Gå till innehåll

mikoto

Stödjande medlem
  • Antal inlägg

    4 155
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    50

All aktivitet

  1. Rör dimension är stort beroende av vilket flöde du vill ha. 40 mm och 32 är väldigt grova rör. Det kan du ha ett högt flöde genom, 6000 liter i timmen är inget problem. Men behöver du ha så starkt? Om du nöjer dig med 600-2000 liter i timmen istället så är 25 mm rör ett bättre alternativ. Det går nog köra starkare än 2000 med utan bekymmer. Det blir en onödig extrakostnad på rördelar och så med grova storlekar, det blir även svårare att dra. Dock är det inte dumt att göra evakueringsröret lite stort som kanske 32 eller 40 mm för att få en garanti på att inget kommer och sätter igen det. Men "hävert" röret behöver du bara det du behöver. Med billiga kranar blir det mest bökigt att ställa in flödet med så grova rör. Det är iaf min erfarenhet(har 32 rör). Här i Skövde blev glasmästaren likblek då jag nämnde hål, borr och akvarium i samma mening men om glasmästaren kan hjälpa så kör på. Annars är det lätt att borra som de andra säger. Tänk inte borr utan tänk istället att du slipar upp ett hål i glaset. Borra ovanifrån med, där du använder maskinens egen tyngd. Du ska inte pressa ner maskinen, då kan du få spänningar i glaset som gör att det spricker. Iofs osannolikt med ett 720 men tillämpa ändå principen. Jag har borrat från sidan någon gång på frihand och det är en mardröm, underifrån är inte att tänka på. Speciellt då det kommer flyga ner flytande glasdamm. Ovanifrån är bäst :-) det är nog ganska svårt att borra från båda sidor med även om det ger bäst resultat. Öva lite först så kommer det nog gå bra :-) Så får vi se lite riktigt glada fiskar sedan. Angående storlekar så kollar du hur stora hål genomföringarna ska ha. För mig så krävde 32 mm genomföring 42 mm hål, och 25 mm genomföring 35 mm hål. Oftast ca 10 mm större. Men det undersöker du när du valt genomföringar.
  2. Behåll skulle jag säga. Liknar snäckor jag haft med och de åt bara alger.
  3. Amphipoderna blir nog max 5 mm, för de kommer dina 1,5 cm räkor vara enorma tyranner så de behöver du inte oroa dig för :-)
  4. Fiskarna är ganska känsliga. Få av våra fiskar trivs i vatten varmare än 20 grader, de flesta föredrar nog 17 och neråt. Spigg skulle nog fungera, men de kommer krabban äta upp. Den erfarenheten har jag själv... Du kan ju läsa min tråd här om du vill: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?48301-Daniels-h%E4llkars-akvarium det är ju något liknande det du vill uppnå, fast du blir nog mer ambitiös :-) Du behöver akvariesalt för revkars akvarium. Det kan nog din Zoo butik ta hem eller så köper du det på nätet. 3,5 dl salt per 10 liter vatten brukar vara korrekt med de flesta salter men du bör investera in en refaktometer för att kunna mäta salthalten så den inte stiger eller sjunker. Ta och läs på lite om hur du sköter ett tropiskt saltvattensakvarium, mycket av det kan du använda här med.
  5. Du kan nog köra ner krabban direkt. Det viktiga är att du matar otroligt försiktigt i början bara. Det är maten som förgiftar vattnet framförallt i början innan nitrifikationscykeln kommit igång. Har du en bra skummare underlättar det mycket. Du måste låta bakteriestammen växa till sig innan man kan belasta karet för mycket. Ska du bara ha krabban och ha rumstemperatur kan du nog nästan sköta akvariet som ett sötvattensakvarie annars. Jag hade satt i ett litet kraftigt innerfilter i akvariet med och gjort rent ofta som fångar upp matrester och liknande. Den kommer även hjälpa att sköta nitrifikationscykeln. Stenar kan du plocka vart som helst, bara spola rent de först. Plockar du stenar från kusten så klarar sig nog väldigt lite av djuren och algerna sig i rumstemperatur så du kan lika gärna plocka lite från din närhet istället.
  6. Jag är osäker på om strandkrabbor har ett planktonstadie eller inte. Men det kanske inte är säkert att de har det, med tanke på hur plågsamt invasiva de är(de är dock ingen invasiv art i Sverige men Australien och USA har fått problem med djuren vill jag minnas). Har de inte det borde man kunna odla på de, om man får de att låta bli att knipsa ihjäl varandra vid ömsning :-) Krabbtaska är det bara åka ut och fånga, det är min favoritkrabba med. Det finns inga regleringar kring krabbtaskor på fångststorlek eller liknande vad jag vet om så det ska inte vara något att tänka på där.
  7. Låter trevligt. Vad hade de lite för djur och så? Var det stora fiskar eller mer någon tångskog? Mitt kalla favoritakvarium hittills är annars Universeums stora kar, där kan man titta in i den enorma volymen i timmar... edit. Hitta hemsidan och det ser ju fantastiskt ut: http://www.oresundsakvariet.ku.dk/english/ Dit borde man åka...
  8. Strand krabbor behöver du egentligen inte ha någon kylare till alls. De klarar sig bra i 20-gradig vatten. De klarar nog i princip 25 med utan bekymmer också. Men de mår nog bättre i längden i en svalare temperatur. Men runt 20 sträcker går lätt att nå med en lite sval plats och någon fläkt för avdunstningskylning. Krabbor är hemska kannibaler dock, har du flera så kommer troligtvis de ha ihjäl varandra när någon ömsar, iaf i ett litet akvarium. De är ganska tarvliga, speciellt strandkrabbor. Strandkrabborna är duktiga på att ha ihjäl fisk med men en bra kamrat med lika låga krav är tångräkor. De är med roliga djur. Extra viktigt om du har strandkrabbor är att täcka akvariet. Med ett nät eller liknande om du ska kyla med en fläkt. För de är hopplösa på att rymma. Mycket tacksamma djur annars att ta hand om, äter allt och är pigga. Gillar gräva ner sig i sand med.
  9. Nätdelen är en transformator. Är det en magnetisk nätdel så sitter det isåfall i lådan en metallkärna som det är lindat en massa koppartråd runt. Denna begränsar strömmen till lampan som annars kommer brinna upp om den kopplas direkt på elnätet som tex en vanlig halogenlampa. I ditt fall sitter transformatorn inne i rampen verkar det som. Oftast är de separata annars som en stor låda. Det är iaf där de lindade trådarna som skapar oljudet sitter, sladden har klen betydelse :-)
  10. Troligtvis är det de lindade trådarna i nätdelen som blivit lite lösa(som greger sa ovan) och så ligger de och vibrerar mot varandra vilket skapar oljudet. Inget farligt direkt, men kan vara nog så störande. Ganska svårt att göra något åt för det mesta. Och nätdelarna bör man absolut inte pilla i utan kunskaper om hur de fungerar.
  11. Korrekt konstruerat är bara min filosofi att bottenrutan inte ska vara av tunnare glas än sidorutorna. Botten är alltid självbärande i ett kar. Det måste den vara, trycket fördelas jämt utöver hela bottenrutan pga att vattnet fördelar sig jämt över hela karet. Stenar kan dock göra skillnad för detta då de har högre densitet än vatten men har man så mycket sten i mitten av karet att man kan börja prata om att tex glaset buktar där så har man en så pass kraftig punktbelastning där att rutan kommer spricka oavsett om den ligger på en skiva eller hänger i tomma luften. Hur bred rutan är gör inte någon större skillnad, om bottenrutan inte klarar av att hålla när karet bara har stöd runt om i kanterna som om det ligger på en aluminium ram så kommer den heller inte hålla om den ligger på en skiva med frigolit under. Den kommer spricka då med. Möjligtvis inte omedelbart men det kommer inte hålla i längden, glaset ligger isf på gränsen för var det klarar av och minsta olycka kommer orsaka haveri. Pall liknelsen blev inget vidare.
  12. Ja, allt det där är ju snarare teori. Som sagt så är skiva och buffermaterial mellan skiva och kar något alla bör ha.
  13. Varför då? Glaset är självbärande i ett korrekt konstruerat kar. Det enda det är känsligt för är punktbelastningar. Annars skulle man kunna ställa karet på en sittpall i mitten och vara nöjd ut. Är karet inte allt för högt går det nog utmärkt om man skulle få för sig att göra så. Men lättast är att låta hela karets längd vila på två reglar iaf. Då ligger det stabilt och trycket fördelas jämt över en stor yta.
  14. Det borde fungera bra med karet vilandes enbart på alu ramen. Men jag hade aldrig gjort så. Köpa en skiva är så enkelt och tar bort en enorm mängd osäkerhet. Det hjälper även lite grann om det otäcka händer och botten spricker. Då faller inte all sten och djur ner direkt på golvet.
  15. Jag är inte superimponerad heller. Den är snygg och smidig. Jag vill ha en. Men vad är så fantastiskt med den egentligen. På vilket sätt är utblåset annorlunda mot ett strilrör tex? Hur fungerar direktdrivning med. Om det åker in en snäcka och blockar de roterande bladen, bränner motorn då?
  16. Sitius rampen gillar jag. Den är snygg och ser trevligt byggd ut. Mycket spännande.
  17. 300,120, 65. Mest på grund av höjden.
  18. Vad är sämre med min lösning :-) Man kommer åt boxen hela tiden. Man slipper hävert röret med inställning. Man slipper PVC dragning helt. Man kan dessutom använda den snea skivan som fusk ats om man använder blästrat glas och belyser det. Faktum är att den snea skivan kan nog även vara helt rak. Men det kommer kräva lite experimenterande med flöde.
  19. Ta din lösningen i första inlägget. Men vi ändrar på boxen under karet. Bort med hålen och genomföringarna. Sedan öppnar vi boxens ovansida framåt så att vattnet rinner över där istället. Sedan sätter vi en något sned skiva som går ner i sumpen som vattnet rinner ner på. Så vi slipper ett öppet vattenfall. Det låga flödet är till för att inte få något skvalp. Det beror på karet hur högt det kan vara. Men har du säg 400 liter i timmen så kan du låta returledningens vattenutlopp i karet vara ovanför ytan. Med så lågt flöde så blir det inte något porlande, då skulle vi få en helt osynlig sumpkoppling.
  20. Jag ser inte någon vits med den. Vad är poängen? Att kunna ställa karet direkt mot en vägg utan att ha synliga genomföringar i karet eller att slippa se någon överrinningsbox i karet? Om flödet genom sumpen inte har någon betydelse så kan vi nog ha roligt dock! För då skulle vi nog faktiskt kunna lösa bilderna i första inlägget utan några genomföringar alls. Det tycker jag är betydligt mer intressant. Iom att vi inte har några genomföringar så får vi bara en stor öppen lösning på vattenreturen och skulle även slippa "hävertlösningen" där man måste strypa och justera. Det är nog inte så besvärligt alls. De flesta kar skulle nog hantera en sådan lösning utan problem om ett sumpflöde mellan 300-600 liter i timmen är godtagbart. Med en glasborr skulle man även kunna konvertera ett normalt kar till denna lösningen med relativt enkla medel. Enda kravet för att det ska se vettigt ut är att man kan få tag på glasfärg som fungerar under vatten, svart glas eller att man kan tänka sig köra med BTN slimline bakgrund.
  21. Då behöver du ha tvärstag. Men har du inget emot det så är det nog inga direkta bekymmer med att ha det 60 högt.
  22. Storleken har inte så stor betydelse för glastjockleken. Det är egentligen höjden som har stor betydelse. Storleken blir dock viktig på grund av att det blir väldigt besvärligt att lägga tvärstag i karet. Att ha 7 stag låter inte alls roligt. Om 12 mm glas var kravet skulle jag satsa på att göra akvariet lite kortare så att man kan hoppa över att ha tvärstag. Kanske nöja sig med 50 cm höjd på akvariet. Det här akvariet på youtube är ju gjort för rockor och är väldigt roligt: Han har "bara" 150x150x50 cm. Men akvariet är väldigt rymligt med de måtten och han behöver inga stag så man kan pilla och titta i karet fritt ovanifrån. Det hade nog inte varit några bekymmer att öka det till 200x200x50. Då har man en enorm yta. Räcker länge till de flesta stora och aktiva fiskar man kan tänkas hålla. Dock måste ett sådant här akvarium täckas över för det kommer avdunsta otroliga mängder vatten från det. Tre och en halv meter är stort, riktigt stort. Jag tror det blir väldigt dyrt att köpa så långa glasskivor för de är nog inte standardmått hos de flesta glasmästerier.
  23. Så har det blivit i mitt kalla akvarium som jag målade. Jag vill nog inbilla mig att det faktiskt blivit bättre nu dock men det har tagit nästan ett år... Vad måla du med för färg? Jag målade med biltemas billigaste listfärg, kan definitivt rekommendera akrylfärg istället. Det måla jag med på ett annat kar och det blev helt smärtfritt. Det täckte med bara två lager också(men 3 är inte fel om man kan och vill.).
  24. Kungen av koraller såklart! Anemonia majano ... ;-) Annars skulle jag kunna tänka mig att bara ha Heliopora coerulea. Det är en trevlig korall med varierande och intressant växtsätt.
  25. Anledningen till att du ser så lite fokus på filtrering är för att du kollar på revakvarium med fokus på att hålla levande koraller. Där är det A och O som regel att hålla nere näringsvärden som framför allt nitrat och fosfat. Ämnen som frigörs när nitrifikationscykeln gjort sitt och nedbrytandet av diverse skräp och skit i akvariet i bland annat filter. En lösning på detta som revkaren gör är att helt enkelt inte ha några filtermattor eller så där det kan ansamlas skräp och liknande. Man vägrar skräpet något ställe att ligga och brytas ner. Istället så förlitar man sig på att suga ut eländet och förlita sig på skummaren. Skummaren är då otroligt viktig. För i saltvatten har du alltid högt PH, har du inte det så är något på tok med karet. Det bör vara minst runt 8, gärna snarare 8.4. Vid så högt PH så har vi ammonium och ammoniak i ett konstant förhållande. Ammoniak är tokgiftigt men det är även en gas. Så med skummaren så kan kan lufta ur ammoniak innan den går in i nitrifikationscykeln och därmed avlasta karets nitratproduktion och även minska belastningen på karet. En hel del av nitrifikationscykeln sker fortfarande men då främst i den levande stenen i karet. Men det finns ingen som helst anledning till att inte sötvattensfiltrering inte fungerar i saltvatten, det går utmärkt. Dock kleggar mattor igen på ett annat sätt i saltvatten om du har mycket levande sten pga att filterorganismer som svampar, rörmaskar och andra underliga djur som tycker filtermattan är ett kanonställe att bo på. Så en öppen sump där man man lätt plocka ur och göra rent mattorna i är verkligen inte fel. Ytterfilter tex ledsnar man fort på. De fungerar ett år till ett halvår sedan kommer du aldrig får mattorna rena igen. Är du intresserad av enbart fiskar så kan du nog egentligen skita helt i levande sten och satsa stenhårt på mekanisk grovfiltrering med vadd och mattor och sedan något bra biologiskt media. Typ siporax eller liknande. Helst en bra skummare då också, för att minska risken för ammoniakförgiftning och avlasta filtren. Skummaren den största du har råd med... Karet kan du inreda med granit :-) Dock är det såklart roligare att inreda med levande sten... Det kan vara bra att ha några kilo levande sten oavsett kanske i sumpen i så fall då de har väldigt bra bakteriefloror som regel. Ha snuskigt hög cirkulation med, det är aldrig fel. Saltvatten löser syre sämre än sötvatten så man behöver ha högre cirkulation för att kompensera. Syrerikt vatten ger friska fiskar och hjälper dessutom att lufta ur vattnet ytterligare.
×
×
  • Skapa Ny...