mikoto

Coola grejer med sandfiltret. Den är ju intressant. Förhoppningsvis blir det ett bra exempel på att det inte är några problem med kiselalger att ha kiselsand i revkar :-) Som verkar vara en myt som håller i sig någorlunda. Jag har aldrig testat själv då jag haft funderingar på om kiselsand kan vara för "vass" för grävande djur från reven men i ett filter borde de kunna fungera bra. Kalksand mals nog bara sönder om man kör det i ett poolfilter...

Problemet är väl att de inte är specialister och det därför inte finns någon garanti för att de inte börjar äta något mer än glasrosor. Jag har haft pepparmintsräkor som åt upp alla glasrosor(har fortfarande inte en enda snart två år efter att räkorna försvann) men de käka även upp all euphyllia jag försökte med i karet. Just LPSer verkar vara väldigt tacksamt villebråd för djur som gillar glasrosor. Den säkraste lösningen är ju att skaffa nakensnäckor som är fullständiga specialister på glasrosor. Finns en känd iaf. Problemet är bara att hitta de. För det skulle troligtvis räcka med en eller två individer. Så förökar de sig själva sedan. Tyvärr kommer ju deras population kollapsa när alla glasrosor är slut. Vilket troligtvis även är anledningen till att de är svåra att hitta hos någon handlare.

Hittar inget exempel faktiskt... Men jag kom på att om man tar bort den interna sumpen kan det vara idé att kolla glasets tjocklek på karet. För den avskiljnings skivan stagar nog upp en del.

Bah, Lasse hittar bara på nya finurliga saker att säga för att få oss att undvika tvinga honom säga en siffra! Jag slår vad om att om jag gör en stor undersökning här på guiden med min W per kvadratmeter kommer jag få fram ett medeltal som är förvånansvärt jämnt ;-) Kanske blåberts metod med W per liter också blir jämn egentligen...

Är ganska säker på att det går bra att skära bort den interna sumpen och därmed öka utrymmet inne i karet. Har för mig att någon här har gjort det...

Ja, det åker ju igenom lättare för att membranets porer blir större. Membranet är väl gjort av plast i många fall? Det vet man ju hur det beter sig när det blir varmt. Så mer skit med varmare vatten så kallt det går ska det vara. Har man alldeles för varmt kan man nog fördärva membranet helt.

Ja, mina gör det iaf. Fungerar väl.

Har kikat runt lite nu och av vad jag kan få fram så ser spektrumen för keramiska lampor i princip helt platt ut. Men nästan lika mycket ljus av alla våglängder. Det är rätt ball, den kommer nog återge färger fantastiskt väl :-) Men då alla våglängder ser ut att ligga på samma nivå ungefär så kommer det nog bli ett relativt gult ljus. Men det finns inget som säger att det inte kommer växa för det, för både blått och violett verkar vara representerade i de flesta lampor.... Men tror du lampan fungerar i er armatur? De verkar ju ha något annorlunda specar elektroniskt.

Du har inget spektrum eller så för den? Vore kul att se hur det är sammansatt egentligen... Får googla lite.

Keramisk MH! Men den måste väl vara allt annat än blå den lampan? Keramiska MH lampor brukar väl ligga på 3-6500 K?

Nu kan ju jag uppenbarligen inte hålla mjuka koraller(mina fiskar är mycket glada dock! Någonting gör jag rätt) men ja, de trivs utmärkt i ordentligt starkt ljus. Lasses kar är ju ett praktexempel på mjukisar i stark belysning. De överlever och kan även ha tillväxt i svaga ljusnivåer med, men jag skulle definitivt sätta de flesta mjukkoraller som mer ljuskrävande än LPSer. Blåbert: Hela min filosofi i första inlägget är ju baserat på plantswaparna. De använder de formeln upp till 50 cm höjd. Är vattenivån upp till de gränsen verkar de hålla formeln som solid. Är nivån högre så fungerar inte regeln utan mer ljus behövs för att tränga genom vattnet.

Jag tycker om vår kommunikation! Vi börjar förstå varandra ganska bra :-) Men jag tror inte på din första uppskattning. Jätteroliga avloppsbruna mjukkoraller överlever visserligen på 150 W per kvadrat men växer gör de inte. Jag tror de vill minst ha samma ljus som de tråkiga pastellfärgare korallerna. Men 600W per kvadrat är nog inte så tokigt. Jag har suttit och kalkylerat i nanoreefs ljus kalkylator. http://www.nano-reef.com/topic/304152-led-lighting-calculator-i-update-the-file-um-semi-regularly/ dimensionerat för mitt akvarium på max. Med den och envist kikade in Cree och Epistars datablad har jag fått fram följande siffror för mitt kar med en botten på 110x45 cm. Ungefär en halv kvadrat: Cree: 272 W / Kvadrat Epistar: 424 W / kvadrat Detta då med dioderna snikdrivna på 700 mA för högre verkningsgrad. Detta då även beräknat för bara vita och blå dioder. Det gamla sättets basbelopp.

Men här har vi ju bekymret iaf :-) Vad är överkant? Vad är underkant? Vi måste väl ha något att gå efter. Du har fläskat på LED som kan köras så högt att du skulle kunna öst på 1230 W per kvadratmeter. Det är ju en enorm summa och måste kunna tänkas vara mer än överkant. Men vi måste ju ha någon siffra att gå efter. Jag är dum och envis. Jag har kört 200 W per kvadrat, dessutom nerdimrat till antagligen snarare 130W per kvadrat. Min ena sinularia fragg har varit i en femkronas storlek ett år nu. Antingen är jag inkompetent som akvarist eller så har jag snålat helt tokigt med lyset. (Troligtvis båda). Vad borde jag lagt mig på med en enkel ramp utan dedikerade UV kanaler utan bara blått och vitt. 300W per kvadrat, 400, 500? Även om ingen vill det så behöver vi ändå hitta någon lösning för att folk ska kunna få en bild av vad de behöver kika efter när de planerar att starta ett akvarie och inte har någon tidigare erfarenhet :-) Sedan om vi gör tre olika(rör, urladdningslampa och LED) gör inte så mycket. Jag vill ha en form av referens, helst som går räkna på i huvudet. Får gärna vara i överkant. Någon form av idiotsäker även om stollen skaffar den mest usla belysning så kommer det troligtvis fungera. Sedan kan man skala av den med finess och frisering av vålglängder med mera..

Ja, men ska man göra en tumregel får man ju utgå ifrån att den ska skapa ett medelvärde där man kan placera koraller vart som helst i karet. Sedan om man vill vara artzy och bara sätta ljus på enskilda delar så kan man ju fortfarande använda effekt per kvadratmeter men bara applicera det på de punkterna där man ska ha korallerna :-) Ska man inte ha koraller i mitten av karet tex så kan man ju kapa bort hälften eller en tredjedel av det uppskattade effekt behovet.

Jaså, du har 550W som mest. Då har du 850 W per kvadrat istället. Då hade du slagit kjelle men nu är det för sent att redigera förstainlägget så den här chansen att vara cool på internet missade du ;-) Sitter och läser Nixons länk nu. Men jag är med på att LED kanske inte passar perfekt att mäta tillsammans med MH och T5... Men å andra sidan är alla de tre väldigt olika. T5 och lysrör öht lyser ju ganska klent över en stor yta, där även hälften av ljuset är reflekterat och hälften direkt. Det gör den mest lämpad för att mäta på det här sättet jag hittat. MH är ju något mellan LED och T5. Det är ju en punktkälla på sätt och vis, fast den är ändå runtstrålande och hälften av ljuset är reflekterat ljus där med och andra hälften direkt. Det gör att mitt under lampan borde det bli en kraftig ljuszon. Men den är ändå så rundstrålande så att ljuset fördelas ganska bra över karet. LED i sin nuvarande implementering på de flesta armaturer är annorlunda iom att det är försumbart lite reflekterat ljus och väldigt mycket direkt. Reflekteringen av ljuset sker istället huvudsakligen i karet. Sedan att de är så små ljuskällor så blir det många koncentrerade ljuspunkter i akvariet. Det är nog det främst som gör det så lätt att bränna koraller med LED. Men även om det är så så tycker jag att LED implementeringarna överlag ändå oftast är på samma W förbrukning(iaf innan de dimrats) och den verkar behövas för att täcka karens yta. Så jag tycker att man kan mäta de okej tillsammans med MH och T5. Jag tror det är bra att ha en tumregel ändå. För då har man någon form av referens att utgå ifrån. Tumregeln behöver ju inte vara exakt heller men den ska ju inte vara tokkass. Blåberts räkning är lite för besvärlig att räkna på i huvudet tycker jag så den har inte orkat sätta mig in i :-)

Bakgrunden påverkar inget i karet på något biologiskt sätt. Så den är bara där för syns skull :-)

Petnym: Visst kan vi göra det, det är ju skoj! Även om de brukar vara skittrista pastellburkar ;-) Men växer det gör de ju. Här är de tre sista från förra året: http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/138-tank-of-the-month 92x61 cm, ljus 500W MH 0,5611 kvm = 890 w per kvadrat http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/139-tank-of-the-month 167x66 cm, ljus 740W T5 + 300 W LED(1040 totalt) 1,1022 kvm = 940 w per kvadrat http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/140-tank-of-the-month 200x100 cm, ljus 1200 W MH + 120W LED(1320 totalt) 2 kvm = 660 w per kvadrat De första två hade ju ganska mycket ljus medans den sista var nästan klen(nu börjar man bli ljusblind av siffrorna här) för TOTM. Men det verkar vara en gräns där vid 1 kW per kvadrat. Det är bara lasse här som teoretiskt går över den då han hävdar att hans belysning klarar upp till 800W egentligen :-)

Jag startar en till ny tråd här istället för att spåra ur min LED och ljusmängd tråd. Jag har börjat inse att jag snålat med ljuset nästan hela min akvariekarriär. Så jag har börjat forska lite men tycker att det är lite ont om riktlinjer för ljus för saltvattensakvarier. En gammal metod är ju W per liter, men det är ju oanvändbart. På plantswap mäter de istället oftast W per kvadratmeter. Vilket känns som ett mycket enklare och bättre begrepp. Enligt den akvarist jag pratat med därifrån så är i ett växtkar ett värde på över 350W per kvadratmeter mycket ljus, som i för mycket om man inte kan ta tillvara det på ett bra sätt. Men det är ju en siffra som klås av ganska många kar här på guiden, och det med råge. Jag tar mig friheten till att lista några akvarier här: Wikings kub: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?16026-Wiking-s-Kub Karet är på 65x65 cm som ger en bottenarea på 0,4225 kvadratmeter. Däröver kör han en Maxspect Razor 160W. Vilket ger 380 W per kvadrat. Andreas Ns nya kar: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?58005-Andreas-andra-Rev Karet är på 150x70 cm som ger en bottenarea på 1,05 kvadratmeter. På den kör han 12 st 80W lysrör. Vilket ger 915 W per kvadrat. Lasses Percula 120: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?44857-Lasses-Percula-120 Karet är på 120x66 cm, men har inbyggd sump. Drar av 12 cm för den så 120x54 cm som ger en bottenarea på 0,648 kvadratmeter. På den kör han 400 W led som mest. Vilket ger 620 W per kvadrat. Kjelles Percula 90: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?43907-AQUA-MEDIC-PERCULA-en-v%E5t-dr%F6m Karet är på 90x60 cm, men har inbyggd sump. Drar av 12 cm för den så 90x48 cm som ger en bottenarea på 0,432 kvadratmeter. På den kör han 150 W MH + 156 W T5. Vilket ger 710 W per kvadrat. Det är fyra exempel som jag kikat lite på nu. Men de flesta kar här på guiden som gått en längre tid verkar ha ungefär 350-700 W per kvadrat. Dessa kar har alla relativt olika belysningar men insatt effekt är någorlunda snarlik ändå. LED belysta kar körs för det mesta något svagare än vad de klarar av pga deras styrning, så i praktiken har de nog något lägre belysning. Men då verkningsgraden går upp när effekten går ner hos de så blir det inte helt linjärt. Men för att få täckning och så korrekt tror jag man bör räkna på LED ändå ungefär likadant som MH och T5. Men hur mycket bör man ha? Vad är ett bra startvärde att utgå ifrån när man börjar spåna på ljus? Är 300 W per kvadrat det minsta man bör gå för ett "normalt" blandat saltvattensakvarium? Eller är det för mycket? Eller till och med för lite? Någon annan som räknat på det här i någon utsträckning?

Vattennivån kommer bli väldigt hög i sumpen. Du kommer få köra en ganska svag returpump för annars kommer det komma med tokmycket vatten ner i sumpen när returen stängs av och då kan det flöda över om du har otur. DC 6000 pumpen kommer antagligen få vridas ner i botten. Normalt har man två rör ner till sumpen. Har man bara ett rör så skulle jag inte sätta på en ventil på det för det blir en väldigt otäck risk att det sätter igen sig vid ventilen. Med ditt stora returfack så kommer väldigt mycket vatten pumpas upp i akvariet i så fall. Jag hade nog struntat i att använda returröret som retur utan istället satt det som ett andra rör ner till sumpen. Den har ju dessutom en kulventil. Då använder du det som hävert rör och låter det stora 50 röret fungera som evakueringsrör. Så får du dra returledningen utanpå akvariet eller på något annat fiffigt vis.

Den kan regenerera benen ja. Normalt tar det två ömsningar om allt går som det ska. Bara han inte är försvagad eller mår dåligt av någon anledning. Men så länge krabban är frisk i övrigt så är det inga bekymmer.

Det finns två hemmabyggda ramper här på guiden jag tycker lite extra mycket om just nu. De är Petnyms och LN21s. Petnyms ramp gillar jag för att den är helt tokig... Och för att den har så många dioder spridda över en så pass stor yta. Det borde ge en ordentligt bra täckning där den ligger över. Den har fortfarande alla dioder riktade neråt och dessutom med linser. Men det känns som att massan av dioder i form av antal väger upp det och blandar ljuset bra ändå. LN21s ramp gillar jag med, den är också helt vansinnig, på ett mer kaotiskt sätt än petnyms(som är väldigt städad, det är mest arbetsinsatsen är tokig där). Jag gillar LN21s ramp för att den blandar så otroligt många olika dioder och därför borde täcka upp ett väldigt brett ljusspektrum. Han har även en massiv tillväxt under den helt bevisligen. Vilket är ett tecken på att den verkar fungera. Även han har ju också en massiv effekt. Hans siffror talar ju ett ganska tydligt språk där. Han kör 1100W just nu verkar det som över sitt kar med en botten på 2,5 x 0,9 meter. Vilket blir 488 W/m2. Vilket går lite i hand med mitt första inlägg. Han sätter in en effekt som är ungefär densamma som standard egentligen med Lysrör och MH belysning. Den ser fortfarande lite för kall och obehaglig ut i ljuset för mig, men det kanske är som Lasse säger att jag behöver mina varmvita dioder för att få ett sådant ljus... Men jag är inte helt för att ha dessa RGB tekniker riktigt med enbart toppar och bara urval av ljuset emellan. Det känns om att vi behöver alla våglängder, om än i små mängder bara av de flesta. Jag tror livet är för komplext för att vi ska kunna styra upp det så med siffror... Bara en känsla, inget jag har underlag för.

Multichipp är bra på många vis och är lite på väg att lösa en del av problemen jag har. Framför allt de RGBA chippen du testa nyligen( https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?59882-LED-Engin-RGB-A-10w-40w ) med sin lins där. Där de lyckats mycket bra med att blanda ljusfärgerna. Det löser såväl problem med mixning så som att det är något behagligare att slänga in en blick i av misstag. Bekymret med multichipp är ju att man blir låst till de blandningar man har tillgängliga. Om man inte hittar en tillverkare som tillverkar på beställning möjligtvis. Största problemet med multichippen är att de ännu är så våldsamt dyra. En färdig implementering ligger väl ändå på 2-3000 kronor per 100-200W. då för troligtvis ett chip? Kostnader här uppskattade på din Dreamchip lösning då snarare än RGBA chippen. Beroende på hur hårt man vill köra och hur styrbart man vill ha det. Normalt behöver man ju även 2-3 sådana chip så länge man inte har en mindre kub. Jag tycker ännu inte att din lösning är perfekt heller, dömt från bilder dock för jag har inte sett det på riktigt. Jag tycker det ser mörkt ut i stora partier av karet. Man får visserligen ett dramatiskt ljus som ger en illusion av "djup"(som djupt ner i havet). Men du menar på att om jag kombinera upp din ramp tex med en mindre ramp med 3-4000 K vita dioder så skulle jag få ett "ljust" kar som med en MH ramp tex? Jag gillar mest arbeta med diskreta dioder då det ger en så stor makt över val. Men jag står kvar vid att vad jag sa ovan att de är inte bra som belysning för akvarier om man riktar de direkt ner mot ytan. Jag tycker deras ljus är en råvara som måste behandlas innan den används till skillnad från hur vi gör nu när vi kör ner allt ljus vi kan från de direkt ner i karet men då istället offrar kvaliteten på ljusbilden de ger.

Nya skummaren verkar fungera bra. Jag har nu flyttat om den till karets bakdel och akvariet är mycket trevligare överlag nu att se på. Den gamla skummaren är väck. Först tyckte jag dock att skummaren hade lite för kass effekt. Framför allt vattenivån i den var för låg. Så jag tänkte kapa en bit ett tag. Men sedan fick jag en snilleblixt och satte i min andra luftpump med en till syresten i skummaren. Det gjorde susen. Nu får jag en riktigt kraftig skumbildning. Fortfarande grovt rör så koppen fyller sig ännu inte jättefort, men den luftar nog ur vattnet riktigt bra och det är det viktigaste! nackdelen är att ganska mycket microbubblor läcker ut... Men det kan jag leva med. Jag har beräknat lite på ljuset med i karet. Karet har en botten på 75x40 cm som blir 0,3 kvadratmeter. Jag sätter nu in ca 56W ljus från rampen. Det blir 187 w/m2. När jag disskuterat med en växtnörds kamrat på föreningen så brukar han räkna ca 320 w/m2 som högt ljusflöde i växtkar. Så jag tror att trots karets klena storlek så har jag ändå för lite ljus här i. Mina alger växer men jag tror mer ljus skulle göra susen. Så jag har tänkt förbättra ljusflödet. Jag behöver byta drivningen bara som tur är. Jag var något framtidsseende när jag byggde rampen och kan utan större problem bygga om rampen till att köras på 700 mA per diod istället. Det skulle ge mig 87,3W ljus grovt räknat och då hoppar vi upp till 291 w/m2. Då ska vi se vad som händer i karet! Då en tredjedel av dioderna är rena röda så motsvarar det nog högre än 300 w/m2 med lysrör och traditionella icke monokroma ljuskällor. ...Då fick jag mer saker att köpa... Frågan är hur jag löser detta bäst. Billigaste lösningen blir att köra två slingor parallellt på min 1400 mA drivare jag använder nu och köpa till en 700 mA. Men ska jag vara ordentligt borde jag har tre separata drivare. Då blir Lasse och stig glada... Jag fuskar nog och kör lite parallellt tills jag känner att jag har råd att köpa in två till 700 mA drivare.

Jag har kört LED ganska friskt under en lång tid nu och byggt flera ramper själv och kikat ganska mycket på andra ramper. Men jag är inte så övertygad längre om att det är det bästa man kan ha... Eller snarare att de implementeringarna av LED vi har nu är så bra som de kan vara. Jag tror det är direkt relaterat till hur dyr ljuskälla det fortfarande är. Det som är så bra med LED är framför allt möjligheten till styrning av ljuset. Det är även bra för att kunna handplocka sitt ljus själv avseende på våglängder. Men jag tror att vi luras av effektiviteten hos dioderna och vi lurar i oss att mindre räcker. Jag tycker inte längre att tex 100W LED känns lika ljust som 250W MH, även om siffror kan säga det. Att det är ljusare i delar av karet känns klart. LED är verkligen inte ljussvagt. Men det jag tycker LED tappar på är att ljuset blir så koncentrerat. Jag tycker att de flesta LED belysta karen är mörka, trots ljusmängden som är istoppad. Det blir stora partier av karen som blir mindre bra belysta, speciellt högre upp i akvariet. Ett problem hos mig personligen är att jag inte kan ha mina armaturer tillräckligt högt upp, får då kommer jag stirra in i dioderna direkt på mina implementeringar, vilket jag inte vill pga de risker som ligger hos blå och UV dioder. Det är isf behagligare att kika in i en lysrörs eller MH armatur. Ytterligare en bieffekt av detta är ju såklart problemet med ljusblandningen också, att man får regnbågseffekter när diodernas ljus inte blandas korrekt, speciellt gröna och övriga våglängder uppåt. Jag tror att en lösning för att kämpa emot flera av det här problemen är att inte rikta dioderna ner mot akvariet. Jag tror en potentiell lösning är att rikta de rakt upp från karet och in i en reflektor och sedan studsar ljuset ner i karet. Detta kommer såklart leda till stora ljusförluster. Men det borde leda till mängder av fördelar också. De två tydligaste är ju såklart ljusblandning och spridning. Reflektorn bör då vara av en diffuserande typ tex matt-vit och inte spegelaktig för att slå sönder ljuset och blanda det. Diodernas ljus borde blandas mycket bättre innan det åker ner i karet och ge oss ett mer sammansatt ljus. Beroende av reflektorn med så kommer ljusspridningen bli mycket bättre. Det kommer även bli ett trevligare ljus att råka gå i ögonen men då ljuset blir mer diffust mer så kommer inte armaturen behöva ha samma höjd längre över akvariet. Den stora nackdelen blir den ekonomiska. Det kommer troligtvis behövas fler dioder och mer effekt för att uppnå en bra ljusmängd över hela akvariet. Troligtvis kommer insatt effekt bli liknande den för MH och lysrör. Men frågan är om det inte är ganska logiskt. För vad jag kan se med generella LED effektiviteten så ligger den inte så mycket högre än MH och lysrör med bra ballaster. Fördelarna i slutändan blir styrning, eventuellt färre ljuskällebyten och en viss ökad effektivitet pga selektivt urval av våglängder. Men inte den effektivitet som iaf jag inbillat mig. Växtnördarna verkar ganska ofta prata om w/m2. Jag tror inte det är något man bör hoppa över bara för att man har LED, inte om man vill ta hänsyn till att få en likadant ljusbild som de andra ljuskällorna. Ska man gå till riktat ljus är det såklart en annan sak. Men jag personligen känner att det är inte det jag vill ha. Största nackdelen med LED för mig är just kylningen. Ska man göra reflekterande armaturer som jag pratat om ovan så behöver man minimera kylningen för att inte skugga ljuset som reflekteras ned. Det betyder aktiv kylning och det är inte tyst. Det är största fördelen med MH och lysrör. Även om de nog skulle må bättre av kylning de med, lysrör är ju ofta kylda nuförtiden i tex ATis armaturer. Lite tankar från mig bara, är det någon annan som gått i liknande tankar? Eller tycker ni jag har helt fel?

De ormstjärnor jag sett som faktiskt kan ta fiskar har haft en diameter på 25-30 cm och ben tjocka som fingrar. När det är sådana armar kan du börja oroa dig isf, men ormstjärnor är som regel harmlösa nästan oavsett storlek. De är filtrerardjur som oftast är ganska utsatta för attacker från fiskar. Därför är de så skygga och gömmer sig på dagarna. De små kräftdjuren som troligtvis är amphipods av något slag kommer aldrig ha en chans att ta ner en fisk eller ens äta den när den är död. Att de lever är nog mest för att dina fiskar inte vill ha de eller för att de har en väldigt god population som återhämtar sig tillräckligt väl trots att fiskarna ger sig på de. Borstmaskarna är på tok för slöa och små för att kunna ha ihjäl en frisk fisk. De har så små munnar, skulle en sådan lyckas faktiskt bita tag i en fisk skulle fisken fara iväg som en pil och skaka av sig den. Det finns maskar som är farliga för fiskar men de har vi extremt sällan i akvarierna. De brukar heller inte föröka sig så som våra vanliga borstmaskar.