Christian J

Fast vinbutiker säljer ju också stenkol...

Kokosnötskal verkar vara vanligt, iaf i vinbutiker.

Är det frågan om störande mängder, eller kan man kanske rentav använda det vid fosfatbrist?

Jag har ingen aning om vilka som är mer effektiva, men en del kan damma och eventuellt bidra till HLLE: https://www.advancedaquarist.com/blog/activated-carbon-affirmed-as-causative-agent-for-hlle-disease Kanske stenkol för rening av vin är mindre dammigt/säkrare, å andra sidan är det väldigt finkornigt vilket kanske gör det svårt att använda i vissa filterbehållare.

Aktivt kol eller ozon brukar fungera bra.

@Dimorb är detta samma kar som Såg just att min gamla algskrapa såg ut så här efter att ha skrapat bort tjocka lager kalkalger: Nu vet jag inte om alla bitarna gått av just idag. Tidigare har jag använt den här skrapan i karet där alla fiskar plötsligt började dö: https://saltvattensguiden.se/topic/56943-d%C3%B6dsfall-pga-slarvig-acklimatisering/ Har fortfarande inte skickat in Triton-testet. ?

Uppdatering: tröttnade till slut på algerna och slängde all sanden, därefter har jag kört med bar botten ett år. För en månad sedan provade jag att lägga i en liten mängd ny sand, denna gång lite tyngre sandkorn av ett annat fabrikat. Men efter bara en månad har även denna sand täckts av ett centimetertjockt lager gröna trådalger, så nu fick jag kasta den också. Min teori är att algfragment från den levande stenen hamnar i sanden där de lämnas ifred av mina algätande djur. Man kanske bör vänta med sand tills alla trådalger är borta från stenen?

Ja häverten bör stanna i nivå med T-röret (det är samma princip som i överrinningsboxar). Se bara till så inte "skorstensröret" täpps för.

Ja. Inte särskilt bra. Vad händer om returpumpen stannar? Se upp så inte häverten isf torrlägger ytavrinningsröret och därefter tar in luft och bryts. Om sedan returpumpen starter igen utan att häverten fungerar töms sumpen. För att ytavrinningen skall kunna samla upp skräp från vattenytan måste det även finnas en viss fallhöjd, annars rinner skräpet tillbaka till visningsdelen mot strömmen.

Även mjuk slang? Det skulle underlätta en aning. https://www.hornbach.se/shop/HOZELOCK-Dammspiralslang-1-1-2-40-mm-metervara/5075062/artikel-detaljer.html

Jag tänkte använda 40mm PVC-slang från ytavrinningen. Är lite tveksam till slangen pga mjukmedlen, men det stora problemet är hur man skall fästa den i sumpen? Hade tänkt låta slangen gå nedåt åt vänster från ytavrinningen och sedan in genom den öppna baksidan på sumpskåpet, men i värsta fall kan jag borra hål i väggen eller taket på skåpet. 1. Är det bäst att låta slangen sluta lodrätt nära botten för att minimera luftbubblor? 2. Om jag monterar hållare på väggarna blir böjarna på slangen väldigt skarpa, vilket ger större spänningar med risk för att något lossnar? Om jag istället låter slangen svepa med större böjar genom sumpen tar den upp väldigt mycket utrymme. 3. Kan jag istället sätta fast slangen på PVC-rör sista biten utan att det droppar vatten? PVC-slangen är inte flexibel (som t ex silikon) och tätas väl därför bara av slangklämman?

Jag brukar byta en hink akvarievatten åt gången, och uppepa under flera dagars tid tills jag bytt tillräckligt många. Många såna här små byten är bara lite mindre effektiva än få stora, men man stör djuren mindre och man behöver färre hinkar. Jag vet inte hur länge saltet behöver lösa sig, om vattnet inte är för kallt så verkar det räcka med högst en halvtimme vad jag kan se. Ett alternativ kan vara att suga upp både alger och sand i en hink, hälla bort det smutsiga algvattnet och eventuellt skölja sanden med lite mer rent akvarievatten. Man kan också skölja sanden med kranvatten, men det stör samtidigt bakteriefloran i sanden. Växer det däremot trådalger på sandkornen är det nog lika bra att kasta sanden, de verkar omöjliga att separera.

Min pappersmanual verkar vara identisk, men enligt Roger Vitko (2017) skall de tydligen finnas med: "I would make sure the rubber feet we included are on the bottom of the skimmer, these need to be attached and are self adhesive." Om skummaren levereras med tassarna monterade kanske de räknas som en del av bottenplattan i manualen, eller så har de inte hunnit skriva om manualen ännu. Ja en silikonmatta eller en tass på insugsgallret borde lösa problemet. Var mest lite förbryllad.

Jag testade i en hink (avstängd) men märkte ingen skillnad. Hur ser man skillnad? Det står inte Sicce någonstans, men det står Tunze stämplat i plasten även på insidan. Nej det är jag som är fotografen. :-) Bilden är på min egen skummare som jag just köpt ny från meeres-aquaristik.de, i förseglad originalförpackning. Jag tror inte det är ett gammalt osålt exemplar eftersom pappersmanualen som låg i är av den nya versionen. (Det går att ställa skummaren på alla tre gummitassarna om den tar stöd av insugsgallret, jag har flyttat gallret lite på bilden för att illustrera obalansen.) Tassarna satt på när jag öppnade förpackningen och skummaren ser fabriksny ut i övrigt, så min gissning är att Tunze själva börjat sätta dit gummitassar för att minska ljudet. Men som sagt placeringen är inte idealisk. Här är en bild till:

Konstigt. Hittade en till: "The pump is a heavy old unit compared to the body and requires the inlet filter to be attached to the base as a leg or it will topple." Tunze bytte tydligen skummarpump från Sicce till egen design för tio år sedan, kan den gamla varit lättare än den nya?

Pumpen på Tunze 9410 är förresten så tung att skummaren inte kan stå upprätt enbart på gummifötterna under basplattan, utan den måste även stödjas med pumpens insugsgaller (som är av hårdplast och saknar gummifot). Manualen visar rentav pumpen monterad lite snett på bilderna, och i det läget kanske inte insugsgallret når ner tillräckligt långt för att kunna stödja skummaren ordentligt --eller har jag missuppfattat något här? Funderar annars på att lägga en grytlapp av silikon under för att ta upp eventuella vibrationer från insugsgallret till bottenglaset i sumpen.

Ett refugium är väl egentligen en tillflyktsort för organismer som inte skulle klarat sig i visningsdelen av akvariet, t ex copepoder, men ett inkört 750-literskar med levande sten bör räcka mer än väl till att föda en mandarin. Ett refugium kan användas för att odla makroalger (oftast Chaetomorpha) precis som en algreaktor, men den senare borde vara mer optimerad för uppgiften (bättre ljus och vattenflöde). Däremot vet jag inte om copepoder kan leva inuti en algreaktor, men en sump är väl i praktiken ett refugium och eftersom en algreaktor oftast behöver stå i en sump så får man i praktiken bådadera. Mitt förslag blir följaktligen att du börjar med lite chaeto liggande löst i sumpen med en billig belysning över, och bara investerar i en algreaktor om/när du behöver ännu större näringsexport. Det finns även "algae turf scrubbers" som är designade för att odla gröna trådalger istället för makroalger, men jag tror algreaktorerna på marknaden är byggda bättre.

Tunze Stream 3 påstås vara tyst. Maxspect Gyre låter nog mer. Flakmontipora och Euphyllia borde vara ganska lätta. Om du har stenkoraller behöver du tillsatser för kalcium och alkalinitet, kalkvatten är enkelt och billigt men har du väldigt mycket stenkoraller kanske du behöver andra metoder t ex Balling-lösningar. Jag har aldrig haft några Zebrasoma (flavescens, desjardinii och scopas) som varit aggressiva mot andra arter. Det borde även gå bra med flera av samma art (iaf scopas och flavescens) om du sätter i flera ungdjur samtidigt. Det tar ofta många år för fiskar att nå maxstorlek (om de lever så länge), min nuvarande Z. desjardinii har t ex bara vuxit från 8cm till 12cm på tre år. Det brukar rekommenderas att ge Chelmon rostratus levande blåmusslor eller maskar, men de sägs också vara känsliga för inälvsparasiter. Vitbröstad kirurg lär vara extra känslig för Cryptocaryon/prick. En mandarin behöver ofta äta copepoder som den hittar på levande sten, så man bör kanske vänta tills smådjuren hunnit föröka sig i karet och gärna använda refugium. Även Centropyge/dvärgkejsare äter liknande smådjur, en del kan även nafsa på koraller, men jag vet inte om det beror på art eller på individer (jag har iaf haft en C. bicolor som inte rörde någonting). Algätare är mycket viktigt och bör vara de första djuren i karet. Kirurger och sjöborrar är bra algätare men kan samtidigt vara känsliga i nya kar, så börja hellre med eremitkräftor (flera dussin). En putsarräka tror jag kan ha en terapeutisk funktion för fiskarna. Pepparmintsräkor och filfiskar (Acreichthys tomentosus) äter små exemplar av Aiptasia/glasrosor, men tar också samma små kräftdjur som mandariner. Sandvändargobies rör upp detritus från sandbotten, men det gäller att man även har effektiv mekanisk filtrering som fångar upp alla partiklar, annars svävar de bara runt i vattnet innan de sjunker till botten igen. Rollermat-filter sägs vara bekväma och effektiva, filtersockor är billigare. Vaddfilter är inte lika praktiskt eller effektivt tror jag.

Vad sägs om att placera slangen från ytavrinningen i filtersockan som hör till skummaren (Tunze 9410)? På så vis kan sockan agera bubbelfälla åt både ytavrinningen och skummaren.

Här står en del om slanganslutningar för den som vill fördjupa sig: https://www.bnl.gov/esh/shsd/PDF/Compressed_gas/BarbedFittings-Introduction.pdf Även slangklämmor nämns, tydligen bör man inte sätta dem precis över hullingarna på slanganslutningen: "If installed incorrectly, clamps can actually induce leaks and failures. If a tie‐ type clamp is cinched too tightly on low durometer, or soft, tubing the clamp can lift the tubing away from the fitting. Securing a clamp over the portion of tubing that is stretched over a barb can have the same effect— degrade the seal enough to cause leaks. Installed properly behind hose barbs, the clamp is highly effective for providing additional grip on tubing."

Lite finns det väl även om priserna är höga, t ex: https://shop.foretagsakvarium.se/product/levande-sten https://www.whitecorals.com/en/live-rock/aussie-deep-rocks-liverock-australia-handpicked-per-kg

Det låter korrekt. Luftbubblor på den optiska sensorn kan eventuellt lura den att tro att den befinner sig över vattenytan, så kontrollera att bubbelfällan fungerar och att sensorn är helt fri från bubblor (gäller kanske även syrgasbubblor om vattnet är övermättat pga fotosyntes framåt kvällen). Om ATO:n inte slår ifrån ens när den mekaniska flottören lyfts upp kan det bero på att flottören monterats upp och ner, att sladdens polaritet förväxlats (är den skarvad?), eller att någon stark magnet (eller magnetfält från pump) i närheten stör (Tunze använder en extra svag magnethållare till Osmolatorn av den anledningen).

Samma med min. Dessutom skall den stanna av säkerhetsskäl om den pumpat 10(?) minuter, vilket är en ganska liten vattenmängd. Hmm, tål att tänkas på. Om sumpen har en liten returkammare så pumpas det bara fram en mindre mängd färskvatten innan returkammaren fylls. Saknas däremot returkammare stiger inte sumpens vattennivå lika mycket när returpumpen stannar. En annan konsekvens är att osmolatorns akustiska larmsignal skulle börja pipa varje gång returpumpen stannar och nivån stiger, men det kan eventuellt ses som en fördel (man kan även stänga av ljudsignalen).

Finns nog många olika, här är en enkel tabell: https://www.thesprucepets.com/aquarium-heater-size-guide-1381033 och här är en närmast överambitiös kalkylator: https://www.hamzasreef.com/Contents/Calculators/HeaterChillerSizing.php Ytterligare en fördel med två är att tempraturen inte sjunker så mycket om värmaren slutar värma. Mitt kar sjönk till rumstemperatur härom året när den enda värmaren gick sönder utan att jag märkte det, misstänker att en fisk dog av det. Om båda värmarna behövs för att nå önskad temperatur så måste ju båda arbeta åtminstone en del av tiden. Dessutom beror det kanske på hur mycket hysteres som är inbyggt i termostaterna.

Jag tänkte mig såna här: