilderna är fishbase. Och där ser man att dussumeri har en ljus skalpell och antagligen en ljus teckning runt den också så att den syns mer.

Det lättaste är väl skalpellen. Men även färgen på rygg och analfena.

Det är nog så att Mg binds i ytan på stenen. Därför är det ofta svårt att få rätt Mg- värde. Men när det väl är uppe brukar det vara mer stabilt. Det kan vara svårt att buffra upp kH när Ca är så högt. Det är risk att det fäller ut kalksten direkt. Och då sjunker båda värdena. 7 mg/L Ca motsvarar 1 i kH.

Den vanliga svenska sjöstjärnan (Asterias rubens) har massdöd på västkusten ibland då det driver in 21 grader varmt vatten. När jag hade kallt vatten var den absoluta gränsen 18 grader. De andra svenska stjärnor jag provat var ännu känsligare. Kanske de har en annan proviniens runt England. De svenska tålde definitivt inte 19 grader hos mig. Det går bra att frysa in sjöstjärnor och mata med bitar. Harlekinräkan äter fryst. (Men det måste vara sjöstjärnor).

http://reefkeeping.com/issues/2005-06/rhf/index.php

Torkade Norialger (och kanske andra alger) är rostade för att minska bakteriehalten. Då förstörs en del vitaminer. Norialger i akvarieaffären är normalt sett inte rostade och innehåller mer vitaminer ( och bakterier)

Fördelen är också nackdelen. Genom att man får en relativt stor kropp att röra sig ganska mycket av en ganska liten kraft blir precisionen god. Nackdelen är att en annan ganska liten kraft kan komma från fel ställe. Det gör att svängarmshydrometrar ofta visar ordentligt fel. Jag har kollat vatten från åtskilliga kunder när plötsligt alla värden stigit eller sjunkit. Har de en svängarmshydrometer så är det nästan alltid orsaken. Jag säljer inte sådana utan om någon vill ha en billig saltmätare blir det en flytboj i stället. De fungerar perfekt tills man slår sönder dem. Och det händer ofta. De billigaste (ofta med inbyggd termometer) kan visa fel men de visar alltid samma fel så om man kollar dem mot en kalibrerad mätare vet man hur stor felvisningen är.

Du bör vänta en vecka mellan varje matning. Mun och anus är samma sak så anemoner bör göra sig av med gamla foderrester innan de få ny matning..

Påminner om en anemon vi brukar kalla Pseudocorynactis caribbeorum. Icke fotosyntetisk och brukar sitta på undersidan av stenar. Jag misstänker att du inte sköljt frysfodret ett tag då den är beroende av svävande matpartiklar.

Saliferts nitrattest tycker jag är tillförlitligt. Men man skall inte försöka tolka det som testen inte är gjord för. Alltså är svaren i storleksordning 1 mg/ l eller i storleksordningen 2,5 mg/l eller kanske 5 mg/l. Så exakt är det inte men det behöver du inte heller. Nitratvärdet är inte så viktigt bara det inte är noll eller för högt (10 mg/l eller mer)

PH:t är extremt lågt i mätningen. Mäter du med pH-penna visar den fel i och med att andra koraller ser ut att må bra. Det skulle de inte göra om ditt pH- värde vore rätt mätt.

Det kommer t. ex från artemia.

Då har du ju ingen koll på det nyblandade saltvattnet. När väl doserpumpen är igång skall det inte hända något plötsligt.

Jag vågar nog påstå att Göteborg har ett bättre vatten än Gnesta i och med att Göteborg har Delsjön som filter. Innehållsförteckning från Gnesta hade mycket övrigt att önska. Många metaller var inte mätta och detta som är klippt från hemsidan ökar inte mitt förtroende: Parametrar Enhet Gränsvärden ut från vattenverk Gränsvärden hos användare Provresultat hos användare i Gnesta Förklaring till det kemiska ämnet Klorid mg/l Finns inte 100 95 Används för att ta bort bakterier. Kan vid förhöjda halter ge ”badhuslukt”. Tillsatt mängd klor finns inte med.

Noll.

Mitt Ballingrecept har ett slags medeltal av magnesiuminnehåll. Det går ofta mer i nystartade kar men då bör man ändå mäta och korrigera för hand. Sedan minskar ofta förbrukningen undan för undan. Av dem som hållit på 5 år eller mer med samma kar tror jag det är många som bara tillsätter så mycket magnesium som behövs när de mäter efter vattenbyte. Så får man en säkerhetskoll om saltet har ojämna värden.

Jag skulle nog bara försöka med originalfärgerna av segelfensmolly eller black - skäckig molly. Framodlade varianter har förlorat en del av sin ursprungliga genuppsättning så det är inte alls säkert att de är lika härdiga som ursprungsformerna när det gäller saltvatten.

Växjö hade tidigare ytvattentäkt och där var vattenkvaliteten ibland mitt på sommaren så att det luktade unk när man duschade. Då var det också extra stark klorering. Att vattnet behöver kloreras räcker för att säga mig att grundkvaliten i vattnet inte räcker för att kunna drickas utan kloreringen. Det första man gör med vattnet för akvarier är att ta bort kloren och då har vi alla förutsättningar för att kvaliten skall återgå till originalet. Och djuren dricker inte bara av vattnet. De lever i det hela sitt liv. Dessutom har vi problematiken med anrikning av giftiga metaller som andra har tagit upp här. Jag hoppas att ingen här har en lösning av ATO med ventiler på vattenledningen. De brukar inte hålla för vattenledningstryck. En "normal" osmos mäter ungefär 10 x 20 x 35 cm och man plockar fram den över en natt när man gör nytt osmosvatten. Sedan står den i en garderob i en eller två veckor när man gör en ny laddning för påfyllning + vattenbyte. Jag har aldrig funderat på om en osmos är ful eller snygg. För mig är det ungefär lika relevant som att byta stuprännor på huset för att få en snyggare krök uppe vid taket.

Jag har läst på om vattnet i Gnesta kommuns hemsida. Det finns 4 olika vattentäkter i kommun och alla är ytvattentäkter i sjöar vars vattenkvalitet är sådan att jag skulle säga att ett osmosfilter behövs.

Jag tror Vertex är en alldeles utmärkt skummare. Det går att justera vattennivån i Tunze 9410 för att få lagom torrt skum. Fabriksinställningen brukar passa perfekt.